”Vågar ni sätta nya språkpolitiska mål?”

Debatt Senast 2025 skulle alla elever som gått ut gymnasiet ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet. Det beslutade EU för snart nio år sedan. Men hur har det gått? Den frågan ställer Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund. Detta är en

Sammanhang: ...Vid toppmötet i Göteborg 2017 antogs målet att alla ungdomar i EU efter avslutat gymnasium skulle ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet. Hur har det gått med det här målet för Sverige, tycker ni? ...

Omnämnda platser: Satsningarna, Sveriges, Göteborg. Omnämnda personer: Mia Smith.

Filippa Mannerheim: Ska vi sätta korrekta betyg på gråzonsbarnen?

Krönika ”Lärare som tagit sitt myndighetsuppdrag, det vill säga betygssättningen, på allvar och underkänt teoretiskt svaga elever har anklagats, ifrågasatts och misstänkliggjorts”, skriver Filippa Mannerheim. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Eleverna inom den här gruppen har svårt för abstrakt tänkande och kan inte nå de högt ställda kraven för E – hur mycket extrastöd de än får. Dessa ungdomar blir enligt Maria Refors Legge, jurist och doktor i offentlig rätt med inriktning mot utbildningsrätt, helt utslagna i dagens skolsystem, trots att de ofta har andra talanger än teoretiska och hade kunnat bli utmärkta kockar, snickare, frisörer, barnskötare och så vidare. ...

Omnämnda platser: Sverige, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Maria Refors Legge, Rektor Linnea, Filippa Mannerheim.

Förslaget: Så blir skolans nya elevhälsa

Elevhälsa Lagkrav på minimibemanning och elevhälsogaranti: max sju dagar innan barn och unga får träffa skolsköterska, kurator eller specialpedagog/speciallärare. Det är elevhälsoutredaren Åsa Lundkvists förslag i sitt slutbetänkande ”En förbättrad elevhälsa”.

Sammanhang: ... – Det visar bara att elevhälsan har varit underdimensionerad, skulle jag säga, och att väldigt många barn och ungdomar inte får den hjälp som de behöver i det system vi har i dag, säger Lotta Edholm. LÄS ÄVEN: Utredning: Skrota extra anpassningar i klassrummet Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen” Rektor Linnea: Inför en ny skolform för gråzonsbarnen...

Omnämnda platser: Liberalernas, Vårdgarantin. Omnämnda personer: Rektor Linnea, Åsa Lundkvist, Åsa Lundkvists.

Eleven vill se mer makt åt lärarna: ”Saknar disciplin”

Debatt ”Vi är på väg att uppfostra ungdomar som tror att de är berättigade till allting. Skolsystemet saknar disciplin och hårdare konsekvenser. Men för att säkerställa att det verkligen blir konsekvenser, måste vi ge lärarna de rätta verktygen”, skrivereleven

Sammanhang: ...Debatt ”Vi är på väg att uppfostra ungdomar som tror att de är berättigade till allting. Skolsystemet saknar disciplin och hårdare konsekvenser. ...

Omnämnda platser: Lidköping. Omnämnda personer: Raoul Wallenbergs, Elin Z, Hanna Schmidt.

Forskaren: Därför gör elever motstånd – med humor

Forskning Elever som inte tar undervisningen på allvar kan vara provocerande. Men enligt forskaren Linnea Urberg kan motståndet vara ett tecken på en kreativitet som lärare behöver omfamna. Alla lärare har stött på dem, elever som gör motstånd och sägersig

Sammanhang: ...På den norrländska orten studerades elevernas förhållande – och motstånd – till miljö och hållbarhetsfrågorna. Känsliga frågor för ungdomar som ägnar fritiden åt jakt, mopeder och epa-traktorer långt från beslutsfattarna i Stockholm: Om jag hade miljömuppar som grannar, då skulle jag tända alla lampor under Earth Hour, sa en elev. ...

Omnämnda platser: mellannorrland, Ironi, Stockholm. Omnämnda personer: Linne Urberg, Earth Hour, Linnea Urberg.

Per Kornhall: Det här borde vara förstasidesstoff i alla tidningar

Krönika ”Vad i all världen har vi det här systemet för? Det är i alla fall inte för eleverna och Sveriges framtids skull. Man ska nog följa pengarna för att förstå det”, skriver Per Kornhall. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för

Sammanhang: ...Och det är stora skillnader. Skolverket skriver: ”Andelen ungdomar med en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter examen från ett yrkesprogram var generellt högre hos offentliga huvudmän, 68 procent, jämfört med enskilda huvudmän, 56 procent. ...

Omnämnda platser: Sverige, Sveriges, Europas. Omnämnda personer: Per Kornhall, Marcus Larsson.

Läraren blev polis: ”Ställ tuffare krav på eleverna”

Porträtt Lärare i själ och hjärta – även efter karriärbyte. När Tommy Lénberg efter 25 år i skolan prövar vingarna som polis är det samma ­engagemang i samhället, demokratin och barns och ungdomars rätt till en lyckad skolgång som driver honom. – Skolan måste

Sammanhang: ...Och här finns ju stora möjligheter för skolan att utveckla sitt uppdrag att förbereda barn och ungdomar för framtiden som individer och samhälls­medborgare, som läroplanen uttrycker det. Och i det läget tar du tjänstledigt och blir polis? ...

Omnämnda platser: Göteborg, Paris, Växjö. Omnämnda personer: Tommy Lénbergs, Magnus Glans Material-, Oskar Omne Statusen.

Forskarna: ”Polikernas klåfingrighet är hårresande”

Debatt ”Politikernas klåfingrighet när det gäller skolan är hårresande. Armlängds avstånd måste avkrävas till skola på samma sätt som till exempel till vård. Ingen politiker dristar sig till att lägga sig i hur en operation skall utföras eller vilka mediciner

Sammanhang: ...Lärare vet att vi med elevinflytande bygger trygghet i det relationella såväl barn/ungdomar emellan som elever och lärare (och all kringpersonal), emellan. En demokratisk organisation och ett demokratiskt arbetssätt i skolan lägger grund för ett fungerande samhälle. ...

Omnämnda platser: Finland. Omnämnda personer: Ingrid Lindahl, Per Kornhall, Maria Wiman.

”Specialpedagogik är en social investering”

Specialpedagogik är inte en kostnadspost att ”effektivisera bort”. Det är en social investering med stark återbäring i minskad kriminalitet, bättre hälsa och högre sysselsättning. Regeringen utreder nu förändringar som kan innebära att extra anpassningar

Sammanhang: ...Forskning visar samhällsekonomisk vinst av tidiga stödinsatser och ökade kostnader för ungdomar som inte etableras i utbildning/arbete (NEET ~150 000 i åldrarna 16–29). Forskning och regeringens egna texter är tydliga: en lyckad skolgång minskar risken för kriminalitetdå närvaro, trygghet och ett starkt elevhälsoteam är avgörande. ...

Omnämnda platser: Specialpedagogens, Ange.

Därför drabbas syv av stress och fler sjukfall

Granskning Många studie- och yrkesvägledare tvingas dela sin tid mellan flera skolor. – Vissa upplever det som mycket stressande, säger Glenn Castenbladh Rafors som är sammankallande i Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare. Glenn

Sammanhang: ... – Enligt min erfarenhet – jag har tidigare arbetat med vuxna – är man dessutom oftare sjuk när man arbetar med barn och ungdomar, vilket kan bidra till fler sjukdagar som i sin tur genererar stress. Vad bör göras? – Vi vill bland annat att det införs begränsningar för hur många individer en studie- och yrkesvägledare ska ansvara för och antalet enheter som man som mest ska behöva dela sin tjänst på...

Omnämnda platser: Önnerödsskolan, Landvetter, kommun. Omnämnda personer: Glenn Castenbladh, Glenn Castenbladh Rafors.