Marcus Larsson: Vår förtroendetid sticker i ögonen på SKR

Även om vi ofta gör olika bedömningar av hur man bäst använder pengarna kan jag känna stor respekt för politikers otacksamma uppgift att hushålla med samhällets begränsade resurser. Medborgarnas intresse för att betala skatt är helt enkelt mycket mindre än

Sammanhang: ...Något annat som står i nästan varje budget är att arbetsmiljön ska bli bättre. Det får i och för sig aldrig kosta pengar, men färre lärare ska bli sjuka på grund av sitt arbete. En av de mest uttjatade fraserna i svensk skoldebatt är att all verksamhet i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Almega. Omnämnda personer: Marcus Larsson.

”Franska skolprotesterna visar att det finns en gräns”

De flesta löv har fallit av häggen på baksidan av radhuset. Avsaknaden av grönska visar en stam som ser betydligt rangligare ut än vad den gav sken av i sin fulla sommarskrud och jag kommer att tänka på en bild som idéhistorikern Sven-Eric Liedman använt:

Sammanhang: ...Majoriteten håller med Majoriteten av Sveriges befolkning håller med mig och vi kommer aldrig övertygas om att bildning, likvärdighet och rotkunskaper skapas genom avkastning till en biltvätt i Tyskland. ...

Omnämnda platser: Tyskland, Nacka, Sverige. Omnämnda personer: Sven-Eric Liedman, Markus Åkesson.

Maria Wiman: Så kan fängelse för barn bli överflödiga

Krönika ”Det finns ett grovjobb att göra som vi helt går miste om när vi förlikar oss med tanken på att fängelse är bästa sättet att lösa en skenande situation”, skriver Maria Wiman. I somras öppnades portarna till tre särskilda barn- och ungdomsavdelningar

Sammanhang: ...Nästa år ska ytterligare tre fängelser berikas med speciella barnavdelningar. Det här gör mig fläng i pallet. Det finns ju aldrig pengar. Jag menar, när det kommer till barn finns det ju på riktigt aldrig pengar. Barngrupperna i föris är sprängfulla, fritidspersonalen larmar om alldeles för många barn, i skolan är svångremmen så infernaliskt åtspänd att revben knäcks åt alla håll. ...

Omnämnda platser: Estland, Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman.

”Nej – skolan behöver inte en upplysningstjänst”

Lärare slår larm om stora undervisningsgrupper. Om elever som behöver mer stöd än vad tiden och skolans budget medger. Om lärare som ska räcka till för allt fler elever som har särskilda behov. Det är inget nytt. Det är heller inget särskilt svårbegripligt.

Sammanhang: ...Det är här politikers världsfrånvändhet blir tydlig. ”Stödet ska förverkligas” Skolans problem är knappast att vårdnadshavare och lärare aldrig har hört talas om särskilt stöd. Problemet är att stödet ska förverkligas ute på skolorna, i klassrum där en lärare samtidigt förväntas möta många elevers helt olika behov. ...

Omnämnda platser: Stockholms. Omnämnda personer: Elisabeth Sandstedt.

Skolkar av rädsla för brott – facket kräver insatser

Skolan är den vanligaste brottsplatsen när unga drabbas, och 42 procent av eleverna i årskurs nio uppger att de utsatts för något av brotten misshandel, hot, sexualbrott, rån eller stöld. Det visar Brottsförebyggande rådets enkätundersökning med niondeklassare,

Sammanhang: ... – Jag blir särskilt bekymrad över att elever med svagare ekonomiska förutsättningar drabbas hårdare. Tryggheten i skolan får aldrig bero på vilken bakgrund ett barn har, säger Anna Olskog. Vill se fler vuxna Nu kräver facket insatser...

Omnämnda personer: Anna Olskog.

Lärarna vittnar: Så drabbas vi av bristande stöd i skolan

När Sveriges Lärare undersöker hur behovet av stöd förändrats, och i vilken grad elever får det stöd som de behöver, blir resultatet en krisrapport. I rapporten ”Allt fler behöver alltmer stöd” uppger sju av tio lärare att de har fler elever med behov av

Sammanhang: ...Hot och våld mot lärare Lärare i lågstadiet: ”Jag upplever att många små barn nu är extremt våldsamma och gränslösa i en utsträckning som jag aldrig varit med om tidigare! När jag arbetade i förskoleklass förra året blev jag sparkad, slagen, biten, dragen i fingrar och kläder samt kallad ’fucking hora’ och liknande. ...

Elinor Keiriö Östlin: Vad ryms i de extra timmarna egentligen?

En timme är sextio minuter. Det är lätt att räkna. Betydligt svårare är det att räkna vad som ryms i den. På en timme i förskolan kan ett barn hinna bygga en koja, hamna i konflikt och bli sams igen. Lyssna på en bok. Upptäcka en mask under en sten. Sitta

Sammanhang: ...Men vad ett barn behöver av de sextio minuterna kommer aldrig att vara exakt detsamma som för alla andra. Så kanske borde frågan inte bara vara hur många timmar ett barn har rätt till i förskolan – utan vad barnet har rätt till under de timmarna. ...

Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.

Forskarna: Knyt statsbidrag till utbildade lärare

Vi Lärare har i en serie artiklar granskat lärarnas situation när det gäller behörighet och att arbetsgivare väljer att anställa obehöriga. Granskningen pekar på stora brister i arbetsgivarnas förhållande till gällande regler om legitimation. Stöd av forskarna

Sammanhang: ...Väntar vi till 2033 kommer många av de som börjar förskolan nu aldrig ha träffat en utbildad förskollärare innan de börjar skolan. Nätverkets förslag Nätverket menar dessutom att attraktiviteten i yrket riskerar att minska när arbetsgivare anställer barnskötare och outbildade i stället för utbildade förskollärare...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Ingrid Pramling Samuelsson.

Kampanjen om kritiskt tänkande gav dubbel effekt

Med den påhittade organisationen ”A non thinking generation” har Läromedelsförfattarna startat en kampanj för ett ökat kritiskt tänkande. I ironiska filmer framförs påståenden som att unga utsätts för en onödig press genom att lära sig saker, förstå sammanhang

Sammanhang: ..., tycket någon. ”Det här låter som reklam för att göra människor helt obildade…”, ansåg någon annan. – Det har aldrig varit mening att lura någon. Att det är vi som ligger bakom kampanjen är väldigt tydligt. Att det ändå finns personer som okritisk köper det ironiska budskapet visar att det finns ett behov av just kritiskt tänkande, säger Embla Jernstig. ...

Omnämnda personer: Åsa Wikforss, Embla Jernstig.