Resultat 1 - 10 av 84
Kravet: Öka undervisningen med 500 procent
Den lärarledda undervisningen för lärarstudenterna varierar mellan vilka ämnen de läser. Mest får de som läser NO-ämnen, de kan nå upp till Sveriges Lärarstudenters minimikrav. Men för dem som läser samhällsvetenskap och humaniora är det sämre. – Vi harsettSammanhang: ... – Lärarutbildningen har varit underfinansierad i 30 år och det påverkar naturligtvis såväl kvaliteten på utbildningen som statusen på yrket, säger Emma Arvidsson. Orsaken är en effektiviseringsidé från tidigt 1990-tal, produktivitetsavdraget. – Vi ser produktivitetsavdraget som den största boven dramat. ...
Omnämnda platser: Malmö, Europa, Sveriges. Omnämnda personer: Emma Arvidsson, Albin Skogsberg.
Marcus Larsson: Skrattet fastnar i halsen när jag läser om Solstaden
”Vårt elevhälsoteam, med rektor, skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog, arbetar nära undervisningen för att ge tidigt stöd och skapa en trygg vardag för varje elev.” Friskolan Solstadens skola i Karlstad har inte bara ett välkomnandeSammanhang: ...”Vårt elevhälsoteam, med rektor, skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog, arbetar nära undervisningen för att ge tidigt stöd och skapa en trygg vardag för varje elev.” Friskolan Solstadens skola i Karlstad har inte bara ett välkomnande namn. ...
Omnämnda platser: Solstaden, Umeå, Skolinspektionens. Omnämnda personer: Marcus Larsson, Framtid Karlstad, Johan Nylén.
”Det viktiga är vad som händer efter testet”
Måhända är lärarnas förväntningar på de nya standardiserade testerna stora. Jag måste dock erkänna att jag hyser en del farhågor för att regeringens satsning kommer att floppa. Jag är inte emot tanken på screening som sådan, tvärtom. I enskildheter hade jagSammanhang: ...Man bör därför inte vänta och se, utan screening bör göras tidigt. I vilken utsträckning lärares arbete sedan kan minska dessa tidiga skillnader är en annan sak. Här är forskningen mindre tydlig. ...
Omnämnda platser: Strömstad. Omnämnda personer: Arne Engström.
Anna Olskog: Ni är valda – nu börjar jobbet
Sveriges Lärares nya rapport ”Allt fler behöver alltmer stöd” ger en bild som borde få varje politiker med ansvar för skolan att reagera starkt. Var fjärde elev har någon form av utmaning som påverkar skolsituationen. I en genomsnittlig klass motsvarar detSammanhang: ...Ni som är riksdagsledamöter måste lagstifta om nationella maximala gränser för klass- och barngruppsstorlekar, likväl som krav på viss lärartäthet. Säkerställ att stöd sätts in tidigt, innan små problem hunnit växa sig stora. Förstärk elevhälsan och andra resurser som täcker elevernas faktiska behov. ...
Omnämnda personer: Anna Olskog.
Varningen efter Pisa-raset: Hot mot Sveriges framtid
Ungefär var tredje svensk 15-åring når inte upp till grundläggande nivå i läsning, enligt den senaste Pisa-undersökningen. Bland pojkarna är andelen 38 procent och bland flickorna 24 procent. Bland elever som är födda utomlands – med föräldrar som ocksåärSammanhang: ... – Det behövs även mer resurser till skolan, system för att tidigt upptäcka och hjälpa elever som är i behov av stöd och annan styrning. Skolpengsmodellen är inget bra sätt att fördela resurser till skolor....
Omnämnda platser: Sveriges, Enköping, Gustav Blix. Omnämnda personer: Johan Enfeldt, Gustav Blix.
Krisplanen efter Pisa: Barn SKA lära sig läsa
De nya kurs- och läroplanerna för grundskolan ska börja tillämpas från och med höstterminen 2028 och väntas bland annat betona att elever i de lägre åldrarna ska lära sig basfärdigheter: att läsa, skriva och räkna. Undervisningen och kunskapskraven ska anpassasSammanhang: ...Viktigt med balanserad undervisning Forskaren Ulrika Andersson vid Linköpings universitet understryker vikten av att elever tidigt lär sig den tekniska sidan av läsning. Samtidigt betonar hon behovet av en balanserad läs- och skrivundervisning där eleverna får lära sig att avoda, samtidigt som läsning, skrivande och språkförståelse utvecklas tillsammans...
Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Linda Fälth, Ulrika Andersson.
Efter Pisa-larmet: Fyra av tio pojkar underkända i läsning
Det är långt ifrån första gången det larmas om läskris. Inte minst Vi Lärare och vår systertidning Ämnesläraren har i återkommande reportage uppmärksammat hur svenska elever läser allt mindre – och sämre. Att den senaste Pisa-undersökningen ändå väcker storSammanhang: ... – Men det kanske allra viktigaste för att barn ska få en bra grund som blivande läsare är att deras föräldrar tidigt börjar läsa för dem. Ulrika Andersson betonar betydelsen av läsande förebilder. – Barn har en tendens att göra som vi vuxna gör, inte som vi säger. ...
Omnämnda platser: Sydkorea, Singapore, Japan. Omnämnda personer: Michael Tengberg, Björn Borg, Ulrika Andersson.
”Läsförståelsen sjunker – men granskar vi rätt saker?”
När jag analyserade mina elevers resultat i Legilexi såg jag att flera behövde utveckla ordförråd och hörförståelse. Jag uppmanade dem att lyssna noga och fråga när de inte förstod. Men snart insåg jag: Hur ska barn kunna fråga om de inte ens vet vad somgörSammanhang: ...Vi behöver inte bara fråga om eleverna förstått, utan också visa hur man gör när man inte förstår. Det arbetet behöver påbörjas tidigt och omfatta alla ämnen. ”Tydligt pedagogiskt syfte” Fler vuxna kan onekligen vara en viktig del av lösningen men innebär inte automatiskt att eleverna lär sig mer. ...
Omnämnda platser: Legilexi, Helgepriset, Helsingborg. Omnämnda personer: Barbro Westlund, Nanny Palmkvistskolan, Natalie Hansson.
Efter Pisa: Så kan Sverige lära av estländska skolan
Sveriges Pisa-resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse fortsätter att bli sämre. Samtidigt placerar sig återigen Estland i Europatoppen. Skillnaden väcker en avgörande fråga: Varför lyckas ett grannland skapa både höga kunskapsresultat och starkSammanhang: ...Det finns flera avgörande faktorer som ligger bakom detta. ”Hög tilltro till lärare” Estlands skolsystem visar hur tidiga insatser, hög tilltro till läraryrket och långsiktig styrning kan ge resultat utan att bygga skolan kring konkurrens. Iwan Langermo För det första börjar Estland tidigt. Nästan alla barn går i förskolan, där social och emotionell utveckling betonas, och de första skolåren fokuserar tydligt på att alla ska kunna läsa, skriva och räkna. ...
Omnämnda platser: Estland, Estlands, Sverige. Omnämnda personer: Håkan Wiclander, Anna Olskog, Iwan Langermo.
Wyndhamn: ”Lärarna ska morska upp sig”
Livianne Pihlo, ordförande för Sveriges Lärares nationella råd för gymnasiet och vuxenutbildningen, och Yvonne Mosling, ordförande för grundskolan, invigningstalar på Lärarscenen på Bokmässan. Stolarna är fulla av besökare, och Livianne Pihlo inleder medSammanhang: ...Hoppas på reformerna Hennes hopp står till regeringens reformpaket, där fakta står över tolkning i tidiga årskurser, avkodning hamnat i fokus genom regeringens beslut om att phonics ska användas i läsundervisningen, och tidigt fokus på svenska och matte. Att läsa, skriva och räkna. Och hon vill att lärare ska bli modigare...
Omnämnda platser: Sveriges, Borås. Omnämnda personer: Anna-Karin Wyndhamn, Magnus Levinsson, Magnus Levinson.




