Resultat 1 - 10 av 27
”No excuses-skolor bör bli lagliga”
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I en artikel på SvD Debatt (21/9) diskuterar forskaren Åsa Melander betydelsen av disciplin i skolan, i relation till den numera omdebatterade ”no excuses”-modellen.”Fostransvärden måste skrivas in i skollagen”
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Under 60 år har ”progressivismen” dominerat svensk skola. Kan denna för skolan olyckliga period nu vara över? Det finns tecken som ger hopp om det. RegeringenSammanhang: ...Regeringen förbereder viktiga reformer av kursplaner, lärarnas ställning och lärarutbildningen. Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgrens beskrivning av erfarenheterna från ”No Excuse Schools” i England har fått stort och positivt genomslag. ...
Omnämnda platser: England.
Friskolor är inte problemet
Liberalernas ambition att styra upp svensk skola verkar ha övergått i ren fientlighet mot företagande. ANNONS ANNONS Få partier har haft lika stort inflytande över svensk skola som Liberalerna. Genom fokus på ordning och reda i klassrummet och mätbara resultatSammanhang: ...Genom fokus på ordning och reda i klassrummet och mätbara resultat gjorde partiet under Alliansåren upp med den så kallade flumskolan. Reformerna fick resultat. Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning har tittat på Sveriges resultat i internationella prov som Timss och Pisa. ...
Omnämnda platser: Almedalen, Sveriges, Japan. Omnämnda personer: Simona Mohamsson.
”Argument mot ’no excuses’-modellen håller inte”
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I en replik på min artikel om den svenska skolans kvalitet – i vilken jag förespråkar en legalisering av ”no excuses”-modellen i Sverige – ifrågasätter ArneOmnämnda platser: USA, Sverige. Omnämnda personer: Arne Engström.
”Går inte att rakt av jämföra med USA”
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Är modellen med friskolor i de svarta, hårt nedgångna kvarteren i amerikanska storstäder, det som ska rädda svensk skola i utanförskapsområdena? Ja, ommanSammanhang: ...Är modellen med friskolor i de svarta, hårt nedgångna kvarteren i amerikanska storstäder, det som ska rädda svensk skola i utanförskapsområdena? Ja, om man får tro Gabriel Heller Sahlgren (SvD 30/7), som driver en kampanj för att så kallade ”no excuses”-skolor ska kunna startas även i Sverige. ...
Omnämnda platser: Sverige, USA.
”Invandringens betydelse för skolan glöms bort”
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Resultaten från internationella prov, såsom Pisa och Timss, har spelat en viktig roll i svensk skoldebatt. Under lång tid underpresterade Sverige i dessaOmnämnda platser: Sverige.
Slutreplik: Går inte att rättfärdiga schablonavdrag
Givet osäkerheterna i utredningens analyser är det omöjligt att rättfärdiga ett schablonavdrag i förväg, oavsett storlek. Politikerna bör således ignorera utredningens förslag i detta hänseende och i stället basera det på den mer flexibla modell som jag föreslår,Sammanhang: ...Politikerna bör således ignorera utredningens förslag i detta hänseende och i stället basera det på den mer flexibla modell som jag föreslår, skriver Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning....
”Vår modell bygger på empiri – inte gissningar”
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Det är välkommet att det nu verkar finnas en bred samsyn om att den kommunala skolan har och tar ett större ansvar än friskolor – och att detta ansvar ocksåSammanhang: ...Den bilden har förstärkts av de många samtal vi haft med olika aktörer under arbetet med vårt betänkande. Att även Gabriel Heller Sahlgren, i sin replik på SvD Debatt den 17 juni, bekräftar att merkostnader faktiskt existerar, är därför positivt. ...
”Gissningar bakom skolpliktsavdrag”
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I en artikel på SvD Debatt (11/6) presenterar skolpengsutredningen slutsatserna från sitt färska delbetänkande. Ett av förslagen är att kommunerna ska göraSkolpliktsavdrag är fel väg att gå
Kommunernas merkostnader för skolpliktsansvaret är mer komplex än vad som ofta antas i debatten. Men dessbättre krävs inga komplexa lösningar för att hantera dessa merkostnader. Med några justeringar och förtydliganden i lagen vore det fullt möjligt att skapaSammanhang: ...Med några justeringar och förtydliganden i lagen vore det fullt möjligt att skapa ett system som är funktionellt, rättvist och kostnadseffektivt, skriver Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning....
Omnämnda personer: Gabriel Heller.
