Resultat 1 - 10 av 246
Efter knivattacken: ”Det är jobbigt och hemskt”
Våld i skolan En kvinnlig lärare blev utsatt för en knivattack på en skola i Upplands Väsby. – Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt, säger skolchefen Mikael Caiman Larsson. En kvinnlig lärare fördes med ambulanshelikopter till sjukhus efter attSammanhang: ... – Förskola och skola ska vara en trygg plats för elever, barn och lärare. Fritt från hot och våld. idag går våra tankar till den drabbade och närstående och anhöriga, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare. ...
Omnämnda platser: Stockholm, Upplands Väsby. Omnämnda personer: Mikael Caiman Larsson, Anna Olskog.
Mobilfri skola – då fick eleverna svårt med klockan
Arbetsmiljö När Ljungby kommun skulle förbjuda mobiler på högstadiet framkom ett problem. Elever kunde inte klockan. I alla fall analoga klockor. Nu har skolan installerat digitala klockor i korridorerna. Kungshögsskolan i Ljungby har haft ett lyckat mobilfrittSammanhang: ... – Det fanns några vårdnadshavare som tyckte att det kändes olustigt att inte kunna ha kontakt med sina barn i början men den oron har försvunnit, säger Lisa Larsson. ”Eleverna har blivit aktivare och umgås mer”, säger läraren Lisa Larsson efter att mobilförbudet infördes på skolan. ...
Omnämnda platser: Petra Skogsborn, Kungshögskolan, Ljungby. Omnämnda personer: Petra Skogsborn, Lisa Larsson.
Linnea Lindquist: ”Kognitionsvetenskap är inte någon trend”
Vi lärare debatt Den grupp lärarutbildare som förfasas över att skolan kommer börja vila på kognitionsvetenskaplig grund är rädd för att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik. Att utgå från data och att hålla på med oreflekteratSammanhang: ...Det finns samlad vetenskap över decennier som svarar på frågan om hur barn lär sig. För det andra. Det stämmer att phonics ofta används på yngre elever när de ska lära sig att läsa. ...
Omnämnda platser: Legilexi. Omnämnda personer: Linnea Lindquist, Oscar Björks.
"Lärare kan bli lidande av nya forskningstrenden”
Vi lärare debatt Internationella mätningar, som Pirls och Pisa, lyfts inte sällan som indikatorer på hur bra svenska elever presterar i läsande generellt, och används ibland som argument för specifika undervisningsmetoder, såsom phonics. Men frågan är merSammanhang: ...Då funkar Phonics Phonics-metoder är effektiva för att lära avkodning och används i synnerhet i undervisning för yngre barn, men läsning handlar om mer än att ljuda ord – det är en social och kulturell praktik. För att elever ska utveckla en djup läsförståelse behövs bredare arbetssätt som integrerar textens innehåll och sammanhang. ...
Omnämnda platser: Pisa, Sveriges. Omnämnda personer: Oscar Björk.
”Oroande och viktigt om elevers skärmberoende”
Vi lärare debatt Har unga idag svårt med fysiska relationer? Vilken roll spelar skärmberoendet? Det frågar sig läraren Janne Svärdhagen, efter att ha läst ”Den ängsliga generationen”. Läraren Jan Svärdhagen skriver att eleverna blir sämre på relationer ochSammanhang: ...Den tydliggör att vi står inför två stora utmaningar: att hantera digitalt underföräldraskap, där barn får obegränsad och oövervakad tillgång till skärmar och överföräldraskap i den fysiska världen där barn skyddas från verkliga risker. ...
Omnämnda platser: Falun. Omnämnda personer: Läraren Jan Svärdhagen, Janne Svärdhagen, Jonathan Haidts.
Skolöverläkaren: Jag håller med – avveckla elevhälsan
Vi lärare debatt Det är glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården. Nu måste den byggas upp igen. Det skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita i Solna, med anledning av Filippa Mannheimers senast krönika ”AvskaffaSammanhang: ...Efter barnavårdscentralen (BVC) sker ingen systematisk medicinsk uppföljning av barn. Detta är en stor brist som behöver åtgärdas om vi ska säkerställa att alla barn får den hälsa och utbildning de har rätt till enligt Barnkonventionen. ...
Omnämnda platser: Finland, Solna, Sverige. Omnämnda personer: Filippa Mannheimers, Ekman Wretlind, Sophie Ekman Wretlind.
”Barn skyltar inte med social utsatthet”
Vi lärare debatt Hon har själv upplevt hur skolan är den trygga punkten – att inte vilja gå hem. Högstadieläraren Emilia Friberg skriver om social utsatthet – den hon upplevde själv och elevernas: ”I skolan ser vi bara toppen av isberget”. Tänk dig tillbakaSammanhang: ...Mycket sker i det fördolda inom hemmets väggar. Social utsatthet är inget som vare sig barn eller vuxna skyltar med. Lojaliteten och skammen är för stark. Vi får inte heller glömma bort att normaliseringsprocessen för den som lever i våld är en oerhört stark kraft. ...
Omnämnda platser: Uppsala, Västra Stenhagenskolan. Omnämnda personer: Emilia Friberg.
Nytt våldslarm – allt fler rektorer stöttar skyddsstopp
Våld i skolan Våldsamma låg- och mellanstadieelever har blivit allt vanligare på Sveriges skolor. Och nu har rektorerna börjat acceptera fackets syn på skyddsstopp. – Det krävs skyndsamma åtgärder, säger Sveriges Lärares huvudskyddsombud, Simon Sandström.Sammanhang: ...Det måste finnas akutskolor för yngre barn dit de kan flyttas skyndsamt då arbetsmiljön blivit ohållbar. Det krävs snabba insatser från de styrande. ...
Omnämnda platser: Stockholms, Sveriges. Omnämnda personer: Anna Olskog, Simon Sandström.
Maria Wiman: Problemet blir att man riktar ilskan snett
Krönika ”Jag förstår att man som förälder vässar lansen, sätter på sig ringbrynjan och gör sig redo för strid. Men gör det tillsammans med oss lärare – hand i hand”, skriver Maria Wiman. För några år sedan var en vårdnadshavare missnöjd med min bedömning.Sammanhang: ...Och nog finns det skäl för många föräldrar att bråka. Antalet hemmasittare, det vill säga barn som inte klarar av att komma till skolan överhuvudtaget, ökar lavinartat, över 15 procent av våra unga saknar behörighet till gymnasiet, den psykiska ohälsan bland barn ökar varje år. ...
Omnämnda platser: Krönika, jössenamn. Omnämnda personer: C. Maken, Maria Wiman, Advokat Schnabelsnopp.
Föräldrar tar advokater till skolan – ”Hotfullt”
Föräldrakrav På flera håll i landet har föräldrar tagit med familjeadvokaten när elever kallas till utvecklingssamtal. Fenomenet syns både i välmående friskolor och kommunala skolor i utsatta områden. – Det är väldigt obehagligt, säger Britt-Marie Selin,ordförandeSammanhang: ...Det kan handla om att föräldrarna vill att undervisningen ska anpassas för just deras barn, att stödinsatser ska sättas in eller att ett högre betyg ska sättas. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner händer det att familjens jurist följer med när eleven och vårdnadshavaren ska ha utvecklingssamtal. ”Står plötsligt i dörren” Britt-Marie Selin är väl medveten om fenomenet...
Omnämnda platser: Veronika Fridlund, Skolinspektionen. Omnämnda personer: Britt-Marie Selin.