Läraren på Brinellskolan: ”Vet inte hur jag ska stå framför eleverna igen”

Det gick timmar från det att polisen larmades till dess att lärare och elever fick lämna sina gömställen inne på Brinellskolan. Aleksandra Dujso, lärare i samhällskunskap och historia, är en av dem som satt inlåst, tillsammans med eleverna. Tänker på eleverna

Sammanhang: ...Armin Dujso – Aldrig i mina värsta mardrömmar har jag tänkt att det skulle kunna hända, det händer någon annanstans. Fagersta är en liten plats, med fina ungdomar. Jag tror inte man kan skydda sig, vi har både passerkort och kameror. Har man otur blir man drabbad, säger Armin Dujso, Sveriges Lärares ordförande i Fagersta. ...

Omnämnda platser: Skolsverige, Malmö, Örebro. Omnämnda personer: Anna Olskog, Armin Dujso, Ulf Kristersson.

Demokratilektion – med talmannen i klassrummet

Talman Andreas Norlén rör sig med snabba steg genom korridorerna på Anna Whitlocks gymnasium – Stockholms största gymnasieskola, uppkallad efter pionjären Anna Whitlock. För henne var utbildning och folkbildning ledstjärnor, och hon engagerade sig lika starkt

Sammanhang: ...Truls Orrenius Skau tycker att det finns skäl att oroa sig över sociala medier och AI: – Titta på Rumänien och Moldavien, två länder där sociala medier och AI har spelat en avgörande roll i att göra vissa politiska rörelser väldigt framgångsrika. Också här i Sverige hämtar många ungdomar sin information från sociala medier. Är Sverige verkligen kapabelt att stå emot påverkan från AI och sociala medier – hur ser du på det, talmannen? ...

Omnämnda platser: Stockholms, USA, Tiktok. Omnämnda personer: Anna Whitlock, Isabelle Engborg Roström, Truls Orrenius Skau.

”Då skulle många elever inte ha några lärare”

Han är uppvuxen i speedwayfästet Vojens i södra Jylland, bara några mil från den tyska gränsen. Efter grund- och gymnasieskolan – som han enligt egna uppgifter trivdes ganska bra i – flyttade Niels Paarup-Petersen först till Århus och senare till Köpenhamn

Sammanhang: ...Vi har i Sverige satt ribban på en nivå som många ungdomar inte har en chans att klara. I de övriga nordiska länderna är det mellan 2–4 procent som inte blir gymnasiebehöriga...

Omnämnda platser: Europas, Århus, Jylland. Omnämnda personer: Niels Paarup-Petersen, Niels Paarup Petersen.

SD-läraren: ”Skolan är ofta för slapp med ordningen”

Själv blev han lärare lite av en tillfällighet. – Jag var chef på en elfirma när jag blev ensamstående med tre barn. Då fungerade det inte längre att arbeta 60–65 timmar i veckan. Samtidigt sökte Mora gymnasium ellärare, så jag skickade in en ansökan och

Sammanhang: ...– Jag tycker att skolan har gett och ger mig en väldigt bra inblick i hur det funkar i samhället. Jag träffar dagligen ungdomar med olika bakgrunder. I skolan ser jag vilka konsekvenser besluten vi fattar inom politiken får. ...

Omnämnda platser: Orsa.

V-läraren: ”Bör satsas mer på skolor i utsatta områden”

Özlem Sigirci växte upp i Biskopsgården på Hisingen i Göteborg. – Där bor jag fortfarande. Det geografiska avståndet till Trulsegårdsskolan som jag arbetar på är bara några kilometer. Det sociala avståndet är desto längre. – Skolan ligger i ett socioekonomiskt

Sammanhang: ...– Innan jag utbildade mig till lärare arbetade jag lite som lärarvikarie. Jag älskar att undervisa och vara bland ungdomar. Det finns inget finare. Varför är du politiskt aktiv? – Jag är uppvuxen i en socialistisk familj där det diskuterades och diskuteras mycket politik. ...

Omnämnda platser: Björlanda, Hisingen, Torslanda. Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Özlem Sigirci.

”Det är dags för en bildningsreform – underifrån”

Bildning – ett ambitiöst ord i tider när frågor om grundläggande läs- och skrivkunnighet står högt på agendan. Det är också ett diffust ord, vad menar vi egentligen med bildning utöver något allmänt positivt? Att vara beläst? Man kan fylla hela bibliotek

Sammanhang: ...Då kanske eleverna går hem och berättar om vilken stor bildningsprocess de just varit med om. Framför allt, då kanske fler barn och ungdomar upplever att de själva har makten över sitt lärande. Förhoppningsvis leder det till att lärande och utveckling för många fler blir något man aktivt söker och längtar efter. ...

Omnämnda personer: Ruhi Tyson.

”Hur skolan fungerar blir tydligt i trappan”

Utbildningsministern vill förbjuda fula skolor. Det fick mig att tänka på trappor. Kan det vara så att trapporna skvallrar om vad för typ av skola man har att göra med? Jag jobbar i en gammal skolbyggnad. En sån där väggarna vittnar om hundra år av elevstånk

Sammanhang: ...En sån där väggarna vittnar om hundra år av elevstånk och stön. Hundra år där ungdomar släpat upp sina läroböcker, sina anteckningsblock och numer sina laptops. Först har de klättrat upp för ett berg och när de väl kommit fram är det dags att ta sig ännu högre upp. ...

Omnämnda platser: Ryms, Stockholm. Omnämnda personer: Mats Åberg.

Stök i skolan: ”Att ställa krav är inte elakt”

Ett av de mest seglivade påståenden inom skolan är att unga saknar konsekvenstänk. Det stämmer inte. Ändå upprepas det gång på gång, som om det vore ett vetenskapligt faktum. Resultatet blir att vuxenvärlden förklarar bort beteenden som de egentligen borde

Sammanhang: ...Det mest kända av dem är förstås: ”Barn gör rätt om de kan.” Men om barn och ungdomar alltid gör rätt när de kan, hur förklarar vi då mobbning, hot, kränkningar, skadegörelse, trakasserier och våld? ...

”Trygghet skapas av vuxna som har tid att se barn”

Debatt Välfärdens arbete är en investering i framtiden, skriver Elinor Keiriö Östlin. Hon vill se färre hårda tag, och mer förebyggande arbete: ”Trygghet skapas av vuxna som har tid att se barnen”. Elinor Keiriö Östlin vill se att välfärdsarbetare tid för

Sammanhang: ...Det är en felprioritering som blir tydligare för varje beslut som fattas. För de barn och ungdomar som redan hamnat tokigt möts inte av mjuka värden. De möts av hårda tag, av vuxna som saknar tid att lyssna på riktigt. ...

Omnämnda platser: Östlin, Sveriges. Omnämnda personer: Elinor Keiriö, Maria Wimans.

”Hur många elever har vi råd att förlora?”

Debatt När resultaten sjunker letar vi efter snabba förklaringar eller syndabockar. Ofta riktas blickarna mot lärarna. Men läraren kan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen. Kunskap skapas i samspelet mellan elever, vårdnadshavare, skola, huvudmän

Sammanhang: ...Det märks i klassrummen Samtidigt ser vi förändringar i samhället som påverkar elevernas lärande långt innan de kommer till skolan. Läsningen minskar. Färre barn och ungdomar läser böcker regelbundet på fritiden. Skärmar konkurrerar om uppmärksamheten från morgon till kväll. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Sofia Theodoridou.