Specialpedagogens vädjan: ”Gör nya betygen begripliga”

Debatt I nya betygen finns ingen skarp godkäntgräns – F försvinner. Men Anna Insulander skriver att kravet på ett meritvärde på fyra för godkända betyg, samtidigt som det saknas en kunskapsmässig referens för betyget fyra, innebär att 1–3 ändå innebär underkänt.

Sammanhang: ...I propositionen ”Ett likvärdigt betygssystem” skriver regeringen att ”Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt”, men konstaterar samtidigt att ”För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande”. ”Byter formulering” I allt väsentligt byter regeringen den nuvarande formuleringen ”betyget E eller motsvarande bedömningskriterium” till ”betyget 4 eller motsvarande bedömningskriterier”. Det nya godkänt blir 4 och 1–3 blir nya underkända betyg, eftersom elever med meritvärde under 4 saknar gymnasiebehörighet. Den informationen saknas Då gränsen mellan F och E har ansetts vara för skarp, är det intressant att veta hur regeringen definierar den nya godkäntgränsen 4. ...

Omnämnda personer: Anna Insulander, Läraren Anki, Lotta Edholm.

Hon jobbar på en liten skola – med stora möjligheter

Små skolor I en dalgång, alldeles vid Vindelälven i nordvästra Västerbotten, ligger Ammarnäs. I den lilla fjällbyn finns en F–6-skola som just nu har 13 elever. – Det bästa med att jobba här är att jag hinner se alla barn. Här är det inte stressigt, säger

Sammanhang: ... – Barnen på den här skolan får en jättebra utbildning. Det finns inga elever som är underkända och det finns bara ett E-betyg i nuläget. De är väldigt självgående och hjälper ofta varandra, säger Ann-Sofie Isaksson. ...

Omnämnda platser: Vindelfjällens, kommun, Ammarnäs. Omnämnda personer: Ann-Sofie Isaksson, Läraren Ann-Sofie, Eila Sivertsen.

Filippa Mannerheim: Ska vi sätta korrekta betyg på gråzonsbarnen?

Krönika ”Lärare som tagit sitt myndighetsuppdrag, det vill säga betygssättningen, på allvar och underkänt teoretiskt svaga elever har anklagats, ifrågasatts och misstänkliggjorts”, skriver Filippa Mannerheim. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Min fråga till politiken är: Ska vi lärare sätta korrekta och underkända betyg på denna elevgrupp eller ska vi korrumpera oss och sätta godkänt? Lärarkåren i Sverige förtjänar ett svar. ...

Omnämnda platser: Sverige, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Maria Refors Legge, Rektor Linnea, Filippa Mannerheim.

”Målstyrning kväver både elever och lärare”

Debatt ”Den utopiska idén om att alla elever ska kunna nå skolans kunskapsmål leder i praktiken till att elever med svag teoretisk begåvning gång på gång misslyckas”. Det skriver Elsa Zetterberg, som ser en väg bort från snällbetyg och anpassningar som hindrar

Sammanhang: ...Detta skulle upphöra att definiera elever som ”underkända” och dessutom frigöra lärarna från tvångströjan att alla elever kan nå samma mål. Kognitiva förutsättningar kan inte trollas fram med ännu en ny pedagogisk idé. ...

Omnämnda platser: Borlänge. Omnämnda personer: Elsa Zetterberg.

Sandström: Har du godkänt eleven, lille vän?

Krönika Skolan måste göra upp med tanken att alla elever kan i samma uträckning, har liknande möjligheter att lära sig och ens vill lära sig lika mycket. Det är skamligt att skolmyndigheter, huvudmän, rektorer och andra som sätter press på lärare inte medger

Sammanhang: ...är sannolikt en av de vanligaste frågorna som elever ställer i skolan. Det underkända betyget F har skapat en bild av skolan som något man ska klara av, eller inte, vilket är både oetiskt och sorgligt. ...

Omnämnda platser: SPSM. Omnämnda personer: Mats Alvesson, Mats Alvessons.

”Prata om gymnasieval på ett realistiskt sätt”

Debatt ”Föräldrar vill sina barns bästa, men ibland leder ambitioner till att barnen placeras på vägar som inte passar dem. Samhällets syn på yrkesprogram och vuxenutbildning gör saken värre. Många ser yrkesprogram som “andrahandsval” och Komvux som ett misslyckande,

Sammanhang: ...Men inget av det kan ersätta bristande intresse eller fel match mellan elevens förutsättningar och utbildningens krav. Resultatet blir underkända betyg, känsla av misslyckande och minskad motivation, trots alla goda intentioner. Föräldrar vill sina barns bästa, men ibland leder ambitioner till att barnen placeras på vägar som inte passar dem. ...

Omnämnda personer: Setayesh Kormi, David Spak.

HP Tran: Sätt högre betyg – och minska din arbetsbörda

Krönika I längden förlorar hela samhället på glädjebetygen, men ibland måste den enskilda läraren tänka på sin egen hälsa och överlevnad, skriver HP Tran. Slutet av varje termin brukar präglas av stress, oro och ångest. Många betygsättande lärare står inför

Sammanhang: ...Slutligen har vi ytterligare (tysta eller uttalade) påtryckningar från rektor och ledning, vårdnadshavare och eleven själv som i vissa fall till och med kräver högre betyg. En lärare som sätter korrekta betyg och underkända betyg har ibland mycket att stå till svars för. Man måste motivera betygen för enskilda och eventuellt ledsna elever, sitta i jobbiga och långa samtal med besvikna föräldrar samt infinna sig i möten med rektor och med elevhälsan. ...

Sara Bruun: Billiga lösningar som lyssneläsning räddar inga elever

Krönika ”Utmaningen i svensk skola är inte om elever lyssnar eller läser – det här handlar om ett systemhaveri”, skriver Sara Bruun. Otaliga är gångerna jag mött elever som varken kan eller vill läsa – och inget speciallärarstöd finns att få. Läraren står

Sammanhang: ...LÄS MER: Larmet: Så fördjupar lyssneläsning läskrisen Skolministern dömer ut lyssneläsning: ”Vi lurar barnen” Här har lyssneläsning blivit en icke-fråga Debatt: ”Lyssneläsningens storhetstid är över” Forskaren: ”Lyssneläsning” får aldrig ersätta riktig läsning i skolan Lärarnas vittnesmål: Därför tar lyssneläsningen över Krisen: 62 000 elever underkända i läsförståelse...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Louise Epstein, Sara Bruun, Betty Tärning.

Utredarna: Ett samlat grepp för att stärka svenska skolan

Vi lärare debatt ”Vi hoppas att politikerna nu genomför reformerna så att fler får möjlighet att framgångsrikt slutföra sina studier”, skriver regeringens särskilda utredare Magnus Henrekson, Joanna Giota och Thomas Persson i en gemensam debattartikel. Produktivitetskommissionen

Sammanhang: ...Betygsskalan föreslås bli numerisk och tiogradig utan några uttalat underkända betyg. Med jämna avstånd mellan betygsstegen tillskrivs alla förvärvade kunskaper ett värde på skalan. ...

Omnämnda platser: Giota, Sveriges. Omnämnda personer: Thomas Persson, Magnus Henrekson, Joanna Giota.