Så ska regionen vända folkhälsokrisen i Värmland

Se regionrådet Sofia Magnusson kommentera enkätens resultat i klippet ovan. Bland annat visar enkäten att andelen värmlänningar som har haft svårt med löpande utgifter de senaste tolv månaderna ökat markant de senaste åren. Samtidigt har matvanorna blivit

Sammanhang: ...Bland annat visar enkäten att andelen värmlänningar som har haft svårt med löpande utgifter de senaste tolv månaderna ökat markant de senaste åren. Samtidigt har matvanorna blivit sämre, många unga snusar och hälften av kvinnorna har besvär med ängslan, oro eller ångest. ...

Omnämnda platser: Värmland. Omnämnda personer: Sofia Magnusson.

Fetare, fattigare och vägrar äta grönt – värmlänningarna verkar inte må toppen

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje. VF delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk. Resultatet i den folkhälsoenkät som Region Värmland offentliggjorde på tisdagen överraskar väl egentligen

Sammanhang: ...Inte där den mest oroväckande höjningen av andelen personer med övervikt, högt blodtryck, riskkonsumtion av alkohol eller tobaksbruk finns. Eller där matvanorna är värst. Regionen är förstås inte omedveten om trenderna. Resultaten uppges ska ligga till grund för folkhälsoarbetet i länet och för att ”skapa förutsättningar för en jämlik hälsa”. ...

Omnämnda platser: Arvika, Värmland, Värmlands Folkblads.

Alltfler värmlänningar har svårt att klara sin ekonomi – samtidigt blir matvanorna sämre

Hör folkhälsobevakaren Anu Molarius berätta mer om resultatet i klippet ovan. Enkäten görs vartannat år med syfte att visa hur Sveriges befolkning mår. I Värmland baseras svaren på strax över 2000 svar från slumpmässigt utvalda personer över 16 år. Enkäten

Sammanhang: ...Alltfler värmlänningar har svårt att klara sin ekonomi – samtidigt blir matvanorna sämre...

Omnämnda platser: Sveriges, Region Värmland, Värmland. Omnämnda personer: Anu Molarius.

Dietist: Köttbullar inget skäl till dåligt samvete

– Som förälder får man försöka jobba på lång sikt, att få in en vana, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket. De yngsta av oss äter bättre nu än för 20 år sedan. Men små barn får fortfarande i sig för mycket rött kött och för lite grönsaker. Huvudvärk

Sammanhang: ...Ska man då få dåligt samvete om det blir för mycket korv och makaroner i veckovardagen eller väl stor godispåse på lördagarna? – Nej, men det gäller att jobba på det på matvanorna på lång sikt. Att få in en vana. Har man fått smaka på mycket när man var liten är det mycket lättare att fortsätta med det, säger Lotta Moreaus. ...

Omnämnda platser: Öppna, Rekommenderat. Omnämnda personer: Lotta Moreaus, Anders Humlebo, Lotta Moraeus.

Livsmedelsverket: Småbarn äter för mycket kött

Med matvanorna har blivit bättre En ny undersökning från Livsmedelsverket som har kikat på småbarns matvanor säger att små barn äter för lite grönt och att mångas köttkonsumtion överskrider maxnivån för vuxna. Nästan hälftenav

Sammanhang: ... Med matvanorna har blivit bättre En ny undersökning från Livsmedelsverket som har kikat på småbarns matvanor säger att små barn äter för lite grönt och att mångas köttkonsumtion överskrider maxnivån för vuxna. ...

Omnämnda personer: Lotta Moraeus.

Småbarn äter för mycket kött och för lite grönt

Livsmedelsverket undersökning av småbarns matvanor visar att nästan hälften av 1,5-åringarna och 65 procent av fyraåringarna äter mer än 350 gram rött kött och chark per vecka, vilket är maxgränsen för vuxna i de nordiska näringsrekommendationerna. ”Oroande”

Sammanhang: ...– Ingen är viktigare än den andra, vi måste jobba på båda fronterna samtidigt, säger Lotta Moraeus. Matvanorna har förbättrats Småbarnens matvanor har dock förbättrats över tid. Dagens fyraåringar äter mer frukt och grönt och mindre rött kött och chark än vad deras jämnåriga gjorde 2003. ...

Omnämnda platser: Småbarnens. Omnämnda personer: Lotta Moraeus.

Livsmedelverkets förslag: Max 350 gram rött kött i veckan

Ohälsosamma matvanor är, tillsammans med tobak, ett av de främsta hoten mot folkhälsan i Sverige. En fjärdedel av svenskarna riskerar att bli sjuka eller dö i förtid av sjukdomar som hjärt-och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer på grund av sina matvanor.

Sammanhang: ...Nu hoppas myndigheten att fler kommer att leva enligt kostråden. – Om matvanorna blir tjugo procent mer lika råden skulle vi kunna förhindra närmare 5 000 dödsfall om året. Det här visar att även små förändringar gör skillnad, säger Åsa Brugård Konde....

Omnämnda platser: Sverige.

”Pietismen har format svensk matkultur”

Forskaren och folkbildaren Richard Tellström har mött kockar som hävdar att Sverige inte har någon matkultur. Men det stämmer sannerligen inte, menar han. Och trots att vi svenskar har dålig kunskap om vårt lands mathistoria så påverkar den oss dagligen.I

Sammanhang: ...– Diversifieringen är en trend som börjar på 1980-talet och slår igenom på 1990-talet. Det egna starka jaget präglar matvanorna, i stället för folkhemmets kollektiva jag. Vi får specialkost, allergianpassningar och massor av dieter som gör att människor lämnar in listor på vad man ska ta hänsyn till när man arrangerar en middag. ...

Omnämnda platser: Västerås, Gustav Vasa, Sverige. Omnämnda personer: Richard Tellström.

JUST NU: “Raggmunk kommer att försvinna”

Det är mathistorikern Richard Tellström som slår larm. Skillnaderna i vad de nya generationerna tycker om att äta i jämförelse med tidigare generationer är stora. Det leder till att vissa klassiska maträtter är på väg bort, rapporterar Sveriges Radio. Aldrig

Sammanhang: ...Aldrig varit så olika Tellström understryker att matvanorna när det kommer till äldre och yngre aldrig har varit så olika som de är nu. Upp till 25 års ålder så formas matvanorna...

Omnämnda platser: Sydamerika, Asien, Europa. Omnämnda personer: Richard Tellström.