Nya lagen om friskolor: Uppgifterna som blir offentliga – och hemliga

Offentlighetsprincip Från och med januari 2027 gäller offentlighetsprincip även för friskolorna – och det fackliga arbetet kan bli lättare. Men det är en insyn med begränsning – bland annat av ägare och vinster. – Man kommer kanske inte åt det kritikernahade

Sammanhang: ...Kritiker menar att det sker en sortering, att friskolorna har en tendens att välja elever som kostar mindre, säger Maria Refors-Legge. ”Säkerhetsrisk” Hon är en av författarna till en rapport från FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. ...

Omnämnda personer: Maria Refors Legge, Maria Refors-Legge.

Här får lärarna tid till mentorsuppdraget

Reportage Malmö idrottsgymnasium har hittat en metod som ger både ämneslärare och mentorer tid för sina uppdrag. Heltidsmentorer – med 200 timmar till uppdraget. – Vi i facket är överens med ledningen om att det ska vara luftigt i tjänstefördelningen, säger

Sammanhang: ... – Det är lite åt det hållet som Bo Janssons utredning pekar, vi pratar skola och ämne och kunskap­s­utveckling. Jag är där som ämnes­lärare, vi pratar lite mindre om hur eleverna mår, säger Daniel Johnson. Det kan vara svårt att motivera dem i ämnesstudierna....

Omnämnda platser: Reportage Malmö, Sverige, England. Omnämnda personer: Daniel Johnson Lärare, Daniel Johnson, Marie Lilja.

Ny studie: Lärare rankar skönlitteraturen i skolan

Debatt En ny samnordisk studie visar hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen. En sak är gemensam för svenska, danska, norska, finska och isländska lärare: läsundervisning trumfar litteraturundervisning. ”Skönlitteraturen spelar en viktig rolli

Sammanhang: ...Litteraturkanon De danska och svenska lärarna var de som mest betonade värdet av att elever får lära känna verk skrivna av kända författare, eller som hör till något slags kanon. Samtidigt använder de i mindre utsträckning än sina nordiska kollegor litteratur i syfte att förmedla ett kulturarv, vilket är intressant med tanke på den svenska kanondebatten, och med tanke på att danska skolor har haft en litteraturkanon i nästan 20 år. ...

Omnämnda platser: Norden, Danmark, Slopa. Omnämnda personer: Anna Nissen, Lars Trägårdh, Camilla Gudmundsdatter Magnusson.

F i slutbetyget – så mycket ökar risken för fängelse

F som i fängelse Ungdomar som lämnar grundskolan med ett eller flera F-betyg löper ökad risk att senare i livet dömas till fängelse. Ibland mycket högre risk. Det visar en genomgång av vad som har hänt med över 600 000 personer efter att de slutat årskurs

Sammanhang: ...Gemensamt för många av förövarna är en mer eller mindre misslyckad skolgång. Av de som i fjol gick ut årskurs nio var det, betygsinflationen till trots, nästan 35 000 som fick underkänt betyg i minst ett ämne, 28 procent. ...

Omnämnda platser: Sverige.

Färre F-betyg sparar flera miljarder kronor – per år

F som i fängelse Färre F-betyg sparar pengar. – Skolmisslyckanden kostar samhället tiotals miljarder kronor per år. Plus stort mänskligt lidande, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson. ”En gängskjutning mindre kan leda till upp mot 100 miljoner kronor iminskade

Sammanhang: ...Plus stort mänskligt lidande, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson. ”En gängskjutning mindre kan leda till upp mot 100 miljoner kronor i minskade kostnader”, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson. ...

Omnämnda personer: Ingvar Nilsson.

Barn i farozonen får inte stöd – grupperna är för stora

F som i fängelse Redan i förskolan märks det vilka barn som är i farozonen för att senare i livet inte klara skolan. Det berättar förskol­läraren Anna-Mia Nilsson. Anna-Mia Nilsson är lärare i förskolan och sitter i styrelsen för Sveriges Lärare i Göteborg.

Sammanhang: ... – Barngrupperna är generellt alldeles för stora. Grupperna måste bli mindre. Vi behöver helt enkelt mer resurser, säger Anna-Mia Nilsson. Vad då för resurser? – Framför allt behöver det anställas fler utbildade lärare i förskolan och att de får rimliga förutsättningar för sitt uppdrag. ...

Omnämnda platser: kommun, Stockholm, Göteborg. Omnämnda personer: Anna-Mia Nilsson, Eva Broström.

Lösningen: Så ska fler lyckas få godkända betyg

F som i fängelse Tidiga insatser är avgörande för att fler barn ska lämna grundskolan med godkända betyg. – Det behövs en tydlig infrastruktur och reglering kring förstärkningsundervisning, säger regeringsutredaren Pontus Bäckström. Andelen elever med åtgärdsprogram

Sammanhang: ... – Det var i stor utsträckning upp till lärarna att avgöra hur det skulle ske, i form av halvklass eller genom en mindre grupp med ett urval av elever. Testa under tre år Regelverket liberaliserades med tiden för att helt avskaffas under 1990-talet. ...

Omnämnda platser: Regelverket, Skolsverige. Omnämnda personer: Pontus Bäckström, Pontus Bäckströms.

KD: Passa på att minska barngrupperna i förskolan

Valdebatt ”Låt inte varje tom plats bli en besparing. Gör den i stället till en kvalitetsförstärkning”. Det skriver Kristdemokraterna i Stockholm, som ser de glesare barnkullarna som ett tillfälle att införa Skolverkets maxtak. Förskolan är livets första

Sammanhang: ...Det är nu kommunerna har chansen att göra rätt. Mindre barngrupper är inte en kostnad, utan en investering i barnens trygghet, medarbetarnas arbetsmiljö och förskolans kvalitet. ”Använd klokt” Kristdemokraternas ambition i Stockholm är tydlig: använd de krympande barnkullarna klokt. ...

Omnämnda platser: Haninge, Solna, Salems. Omnämnda personer: Jan Stefansson, Pernilla Schubert, Arne Ekstrand.

Mannerheim: Förstelärarreformen gör mer skada än nytta

Krönika ”Det är illa att välutbildade, erfarna och engagerade lärare gapskrattar åt en reform som ska handla om att utveckla skolan. Ett skolsystem tar skada när lärare inte tar de artificiellt utformade karriärstegen på allvar”, skriver Filippa Mannerheim.

Sammanhang: ...Ett återkommande tema var att förstelärarna ofta skapar merjobb för kollegor genom att utsätta dem för en massa mer eller mindre genomtänkta projekt som aldrig utvärderas, för att legitimera sina 5 000 mer i månaden och sin titel. ...

Omnämnda platser: Sverige, Trollkarlen. Omnämnda personer: Filippa Mannerheim.

Målet: Få elever att förstå varför de ska kunna räkna

Stipendier Tre lärare i Krokom har fått 150 000 kronor för att svara på den eviga frågan: ”Varför ska vi kunna sånt här?” – Vi ska utveckla en modell som där matematiken förankras i verkligheten så eleverna får veta varför de ska kunna räkna, säger läraren

Sammanhang: ...För några år sedan hörde jag om en skola i Skåne, tror jag, där man engagerade lokala företag för att göra undervisningen mindre abstrakt. De kallades smartmatte och tanken fascinerade mig, säger Maria Andersson. Engagera näringslivet Idén är alltså att engagera det lokala näringslivet i undervisningen. ...

Omnämnda platser: Haninge, Staffanstorp, Skåne. Omnämnda personer: Matilda Karlsson, Hanna Nyberg, Sebastian Bennet Boon.