Efter Pisa-larmet: Fyra av tio pojkar underkända i läsning

Det är långt ifrån första gången det larmas om läskris. Inte minst Vi Lärare och vår systertidning Ämnesläraren har i återkommande reportage uppmärksammat hur svenska elever läser allt mindre – och sämre. Att den senaste Pisa-undersökningen ändå väcker stor

Sammanhang: ...Efter Pisa-larmet: Fyra av tio pojkar underkända i läsning...

Omnämnda platser: Sydkorea, Singapore, Japan. Omnämnda personer: Michael Tengberg, Björn Borg, Ulrika Andersson.

Nya siffror: Fler underkända elever på mellanstadiet

Andelen sjätteklassare med underkänt i två eller fler ämnen ökar. Sedan 2017 handlar det om närmare fyra procentenheter. Det visar färsk statistik från Skolverket. Läsåret 2025/26 gick 17 procent ut årskurs 6 med F i betyg i två eller fler ämnen. – Siffrorna

Sammanhang: ...För att få mängdträning behöver man förutsättningar, mindre grupper, fler vuxna, pengar till laborativt material, säger hon. Störst andel underkända Inom svenska som andraspråk fick 69 procent av eleverna ett godkänt betyg under förra läsåret, dryga 30 procent fick alltså F i betyg. ...

Omnämnda personer: Yvonne Mosling.

Anna Olskog: Hur många misslyckanden ska vi acceptera?

Ledarkrönika Utbildning är en avgörande skyddsfaktor mot segregation, utanförskap och i förlängningen kriminalitet. Svenska folket verkar förstå det, med den faktiska politiken bygger på andra prioriteringar, skriver förbundsordförande Anna Olskog. Detta

Sammanhang: ...Rapportens brutala siffror visar att elever som­ ­lämnar grundskolan med underkända betyg har dramatiskt högre sannolikhet att senare dömas till fängelse. Utbildning blir antingen den avgörande skyddsfaktorn, eller så uppstår en spricka i samhällets grund där unga människor faller igenom. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Anna Olskog.

F i slutbetyget – så mycket ökar risken för fängelse

F som i fängelse Ungdomar som lämnar grundskolan med ett eller flera F-betyg löper ökad risk att senare i livet dömas till fängelse. Ibland mycket högre risk. Det visar en genomgång av vad som har hänt med över 600 000 personer efter att de slutat årskurs

Sammanhang: ...Risken är nio gånger högre för elever med åtta eller fler underkända betyg från grundskolan och fjorton gånger högre för elever som helt saknar slutbetyg jämfört med elever utan underkända betyg. ...

Omnämnda platser: Sverige.

Färre F-betyg sparar flera miljarder kronor – per år

F som i fängelse Färre F-betyg sparar pengar. – Skolmisslyckanden kostar samhället tiotals miljarder kronor per år. Plus stort mänskligt lidande, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson. ”En gängskjutning mindre kan leda till upp mot 100 miljoner kronor iminskade

Sammanhang: ...Bland dem som lämnade nian med minst åtta underkända betyg (häften) var motsvarande andel mångdubbelt större, 7,3 procent. – Fängelsedomar är bara toppen på isberget. ...

Omnämnda personer: Ingvar Nilsson.

Anna Olskog om F-betyget: ”Det är brutala siffror”

F som i fängelse Tidiga stödinsatser är inte kostnader, utan investeringar. – Betyget F ska inte vara början på ett liv i kriminalitet, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog. Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, hoppas att rapporten ”F som

Sammanhang: ...Men nu har vi tydliga och brutala siffror på det starka sambandet mellan underkända betyg och fängelsestraff. Det är förfärliga bevis, säger Anna Olskog. – Samtidigt behöver det inte vara så här. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Anna Olskog.

Specialpedagogens vädjan: ”Gör nya betygen begripliga”

Debatt I nya betygen finns ingen skarp godkäntgräns – F försvinner. Men Anna Insulander skriver att kravet på ett meritvärde på fyra för godkända betyg, samtidigt som det saknas en kunskapsmässig referens för betyget fyra, innebär att 1–3 ändå innebär underkänt.

Sammanhang: ...I propositionen ”Ett likvärdigt betygssystem” skriver regeringen att ”Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt”, men konstaterar samtidigt att ”För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande”. ”Byter formulering” I allt väsentligt byter regeringen den nuvarande formuleringen ”betyget E eller motsvarande bedömningskriterium” till ”betyget 4 eller motsvarande bedömningskriterier”. Det nya godkänt blir 4 och 1–3 blir nya underkända betyg, eftersom elever med meritvärde under 4 saknar gymnasiebehörighet. Den informationen saknas Då gränsen mellan F och E har ansetts vara för skarp, är det intressant att veta hur regeringen definierar den nya godkäntgränsen 4. ...

Omnämnda personer: Anna Insulander, Läraren Anki, Lotta Edholm.

Hon jobbar på en liten skola – med stora möjligheter

Små skolor I en dalgång, alldeles vid Vindelälven i nordvästra Västerbotten, ligger Ammarnäs. I den lilla fjällbyn finns en F–6-skola som just nu har 13 elever. – Det bästa med att jobba här är att jag hinner se alla barn. Här är det inte stressigt, säger

Sammanhang: ... – Barnen på den här skolan får en jättebra utbildning. Det finns inga elever som är underkända och det finns bara ett E-betyg i nuläget. De är väldigt självgående och hjälper ofta varandra, säger Ann-Sofie Isaksson. ...

Omnämnda platser: Vindelfjällens, kommun, Ammarnäs. Omnämnda personer: Ann-Sofie Isaksson, Läraren Ann-Sofie, Eila Sivertsen.

Filippa Mannerheim: Ska vi sätta korrekta betyg på gråzonsbarnen?

Krönika ”Lärare som tagit sitt myndighetsuppdrag, det vill säga betygssättningen, på allvar och underkänt teoretiskt svaga elever har anklagats, ifrågasatts och misstänkliggjorts”, skriver Filippa Mannerheim. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Min fråga till politiken är: Ska vi lärare sätta korrekta och underkända betyg på denna elevgrupp eller ska vi korrumpera oss och sätta godkänt? Lärarkåren i Sverige förtjänar ett svar. ...

Omnämnda platser: Sverige, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Maria Refors Legge, Rektor Linnea, Filippa Mannerheim.

”Målstyrning kväver både elever och lärare”

Debatt ”Den utopiska idén om att alla elever ska kunna nå skolans kunskapsmål leder i praktiken till att elever med svag teoretisk begåvning gång på gång misslyckas”. Det skriver Elsa Zetterberg, som ser en väg bort från snällbetyg och anpassningar som hindrar

Sammanhang: ...Detta skulle upphöra att definiera elever som ”underkända” och dessutom frigöra lärarna från tvångströjan att alla elever kan nå samma mål. Kognitiva förutsättningar kan inte trollas fram med ännu en ny pedagogisk idé. ...

Omnämnda platser: Borlänge. Omnämnda personer: Elsa Zetterberg.