”Vem vet vad som är bäst för barnet?”

SLUTREPLIK | SKOLAN Lotta Edholm och Joar Forssell beskriver i sin replik ett problem där jag delar deras uppfattning. Stödet sätts in för sent, ofta först i årskurs 9, enligt deras replik. Köerna är för långa. Elevhälsan är frånvarande när eleverna behöver

Sammanhang: ...Men vem vet vad som är bäst för barnet? Skolan ser eleven i klassrummet, men inte hemma och inte över tid. Föräldern ser hela barnet, men saknar skolans jämförelse. Psykologen ser ett tillfälle. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Joar. Omnämnda personer: Lotta Edholm.

Insändare Bra idé med NPF-anpassning på nya gymnasiet

Fantastiskt att läsa Fredrik Jonemans (MP) tankar om behovet av bättre förutsättningar för elever med NPF-diagnoser på gymnasiet. Jag har själv försökt lyfta samma fråga i kommunen, om än med fokus på våra yngre barn. Under ett kommunfullmäktigesammanträde

Sammanhang: ...Under ett kommunfullmäktigesammanträde förklarade Pia Möller (M) med flera för mig att kvaliteten i undervisningen inte avgörs av hur många elever som finns i klassrummet, utan av lärarens kompetens. Självklart är skickliga lärare den viktigaste faktorn. Men forskningen visar också att klasstorleken spelar roll, inte minst därför att den påverkar lärarens möjligheter att ge varje elev stöd, skapa arbetsro och anpassa undervisningen efter olika behov. ...

Omnämnda personer: Fredrik Joneman, Fredrik Jonemans, Pia Möller.

”Vi lovar behöriga lärare i varje klassrum”

Svensk skola står inför en allvarlig kris. Varje år lämnar nästan 20 000 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det är en utslagning som är tio gånger högre än i våra grannländer Norge och Danmark. Detta är inte bara ett personligt misslyckande

Sammanhang: ...Vi vill därför driva igenom Sveriges lärares krav om att legitimerade lärare alltid ska ha företräde. Kompetensen i klassrummet får aldrig bli en förhandlingsfråga. Ska skärpa tillsynen För det tredje, tillsynen måste skärpas och lagbrott måste få konsekvenser. ...

Omnämnda platser: Danmark, Sverige, Norge.

”Så bryter vi hatpratets pyramid i skolan”

”Hallå där, kan du snälla sluta att uttrycka dig så – det här är min arbetsmiljö!”, hör jag mig själv utbrista till en elev i den gula tegelklädda korridoren. Jag markerar, men har i stunden inte möjlighet att ta tag i situationen med att diskutera de vulgära

Sammanhang: ...Jag markerar, men har i stunden inte möjlighet att ta tag i situationen med att diskutera de vulgära nedvärderande orden – som jag på förhand vet kommer att avfärdas som ”skoj” och ”vi är kompisar”. Mina steg bär mig vidare mot klassrummet, tankarna kretsar kring lektionens agenda och startövning, men nu läggs tyngden på mina axlar. ...

Omnämnda platser: Malmö, Hågkomstresa, Oxievångsskolan.

Svenska smärtpunkter – Vid pump

OBS-klassens återkomst? Publicerades: Tis 9 jun 02:00Tis 9 jun • 14 min Svensk skola står inför en omstridd förändring. Barn som har svårt att klara skolan ska i större utsträckning kunna lämna klassrummet för att få hjälp i mindre grupp. Ett sätt att ge

Sammanhang: ...Barn som har svårt att klara skolan ska i större utsträckning kunna lämna klassrummet för att få hjälp i mindre grupp. Ett sätt att ge barnen det stöd de länge saknat menar förespråkarna - medan andra varnar för obs-klassernas comeback.Mer om programmet Svensk skola står inför en omstridd förändring. ...

Omnämnda platser: Örgryte, Norge, Migrationsverkets.

Insändare Nya Kullagymnasiet – en skola där fler elever kan inkluderas

För en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan något så vardagligt som att ta sig igenom en full och högljudd entré och trånga korridorer dränera en stor del av energin redan innan eleven hunnit in till klassrummet. När andra elever precis

Sammanhang: ...För en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan något så vardagligt som att ta sig igenom en full och högljudd entré och trånga korridorer dränera en stor del av energin redan innan eleven hunnit in till klassrummet. När andra elever precis börjat skoldagen kan någon annan redan vara helt slut. Enligt Karolinska institutet uppskattas ungefär 10–15 procent av alla barn och unga i skolåldern i Sverige ha någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) vilket exempelvis inkluderar autism, adhd och delvis de relaterade tillstånden med inlärningssvårigheter som dyslexi och dyskalkyli. ...

Omnämnda platser: Höganäs, Sverige, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Fredrik Joneman.

Stök i skolan: ”Att ställa krav är inte elakt”

Ett av de mest seglivade påståenden inom skolan är att unga saknar konsekvenstänk. Det stämmer inte. Ändå upprepas det gång på gång, som om det vore ett vetenskapligt faktum. Resultatet blir att vuxenvärlden förklarar bort beteenden som de egentligen borde

Sammanhang: ...Vi skapar den ultimata scenen för den som vill ha uppmärksamhet och status. Klassrummet blir en arena och klasskamraterna blir en publik. Belöningen är omedelbar, medan konsekvenserna uteblir. ...

Debatt Öppna dörren för nästa generation

Jag är själv företagare och vet mycket väl hur vardagen ser ut. Tiden räcker inte alltid till. Det finns kunder som väntar, projekt som ska levereras och administration som måste göras. I en sådan verklighet är det lätt att se en praktikplats som ytterligare

Sammanhang: ...Som liberal tror jag på utbildning som vägen till frihet och möjligheter. Men utbildning kan inte enbart ske i klassrummet. Skola och arbetsliv behöver mötas. Teori behöver kompletteras med verklighet. Unga människor behöver få möjlighet att upptäcka yrken, arbetsplatser och branscher innan de ska fatta avgörande beslut om sin framtid. ...

"De brukar retas och kalla mig för hästkillen"

Marcus Henriksson, 11, kämpar om en USM-medalj i hästhoppning på Sundbyholm. Men i klassrummet blir han retad för sin idrott. – Jag försöker att inte bry mig, säger han.

Sammanhang: ... Marcus Henriksson, 11, kämpar om en USM-medalj i hästhoppning på Sundbyholm. Men i klassrummet blir han retad för sin idrott. – Jag försöker att inte bry mig, säger han. ...

Omnämnda platser: Sundbyholm. Omnämnda personer: Marcus Henriksson.

Liberalerna vet för lite om barn med särskilda behov

Liberalernas förslag på ökad studiero är huvudsakligen bra. Samtidigt är kraven på slopade anpassningar högst tveksamma och bygger på en skev bild av vad stök i klassrummet beror på.

Sammanhang: ...Samtidigt är kraven på slopade anpassningar högst tveksamma och bygger på en skev bild av vad stök i klassrummet beror på....