”Vad talar vi om när vi talar om kognitionsvetenskap?”

Debatt Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar MargarethaHäggström,

Sammanhang: ...Margaretha Häggström, docent i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, HDK-Valand, Göteborgs universitet Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare? Gör så här: Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. ...

Omnämnda platser: Valand. Omnämnda personer: Margaretha Häggström.

Hon försvarar skolplikten – för hemmasittarnas skull

Debatt Finland har läroplikt i stället för skolplikt – och svenska familjer flyttar till Åland för att underlätta livet för sina barn med problematisk skolfrånvaro. Men Linnea Bergersjö menar att slopad skolplikt är fel väg att gå. ”Det blir en enkel lösning”,

Sammanhang: ...Skolan måste arbeta mer effektivt mot kränkande behandling – första kapitlet i läroplanen, grunden för skolan, för demokratin. En studie från Linköpings universitet visar att risken för vuxenmobbning ökar på arbetsplatser med öppna kontorslandskap, utan chans att dra sig undan och jobba enskilt. ...

Omnämnda platser: Åland, Finland. Omnämnda personer: Linnea Bergersjö.

”Dagens betygskaos sviker de svagpresterande”

Slutreplik ”Den som värnar kunskap, rättvisa och svagpresterande elevers rätt till stöd bör därför inte försvara dagens betygskaos”, skriver betygsutredaren Magnus Henrekson och skolforskaren Jonas Vlachos. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och regeringens betygsutredare Jonas Vlachos, skolforskare och professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare? Gör så här: Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. ...

Omnämnda platser: Vlachos. Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Jonas Vlachos.

”Varför har Vygotskij dominerat svensk utbildning?”

Debatt Erik Cardelús rensar bokhyllan – och hittar en klassiker. Nu frågar han sig varför Vygotskij dominerat svensk lärarutbildning. Vygotskij är en klassiker i svensk utbildning. Erik Cardelús undrar varför. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Klart är i alla fall att ingen akademisk handledare – på något universitet i världen – skulle acceptera en sådan studenttext idag, men som grund i svensk skolutveckling gick det bra. ...

Omnämnda platser: Thorndike, Piaget, Referens. Omnämnda personer: Kajsa Öberg, Gunilla Lindquist, L. S..

Vlachos: Det perfekta betygssystemet finns inte på riktigt

Debatt Betygsutredningen vill se en kalibrering: Lärarnas betyg justeras efter resultatet i de nationella slutproven. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar det är nödvändigt. ”Inte för att lärare inte kan bedöma, utan för att Sverige inte kanha

Sammanhang: ...Jonas Vlachos, skolforskare och professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare? Gör så här: Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. ...

Omnämnda platser: Sverige, Vlachos. Omnämnda personer: Jonas Vlachos.

Därför vill hon dubbla kemi med specialpedagogik

Porträtt Hon fick Ingvar Lindqvistpriset för att hon gör det svåra självklart – fångar upp alla elever i sina klassrum. Gymnasieläraren Anki Norman ser en lösning på hela skolans problem i sin egen ­strategi: att använda specialpedagogiska verktyg i den ordinarie

Sammanhang: ...Man tar licentiatexamen, eller blir lektor på något universitet, eller rektor, eller får pris och börjar podda och skriva böcker och föreläsa på heltid … Det lär inte Anki Norman göra. ...

Omnämnda platser: Strömbackaskolan, Luleå, Familj. Omnämnda personer: Ingvar Lindqvistpriset ­kanske, Simon Eliasson, Anki Norman.

Nya lagen om friskolor: Uppgifterna som blir offentliga – och hemliga

Offentlighetsprincip Från och med januari 2027 gäller offentlighetsprincip även för friskolorna – och det fackliga arbetet kan bli lättare. Men det är en insyn med begränsning – bland annat av ägare och vinster. – Man kommer kanske inte åt det kritikernahade

Sammanhang: .... – Man kommer kanske inte åt det kritikerna hade velat, säger Maria Refors Legge, lektor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. Första januari 2027 införs offentlighetsprincip för friskolor. Det står klart sedan riksdagen klubbade beslutet i veckan. ...

Omnämnda personer: Maria Refors Legge, Maria Refors-Legge.

Här höjer läraren och forskaren elevers skrivande

Forskning I ett klassrum knyts ord ihop som repstumpar. Här arbetar svenskläraren Anna Nilsson med sambandsord, värdeladdade begrepp och verkliga mottagare för att få eleverna att vilja skriva – och förstå varför det spelar roll. Tillsammans med forskaren

Sammanhang: ...Visa mer Efter att läraren Anna Nilsson deltagit i ett praktiknära forskningsprojekt vid Umeå universitet har just mottagaren blivit en central del i hennes undervisning. – I projektet pratade vi mycket om hur viktigt det är med mottagare. ...

Omnämnda platser: Skabbhund, Obbola, Umeå. Omnämnda personer: Eva Lindgren, Emma-Sofia Olsson, Anna Nilsson.

Forskaren: ”Skriva är mer än att bara stava rätt”

Forskning Elevernas bristande stavning och grammatik har dominerat vinterns skoldebatt. Men att reducera skrivande till rätt eller fel riskerar att skymma det viktigaste, menar skrivforskaren Eva Lindgren. Skrivande handlar ytterst om kommunikation och demokrati.

Sammanhang: ...Men bilden behöver vidgas, menar Eva Lindgren, professor i språkdidaktik vid Umeå universitet. – Om man säger att någon är dålig på att skriva, så väcks frågan: Vad är bra skrivande då? Debatten har handlat mycket om att eleverna är dåliga på att stava och om stor och liten bokstav. ...

Omnämnda personer: Eva Lindgren.

Mannerheim: Förstelärarreformen gör mer skada än nytta

Krönika ”Det är illa att välutbildade, erfarna och engagerade lärare gapskrattar åt en reform som ska handla om att utveckla skolan. Ett skolsystem tar skada när lärare inte tar de artificiellt utformade karriärstegen på allvar”, skriver Filippa Mannerheim.

Sammanhang: ...Det är en kritik som återkommer i forskningen. En studie från Göteborgs universitet, visade redan 2017, att lärarkåren blivit mer hierarkisk efter reformen och att förstelärarna ofta uppfattas som skolledningens förlängda arm snarare än kollegornas representanter. ...

Omnämnda platser: Sverige, Trollkarlen. Omnämnda personer: Filippa Mannerheim.