Resultat 1 - 6 av 6
”Läskrisen avhjälps inte med icke-tänkande drönare”
Debatt ”Den nya speciallärarutbildningen som regeringen föreslår, syftar till att skapa speciallärare som gör utan att tänka. Genom att ta bort ”alltför teoretiskt och abstrakt innehåll” ur den nya specialpedagogiska fortbildningen på avancerad nivå, kommerSammanhang: ...Genom att ägna mig lite åt teoretiska och abstrakta moment i min yrkesroll så har jag stött på ett par artiklar som kan ge oss ledtrådar till varför våra elever inte klarar målen i exempelvis läsförståelse, trots intensiva och explicita undervisningsinsatser av såväl ordinarie lärare som speciallärare. ”Annat att fundera över” Som exempel kan nämnas Pimperton & Nation (2010) som konstaterar att brister i impulskontroll korrelerar med brister i läsförståelse och mer specifikt med förmågan att fokusera på det väsentliga i en text, göra inferenser och övervaka sin läsning. Om man lägger samman det med annan forskning där korrelationen mellan låg socioekonomisk status och brister i impulskontroll är mycket tydlig (se exempelvis Assari, 2018) så får vi annat att fundera över. ...
Omnämnda platser: Sverige, Pimperton. Omnämnda personer: Lizette Wästerlund.
Skolutveckling: ”Slösar tid utan att ge förändring”
Debatt ”Trots att systematisk skolutveckling har bedrivits sedan skollagens införande 2010, är resultaten ofta magra. Kanske är punktinsatser – snarare än ständiga processdiskussioner – en mer realistisk modell för lärares yrkesutveckling”. Det skriver lärarenSammanhang: ...Hygglig undervisning är inte så komplicerad som vissa skolmyndigheter vill ge sken av, och förändringar i lärarutbildningen kommer att underlätta lärarens metodval. ”Utvecklingshysteri” Flera aktuella utredningar pekar på att läraren bör fokusera på det väsentliga – inte administration. En logisk följd är att minska utvecklingshysterin och satsa på punktinsatser som lärare själva förvaltar. ...
Omnämnda platser: Göteborg, Evidensbaserad, Skollagen. Omnämnda personer: Håkan Sjöberg.
Forskarens kritik: ”Bidrar till elevers misslyckande”
Granskning Skolmyndigheternas agerande bidrar indirekt till att elever misslyckas i skolan. Det menar Agneta Gulz som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. – Väsentliga delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad.Sammanhang: ...Det menar Agneta Gulz som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. – Väsentliga delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad. Kritiken är skarp mot skolmyndigheterna, och Skolverket i synnerhet. ...
Omnämnda platser: Solna, Stockholm, Sverige. Omnämnda personer: Johan Persson, Agneta Gulz, Joakim Malmström.
Kornhall: Undervisning faller platt om man inte kan ämnesinnehållet
Krönika ”Låt oss hoppas att utredningen om lärarutbildningarna kan väcka liv i en diskussion om hur vi undervisar blivande lärare i Sverige”, skriver Per Kornhall. Det är många utredningar på gång och det finns mycket politiskt att kommentera men jagharSammanhang: ...Eller rättare sagt: avsaknad av kunskaper om det. För hon skriver att ”Resultaten visar på väsentliga skillnader mellan deltagarna i ämnesområdet och det pedagogiska innehållets kunskapsdomän av fraktioner, vilket avslöjar svagheter i både deras processuella och konceptuella kunskap” (min översättning). ...
Omnämnda platser: Sverige, situationen. Omnämnda personer: Per Kornhall.
De vill guida rätt bland ämnesbetygen
Betyg och bedömning Gymnasieskolan står inför en omfattande förändring i och med gymnasiereformen Gy25. – I dag handlar betygssättningen om en mekanisk avprickning, säger Pernilla Lundgren, en av författarna till boken som kan ge lärare stöd i betygssättningen.Sammanhang: ...För att inte eleverna ska uppleva den fragmentisering som kurssystemet innebar är det viktigt att utgå från ämnets syfte och hitta de stora linjerna, teman, frågor, väsentliga kunskaper eller liknande som återkommer och fördjupas i nivåerna. 2. Likformighet innebär inte likvärdighet Lärare har ett friutrymme i att tolka och använda ämnesplanen. ...
Omnämnda personer: Pernilla Lundgren, Anna Karlefjärd.
Kongressen – här är Sveriges Lärares politiska mål
Kongressen Maxtak för barngrupper, tid för planering och efterarbete, rimlig undervisningstid och rätt till kompetensutveckling. En återreglering av skolväsendet svävar som ett ”tema” över Sveriges Lärares första kongress som inleds den 21 maj. Undervisningstid,Sammanhang: ...Ingå kollektivavtal som lägger grunden för en uthållig relativlöneökning för Sveriges Lärares medlemmar samt tar väsentliga steg mot en lönestruktur som lockar fler till läraryrket och stimulerar till utveckling under hela yrkeslivet. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Jaara Åstrand. Omnämnda personer: Åsa Fahlén.