Resultat 1 - 10 av 10
Wiman: Vi nickar lydigt med – för alla andra vet ju bäst....
Krönika ”Vi i skolan är så erbarmligt vana vid att det kommer folk från ingenstans och berättar för oss hur vi ska göra”, skriver Maria Wiman. För många år sedan kom en guru till min dåvarande skola. Nu var det nog inte så att han själv kallade sig för guruSammanhang: ...Krönika ”Vi i skolan är så erbarmligt vana vid att det kommer folk från ingenstans och berättar för oss hur vi ska göra”, skriver Maria Wiman. ...
Omnämnda personer: Maria Wiman.
Forskaren: ”Vi kan inte bara läsa tryckta texter”
Digitala verktyg När trenden går mot alltmer analog läsning i klassrummen lägger Marie Wejrum, filosofie doktor i pedagogiskt arbete, fram sin avhandling om digital läsförståelse. – Vi måste rusta våra elever för de texter de kommer möta ute i samhället,sägerSammanhang: ...Inte passiva mottagare Hon har precis lagt fram sin avhandling ”Läsa bredvid raderna: Högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter” och har kommit fram till att hon tycker undervisningen behöver visa eleverna hur en sådan läsning kan och ska gå till. – Även om unga är vana att hänga på nätet, uppfattar jag att de inte brukar prata så mycket om texterna de möter där, säger hon. ...
Omnämnda personer: Marie Wejrum.
Skolverkets svar om digitala nationella proven: ”Tar tid”
Digitala nationella prov Lärarnas kritik är hård mot Skolverkets provplattform, som testas i verkligheten för första gången under de nationella proven på gymnasiet i slutet av november 2024. – Vi valde den bästa lösningen inom de givna ramarna, säger MarcelloSammanhang: ...– Det är ett nytt arbetssätt, det kommer att ta lite tid för skolor och huvudmän att bli vana vid systemet. Men har man följt de instruktioner som getts och investerat den tid som behövs för att hantera systemet så verkar det vara så att det fungerar. ...
Omnämnda platser: Göteborgs, stad, Stockholms. Omnämnda personer: Marcello Marrone.
Forskarna: Så påverkas undervisningen av klassens sammansättning
Segregation Hur ska man minska segregationen i skolan? Är lösningen att flytta elever, så kallad bussning? Vi Lärare har talat med fyra forskare om behovet av att ändra klassernas sammansättning, och vad det betyder för undervisningen. Forskarna Pontus Bäckström,Sammanhang: ...Det var upp till var och en av de mottagande skolorna att förbereda sig och de gjorde det väldigt olika. Foto: Emma Hanquist På skolorna som haft viss vana med elever från andra kulturer var det självklart för alla – rektorer, lärare och elevhälsopersonal – att arbeta med inkludering i olika grupprocesser och i de klasserna kände sig både de som bytt skola och de som tidigare gått på skolan, en stor tillit till sina lärare och de beskriver även ett tryggt klimat. ...
Omnämnda platser: Nyköping, Trollhättan, Stockholm. Omnämnda personer: Pontus Bäckström, Pontus Bäckströms, Magnus Andersson.
Lärarna i Örebro har fått nog: Tiden räcker inte till
Arbetsbelastning Här manifesterar Sveriges Lärare tillsammans med Kommunal och Förskoleupproret i Örebro. Målet: Att få en dräglig arbetsbelastning. – Många ber om att få gå ned till 80 procents tjänst bara för att få 100 procents arbetsbörda, säger PetterSammanhang: ... – Vi ser en verklighet där våra arbetsdagar blir längre, våra uppgifter fler och våra resurser allt färre. Vi har blivit alltför vana vid att hantera ständigt växande arbetsuppgifter – dokumentation, föräldrakontakt, elevhälsomöten och administrativa uppgifter. ...
Omnämnda platser: Stortorget, Örebro, Rådhuset. Omnämnda personer: Anki Jansson, Petter Kraftling, Anna Nilsson.
Maria Wiman: Våra scheman är ett lotteri som kan sluta hur som helst
Krönika ”Det börjar bli tjatigt nu. Men lärares undervisningstid måste verkligen skyndsamt regleras. Det kan inte pågå så här år efter år”, skriver Maria Wiman. Det är den där tiden på året när sensommarsolen värmer oss, kvällarna fortfarande är ljumma,fåglarnaSammanhang: ...Resten är liksom höljt i dunkel och endast upp till det vana ögat att dechiffrera. Vad som inte syns på schemat är nämligen minst lika intressant. I håligheterna mellan de färgkodade lektionerna hovrar ju det där osynliga jobbet som nästan aldrig bokstaveras och än mindre utkristalliseras i en arbetsbeskrivning. ...
Omnämnda personer: Maria Wiman.
Lärarens lista över svårstavade orden: ”Fler blir sämre”
Undervisning Pierre Mathisson har märkt att eleverna blir sämre på stavning, och inför diktamen med penna och papper. Med hjälp av lärarkollegor på X, tidigare Twitter, har han samlat in ett åttiotal svåra ord för sjuorna att öva på. Svenskläraren PierreSammanhang: ...Totalt sju tillfällen och nära 80 ord. – De är vana vid diktamen, så det är inte helt nytt för dem. Det här kommer att genomföras helt och hållet analogt så vi är tillbaka i skolans värld 1954, säger Pierre Mathisson. ...
Omnämnda personer: Pierre Mathisson, Anne-Marie Körling.
Lärare pressas att höja betyg: ”Det har blivit norm”
Granskning Lärare pressas av elever, föräldrar och skolledare att höja betygen. – Påverkan på betygssättande lärare är så utbredd att den nästan blivit norm, säger läraren Cecilia Warnholtz. Cecilia Warnholtz säger att lärarna har blivit så vana att pressasSammanhang: ...Cecilia Warnholtz säger att lärarna har blivit så vana att pressas för att höja betyg att de knappt reagerar på det längre. En rad undersökningar berättar om hur lärare återkommande utsätts för påtryckningar i samband med betygssättning...
Omnämnda platser: Skälltorpsskolan, Göteborg. Omnämnda personer: Granskning Lärare, Cecilia Warnholtz.
Mannerheim: Anpassa inte bort elevernas träning i koncentration
Jag är nog inte den enda som med stor igenkänning och stigande förfäran läst tidningen Ämneslärarens artikelserie ”Uthållighetsraset” nyligen. Genom en enkät som besvarats av 5 000 lärare framträder en bild som är allt annat än positiv: Svenska eleverorkarSammanhang: ...Hela 93 procent av de tillfrågade lärarna i enkäten har märkt en tydlig försämring av elevernas förmåga till koncentration och uthållighet. ”Majoriteten av eleverna har ett koncentrationsspann på 2–3 minuter”, skriver en lärare i enkäten och majoriteten av lärarna som tillfrågats menar att den största orsaken är alla snabba kickar som eleverna är vana att få i den digitala världen. Det är verkligt alarmerande Att det ser ut som det gör är illa och det finns naturligtvis mycket att säga om lärarnas observationer och slutsatser. ...
Omnämnda personer: Torkel Klingberg, Agneta Gulz.
Jensens rektor om hårda kritiken: ”Missuppfattning”
Friskolor Skolan anklagas för att låta elever betygsätta lärarna, samt lämna kommentarer som att vissa lärare är ”fula och tjocka”. Enkäterna ska sedan ha påverkat lönesättningen. – Jag skulle gärna höra mer för att förstå vilka brister de här eleverna, föräldrarSammanhang: ...– Eleverna bedömer inte lärare. Jensen grundskolas elever är vana vid att få vara med och påverka utifrån mognadsnivå. Skolan har välfungerande elevråd och alla klasser har klassråd. ...
Omnämnda platser: Jensens, Örebro, Sverige. Omnämnda personer: Caroline Schreiber, Mats Rosén.