Går vidare med löftet till lärarna – max 20 i klassen

Skolpolitik Liberalerna infriar löftet till lärarna – och föreslår maxtak på 20 elever i varje klass och mindre barngrupper i förskolan. Obligatorisk högläsning i förskolan och ordningsskolor i utsatta områden står också i partiets plan för nästa mandatperiod

Sammanhang: ...Krav på högläsning Förskolan får större ansvar för barns språkutveckling, med ett nytt krav på 100 timmars högläsning om året. Personal i förskolan ska utbildas i att upptäcka barn som far illa, och BVC ska införa språkscreening. Utelek på fritids Garanterad utelek på fritids, för att barn ska röra sig mer. ...

Omnämnda platser: Liberalernas. Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Lotta Edholm.

Stor brist på speciallärare – krävs 400 nya per år

Specialpedagogik För att lösa bristen på speciallärare krävs att 80 procent fler utbildar sig varje år fram till 2038. Men den lösningen skapar nya problem, säger Alicia Eriksson, ordförande för speciallärarnas intresseförening. Alicia Eriksson, ordförande

Sammanhang: ... – Prognoserna visar på en brist av speciallärare åtskilliga år framåt men att bara vänta på att fler utbildas är inte rätt väg att gå. Det här handlar inte bara om antal speciallärare, utan om skolans möjlighet att arbeta långsiktigt, förebyggande och likvärdigt, säger Alicia Eriksson, ordförande för speciallärarnas och specialpedagogernas intresseförening hos Sveriges Lärare. ...

Omnämnda personer: Alicia Eriksson, Anna Olskog.

Varningen: ”Vem ska undervisa i Kulturskolan?”

Debatt Låga löner, långa kvällar – och brist på utbildningar inom kulturämnena. Sveriges Lärare larmar om bristerna i kulturskolan – och kräver nationell lagstiftning. ”Vem ska undervisa i kulturskolan i framtiden?”, frågar Ellen van Lokhorst, lärare i Kulturskolan

Sammanhang: ...Här tillbringar eleverna många timmar i veckan, får kompisar och utbildas inom kanske flera konstnärliga områden. ”Världsframgångar” Vill du bli violinist börjar inte resan först i tjugoårsåldern. ...

Omnämnda platser: Kulturskolan, Sverige. Omnämnda personer: Ellen van.

Förslaget: Nationellt system för begåvade elever

Debatt Det pratas mycket om elever som behöver extra stöd, men inte så mycket om elever som behöver utmaning. Ryan Jurison önskar sig ett smidigare system för att låta elever på högstadiet läsa kurser på gymnasiet, och elever på gymnasiet att läsa på högskola.

Sammanhang: ...Mejla till oss på: debatt@vilarare.se LÄS ÄVEN: ”Särskilt begåvade elever behöver också stöd” Lärarna utbildas för att stötta särskilt begåvade elever...

Omnämnda platser: USA, Sveriges, Nyköping. Omnämnda personer: Ryan Jurison.

L: Återinför obs-klasserna för elever som stör i skolan

Valet 2026 Liberalerna vill återinföra obs-klasserna för att hantera stökiga elever. – I praktiken handlar det om att freda helklassundervisningen, säger partiledaren Simona Mohamsson till Vi Lärare. Akutskolor ska ta hand om de farliga eleverna. Nu föreslår

Sammanhang: ...Vi arbetar också med att reformera de specialpedagogiska utbildningarna så att alla som läser till speciallärare utbildas för att arbeta med eleverna, säger hon. Kravet mot våldet Ett av Sveriges Lärares främsta krav för att få bukt med hot och våld är reglerad undervisningstid, planeringstid och tid till för- och efterarbete. ...

Omnämnda platser: Pisa, Liberalernas, Sverige. Omnämnda personer: Simona Mohamsson.

Andelen behöriga lärare ökar: ”Ingen slump”

Behörighet Andelen behöriga lärare fortsätter att öka. – Det är ingen slump, Sveriges Lärare strider för våra medlemmar och det är tydligt att politikerna lyssnar på oss och våra medlemmar, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog. Nya siffror

Sammanhang: ...Förskoleklasserna har med sina 87 procent högst andel behöriga lärare. ”Krävs bättre villkor” För att se en fortsatt ökning av behöriga lärare krävs fortsatt fokus på att göra läraryrket mer attraktivt, anser Sveriges Lärare. – Fler lärare behöver utbildas och fler ska vilja bli lärare. För det krävs bättre villkor för lärarna som till exempel ett maxtak för undervisningstid samt garanterad tid för planering och uppföljning. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Anna Olskog.

Lärarstudenten: ”Ledarskap framstår som sekundärt”

Debatt Lärarutbildningen riskerar att bidra till ”yrkeschock” när studenterna inte utbildas i ledarskap. Det skriver Julia Mörtzell: ”Nyutexaminerade lärare kliver in i yrket med goda ämneskunskaper men utan tillräcklig beredskap för den komplexa socialaverklighet

Sammanhang: ...Debatt Lärarutbildningen riskerar att bidra till ”yrkeschock” när studenterna inte utbildas i ledarskap. Det skriver Julia Mörtzell: ”Nyutexaminerade lärare kliver in i yrket med goda ämneskunskaper men utan tillräcklig beredskap för den komplexa sociala verklighet de möter i klassrummet”. ...

Omnämnda platser: Umeå. Omnämnda personer: Julia Mörtzell.

Elever från rika familjer har oftare behöriga lärare

Granskning Föräldrarnas inkomst och etnicitet har stor betydelse för om deras barn utbildas av legitimerade lärare eller inte. – Det är uppenbart att många lokala politiker inte tar sitt ansvar och fördelar skolans resurser efter elevernas behov, säger Johan

Sammanhang: ...Granskning Föräldrarnas inkomst och etnicitet har stor betydelse för om deras barn utbildas av legitimerade lärare eller inte. – Det är uppenbart att många lokala politiker inte tar sitt ansvar och fördelar skolans resurser efter elevernas behov, säger Johan Enfeldt som är utredare på LO. ...

Omnämnda platser: Enköping, frånvals­skola. Omnämnda personer: Johan Enfeldt.

Filippa Mannerheim: Ska vi sätta korrekta betyg på gråzonsbarnen?

Krönika ”Lärare som tagit sitt myndighetsuppdrag, det vill säga betygssättningen, på allvar och underkänt teoretiskt svaga elever har anklagats, ifrågasatts och misstänkliggjorts”, skriver Filippa Mannerheim. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Läraren är okunnig om funktionsvariationer och behöver utbildas. Läraren ställer för höga krav. Läraren är elak och barnfientlig. Skulden läggs på läraren. Lärare som tagit sitt myndighetsuppdrag, det vill säga betygssättningen, på allvar och underkänt teoretiskt svaga elever har anklagats, ifrågasatts och misstänkliggjorts av skolmyndigheter, skolledningar, elevhälsa och föräldrar men även av mindre nogräknade lärarkollegor som glatt stämplat ut godkända betyg på elever som egentligen inte kan – eftersom detta blir ett bevis på vilka duktiga lärare de själva är. ...

Omnämnda platser: Sverige, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Maria Refors Legge, Rektor Linnea, Filippa Mannerheim.

Efter kritiken: ”Vem fyller forskningsluckorna?”

Debatt Skolmyndigheterna får kritik för att deras stöd inte vilar på vetenskaplig grund. Samtidigt lyser den sortens studier som Riksrevisionen efterfrågar med sin frånvaro: Varken Skolforskningsinstitutet eller andra finansiärer har sådana som sitt ansvar.

Sammanhang: ...Krävs mer än skärpta rutiner Vi hamnar i en paradox när skolmyndigheterna ska basera sitt arbete på forskning, men en relativt liten del av forskningen är inriktad på att ta reda på vad som fungerar, när det fungerar och för vilka elever. Färre utbildas Trenden bort från experimentell undervisningsforskning gör dessutom att allt färre forskare utbildas i att genomföra och granska den typen av studier. ...

Omnämnda platser: Skolfis, Uppsala. Omnämnda personer: Thomas Nygren, Gustaf B. Birks.