Varför pratar vi så lite om fritids viktiga funktion?

Debatt ”Fritidshemmet är inte bara en plats där barn vistas efter skoltid. Det är en social och pedagogisk verksamhet där barn får möjlighet att bygga relationer, utveckla trygghet och känna tillhörighet”, skriver Belinda Bedanho, fritidshemslärare och kriminolog.

Sammanhang: ...Kriminologisk forskning visar att kriminalitet sällan uppstår plötsligt. Ofta finns riskfaktorer tidigt i barns och ungas liv, som svaga relationer till vuxna, svårigheter i skolan och en känsla av utanförskap. ...

Omnämnda personer: Belinda Bedanho.

Ygeman om ”Nya skolan”: Vi kommer att rösta ja

Skolpolitik Socialdemokraterna kommer att rösta ja i riksdagen till att nationellt reglera lärares undervisnings- och planeringstid. Det säger partiets utbildningspolitiske talesperson Anders Ygeman i en lång intervju med Vi Lärare. Anders Ygeman och Socialdemokraterna

Sammanhang: ...Elever som är i behov av stödundervisning ska i ett tidigt skede få det. Regeringen föreslår även ett ökat fokus på grundläggande färdigheter, att det tidigt och återkommande införs standardiserade tester, att elever som är i behov av det i ett tidigt skede ska få stödundervisning i matematik, svenska och svenska som andraspråk och att särskilt stöd antingen kan ges i mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning. ...

Omnämnda personer: Jonas Vlachos, Anders Ygeman.

”Nya skolan” närmare – då röstas den igenom

Besluten beskrivs av förespråkare som två viktiga beståndsdelar i bygget av ”den nya skolan”. Under tisdagen överlämnade regeringen åtta skolpropositioner till riksdagen. Innehållet följer i stort förslagen i respektive utredning och lagrådsremiss, förslag

Sammanhang: ... * Standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att lättare upptäcka elever med stödbehov. * Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik...

Omnämnda personer: Lotta Edholm, Simona Mohamsson.

”Skolan kan vända psykisk ohälsa – med denna insats”

Debatt Socialt och emotionellt lärande (SEL), ger evidensbaserat stöd till barn för att utveckla sociala färdigheter och hantera starka känslor, enligt debattörerna. Ändå används inte metoden i skolan. ”Skolor har ett kraftfullt verktyg för att ta itu med

Sammanhang: ...Många barn som remitteras till barnpsykiatrin får som behandling föräldrastödprogram som liknar SEL. Om SEL funnits i skolan tidigt hade vissa remisser till BUP inte behövts. ”Här ligger hindren” Hindren för att införa SEL program ligger inte på skolnivå – rektorer förstår vikten att stärka unga och flertalet elever som deltagit är nöjda . ...

Omnämnda platser: USA, Sverige, PALS. Omnämnda personer: Durlak JA, Weissberg RP, Josef Milerad.

Emmelie Persson: Därför är jag lärare i förskolan

Jag är lärare Emmelie Persson och varför hon är lärare i förskolan – och vad hon skulle göra om hon var utbildningsminister för en dag. Därför är jag lärare: – I högstadiet sa en lärare till mig att hon tyckte jag borde bli lärare. Det fastnade, även om

Sammanhang: ...Mindre barngrupper, ökad lärartäthet och rätt stöd tidigt i förskolan är avgörande – både för barnens utveckling och personalens arbetsmiljö. När barn får rätt förutsättningar tidigt ökar chansen att alla känner att de kan lyckas. ...

Omnämnda personer: Emmelie Persson.

Olskog: Verklig jämlikhet byggs i våra förskolor och skolor

Ledarkrönika ”Vi ska hylla dem som går före. Men aldrig nöja oss med att några få kvinnor bryter mönster. Det verkliga jämställdhetsarbetet bygger ett samhälle där flickor inte behöver vara undantag för att bli ledare. Och det arbetet börjar i förskolan och

Sammanhang: ...Det är en demokratisk idé och en jämställdhetsidé. Något små individer behöver möta tidigt. Men jämlikhet skapas inte bara av dem som syns. Den byggs av hela samhället, av kvinnor och män, av söner, bröder och pappor. ...

Omnämnda personer: Elsa Beskow, Anna Olskog, Ebba Årsjö.

Nytt betygssystem ska minska pressen på lärarna

Den nya skolan Fler elever som blir behöriga till gymnasiet. Mer likvärdiga och rättvisa betyg. Mindre tryck på lärarna. Det ska det nya betygssystemet leda till. Under de senaste dryga 30 åren har Sverige haft tre olika betygssystem i grund- och gymnasieskolan.

Sammanhang: ...När den nuvarande skarpa godkäntgränsen infördes hoppades politikerna att den enbart skulle drabba ett fåtal elever, driva fram ökad kvalitet i undervisningen och garantera att alla elever fick det stöd som de behöver för att nå ett godkänt betyg. Så blev det inte. För många slås ut tidigt i Sverige Trots att Sverige presterar relativt bra i internationella studier, och har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever, är det en mångdubbel större andel nior i Sverige som inte blir gymnasiebehöriga än i de flesta andra EU-länder. ...

Omnämnda platser: Sverige, Sveriges, Trots. Omnämnda personer: Magnus Henrekson.

Läraren: ”Eleverna har inte fått chansen att lära sig”

Den nya skolan De extra anpassningarnas fränaste kritiker, läraren Fredrik Sandström, är hoppfull. – Nu ska alla elever få möjlighet att lära sig det som krävs. Extra anpassningar har enligt Fredrik Sandström handlat om att ta bort sådant som eleven haft

Sammanhang: ...Förhoppningen är att det ska leda till att skolan tidigt upptäcker elever som är i behov av stödinsatser. ”Har inte ens fått chansen” Svenskläraren och Vi Lärare-kolumnisten Fredrik Sandström anser att dagens extra anpassningar är ett inhumat svek och en charad. ...

Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Martin Ingvar.

”Nivågruppering tillgrips när helklassen fallerar”

Debatt Problemen med helklassundervisning är lika gamla som folkskolan själv, menar forskaren Britten Ekstrand. Men en statisk nivågruppering är inte lösningen, enligt henne. ”Att tidigt klassa elever som hög- eller lågpresterande är inte förenligt med vetenskapligt

Sammanhang: ...Men en statisk nivågruppering är inte lösningen, enligt henne. ”Att tidigt klassa elever som hög- eller lågpresterande är inte förenligt med vetenskapligt grundad kunskap. ...

Omnämnda personer: Britten Ekstrand.

”Sverige behöver bättre koll på sjuåringars läsning”

Debatt ”Trots att politiker länge uttryckt oro för sjunkande läskunskaper hos elever görs ingenting för att få bättre koll på läget. I många länder genomförs nationella kartläggningar redan när eleverna är 6-7 år, men i Sverige får vi invänta de nationella

Sammanhang: ...Lotta Krus ”Riskerar halka efter” Att kunna läsa, förstå texter och utveckla ett rikt ordförråd är grunden för en lyckad skolgång. Elever som inte får med sig dessa förmågor tidigt riskerar att halka efter i flera ämnen. Särskilt avgörande är det för elever som inte möter det svenska språket hemma. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Lotta Krus.