Lärarna bestämmer i klassrummet

Att eleverna – inte lärarna – ska bestämma undervisningen utformning och innehåll är ingen särskilt bra idé. Sådana tankar förknippar många av oss med det sena 60-talet eller tidiga 70-talet. ANNONS ANNONS Men i de nu gällande regelverken har elevinflytandet

Sammanhang: ...Man skulle kunna tänka sig att sådana skrivningar ses som rester skolans mest progressiva år och inte får något större genomslag på undervisningen idag. Men när tidskriften Ämnesläraren nyligen gjorde en undersökning svarade 70 procent av de svarande lärarna att de tyckte att elevinflytandet borde begränsas. 63 procent svarade att de upplevde att elevinflytandet över undervisningen ökat på senare år. ...

Omnämnda platser: Skollagen.

LEDARE: Ministern borde titta på På spåret

Första säsongen av På spåret gick 1987. När går den sista? Lärare larmar om att elever inte orkar plugga glosor. Repetition anses gammeldags. Men utan tragglandet är Sverige – och fredagsunderhållningen – illa ute. Detta är en osignerad ledartext . Expressens

Sammanhang: ...Det har man vetat sedan 1800-talet. Så när tidningen Ämnesläraren undersökte repetitionens ställning i skolan måste resultatet betraktas som alarmerande. Av de nästan 5 000 lärare som svarat anser två tredjedelar att eleverna inte får tillräckligt med mängdträning. ...

Omnämnda platser: Sverige, Nicaragua, Luleå. Omnämnda personer: Kalle Lind, Lotta Edholm, Johan Pehrson.

”Undervisning är en fråga om teknik – också”

Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare – inte enbart doktorer på universiteten och tjänstemän på utbildningsdepartementet. Det skriverämnesläraren

Sammanhang: ...Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare – inte enbart doktorer på universiteten och tjänstemän på utbildningsdepartementet. Det skriver ämnesläraren Edith Marelli. ”Femton år in i min lärargärning känner jag ofta att jag står i korselden mellan akademikerna på universitetet och politikerna” skriver ämnesläraren Edith Marelli. ...

Omnämnda personer: Edith Marelli, Linnea Lindquist.

Förbjud ”lyssneläsning” i skolan

Bevisen för att Sverige lider av en läskris blir allt mer överväldigande. Svenska skolelevers läskunskaper har enligt Pisamätningarna försämrats under 2000-talet. ANNONS ANNONS Enligt den senaste Pisamätningen saknar en fjärdedel av niondeklassarna basal

Sammanhang: ...För bara några årtionden sedan lärde sig 98 procent av eleverna i skolan att läsa och skriva utan anpassningar som lyssneläsning. ANNONS ANNONS Men när tidningen Ämnesläraren gjorde en undersökning svarade hälften av mer än 1 600 tillfrågade lärare att de hade elever i sina klasser som ofta lyssneläste, i stället för att läsa på riktigt. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Sverige. Omnämnda personer: Johan Pehrson.

Trots glädjebeskedet: ”Elever har svårt med bråk”

Timss Åttornas resultat i Timss 2023 klättrar till de högsta nivåerna på decennier. Fyrorna slår rekord. Men i klassrummet på gymnasieskolan i Bollnäs ser Anna Persson, mattelärare och krönikör i Ämnesläraren, något annat. Elever som inte förstår bråk, inte

Sammanhang: ...Men i klassrummet på gymnasieskolan i Bollnäs ser Anna Persson, mattelärare och krönikör i Ämnesläraren, något annat. Elever som inte förstår bråk, inte kan multiplikationstabellen och som saknar taluppfattning. ...

Omnämnda platser: Bollnäs, Ämnesläraren, Länge. Omnämnda personer: Anna Persson.

Skolministern: ”Avreglering ligger bakom läskrisen”

Vi lärare debatt Skolminister Lotta Edholm (L) följer läsdebatten, bland annat i Vi Lärare. Här är hennes recept på hur svensk skola återigen ska kunna skryta med att vara en av världens bästa. ”Bara så kan vi mobilisera det som behövs för att läsningen återigen

Sammanhang: ...De senaste åtta åren har antalet studenter som har tillgång till talbokstjänsten Legimus ökat med 144 procent på lärosätena, enligt en granskning från Ämnesläraren. ”Måste göra upp med nittiotalet” För att vända utvecklingen måste vi på allvar göra upp med 90-talets reformer, och både den överdrivna tron på inkludering och de charlataner som skor sig på svensk skola. ...

Omnämnda platser: DOKUMENT, Sverige, Ämnesläraren. Omnämnda personer: Lotta Edholm.

Krisen: 62 000 elever underkända i läsförståelse

Läsning Under de senaste nio åren har nära 62 000 niondeklassare underkänts i läsförståelse i de nationella proven. Det visar nya siffror från SVT. – Andelen i Pisa och Pirls är dock mycket högre, säger läraren Fredrik Sandström. De nationella proven pågår

Sammanhang: ... – Det säger sannolikt mer om nationella proven än elevernas faktiska läskunnighet, säger Fredrik Sandström, lärare och krönikör på Vi Lärares systertidning Ämnesläraren. ”Nationella proven för dåliga” Han var också gäst i SVT:s Morgonstudion när siffrorna diskuterades...

Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Lotta Edholm, Sara Bruun.

Fler än 60 000 niondeklassare underkända i läsförståelse senaste nio åren

Samtidigt vittnar lärare och forskare om att nationella proven egentligen är för lätta, och döljer ett mörkertal av lässvaga elever. SVT har granskat statistik från Skolverket för de nationella provresultaten i nionde klass. Sedan 2014 har tusentals niondeklassare

Sammanhang: ... – Om vi säger att de klarar skolan så är det en lögn, menar Fredrik Sandström som är högstadielärare på Gäddgårdsskolan i Arboga och krönikör på Ämnesläraren. I senaste PISA-mätningen från 2022 nådde var fjärde niondeklassare inte upp till det som OECD definierar som en basnivå av läsförståelse. ...

Omnämnda platser: Arboga, Ämnesläraren. Omnämnda personer: Fredrik Sandström.

Läraren om skräcksiffrorna: ”Inte mer fortbildning”

Matematik no teknik Fortbilda lärare och anställ specialpedagogisk kompetens. Så vill Skolverket lösa mattekrisen. Bakgrunden: Motsvarande 8 000 underkända niondeklassare hade F redan i årskurs 6, och en fjärdedel har helt saknat särskilt stöd under skolgången.

Sammanhang: ...Eller ska jag ta sikte på att de ska ha mött allt centralt innehåll inför de nationella proven som ligger tre år bort och då prioritera bort den träning eleven egentligen är i behov av för att befästa grunderna, säger hon till Vi Lärares systertidning Ämnesläraren. LÄS ÄVEN: Inkluderingshaveriet: ”Det är dags att tänka om” Skolministern: ”Vi har ett inkluderingshaveri” Lärarnas larm: ”Kan inte ge eleverna stödet de behöver”...

Omnämnda platser: Skolinspektionens, Borås, F. Omnämnda personer: Anna Smit, Kristin Westerholm.

Skolministern: ”Vi har ett inkluderingshaveri”

Inkludering Lärarnas brottas med stora klasser och elever med totalt skilda kunskaper – och enda verktyget är anpassningar. – Vi har ett inkluderingshaveri i svensk skola, säger skolminister Lotta Edholm (L) efter att ha läst Vi Lärares granskning. ”Lärarnas

Sammanhang: ... – För att förbättra lärares möjlighet att ägna sig åt sin huvuduppgift, att undervisa, har vi också sagt att lärares undervisningstid och tid för uppföljning och planering bör regleras, skriver Lotta Edholm. Vi Lärare och systertidningen Ämnesläraren har tidigare granskat bristerna i inkludering och extra anpassningar. LÄS ÄVEN: Inkluderingshaveriet: ”Det är dags att tänka om” Hälften av Annas elever är i behov av anpassningar ”Det finns en gräns för hur mycket stöd en lärare kan ge” Elever som får stöd – stor skillnad mellan kommuner Finska modellen: Här får var fjärde elev särskilt stöd...

Omnämnda personer: Mona Holmqvist, Lotta Edholm.