Resultat 1 - 9 av 9
Elinor Keiriö Östlin: När kunskap inte räcker hela vägen
Det finns stunder i förskolan då jag fattar beslut utan att egentligen hinna tänka efter. Jag ser ett barn som drar sig undan, hör en fråga som förändrar riktningen på en aktivitet eller märker att något i barngruppen inte fungerar som jag tänkt mig. JaggörSammanhang: ...Det är viktiga delar av uppdraget, men det som går att dokumentera är inte nödvändigtvis det som kräver störst yrkesskicklighet. Lämnar sällan tydliga spår Hur synliggör vi omdömet bakom beslutet att stanna kvar i ett samtal med ett barn, trots att vi planerat något annat? ...
Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.
Matte: ”Ibland misstar vi tystnad för förståelse”
När undervisningen främst består av genomgångar och enskilt läroboksarbete riskerar vi att missa både elevers svårigheter och deras faktiska förståelse. Genom att ibland göra tänkandet synligt – med bilder, samtal och gemensamt arbete – kan fler elever fåSammanhang: ...Genom att systematiskt observera elevernas arbete kan vi få syn på resonemang, strategier och missuppfattningar som inte alltid framträder i prov eller läroboksarbete. Ingen metod synliggör allt, och vi kan inte göra varje lektion perfekt för varje elev. Men vi kan vara försiktiga med att ta för givet att den tysta eleven också har förstått. ...
Omnämnda platser: Eskilstuna. Omnämnda personer: Reynaldo Garcia Quinteros.
”Lärarnas förtroendetid får inte finansiera reformen”
Efter decennier där skolans växande uppdrag hanterats genom att pressa in allt fler arbetsuppgifter i lärarnas arbetstid sätter staten nu en faktisk gräns – inför nästa läsårsstart finns tydliga regleringar. Äntligen. Undervisningsuppdraget skall nu rymmasSammanhang: ...Detta kommer att beskrivas som ett problem, men det är i själva verket just reformen. ”Tvingas välja” De hundra timmarna synliggör det som länge dolts genom lärares övertid, samvetsgrannhet och förtroendearbetstid: uppdragen ryms inte. ...
Omnämnda personer: Hanna Garberg.
”Vad talar vi om när vi talar om kognitionsvetenskap?”
Debatt Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar MargarethaHäggström,Sammanhang: ...Kanske är den viktigaste frågan vad det innebär att förstå något på djupet. Först när vi synliggör de kunskapssyner som ligger bakom våra pedagogiska rekommendationer kan vi också föra en mer nyanserad diskussion om undervisningens innehåll och syfte. ...
Omnämnda platser: Valand. Omnämnda personer: Margaretha Häggström.
Replik: Undervisningen större än teorier”
Debatt Erik Cardelús frågade sig varför Vygotskij fått så stort utrymme på lärarutbildningen. Pål Christensson svarar med en varning: ”Debatten riskerar att hamna i en alltför enkel motsättning”. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som stårSammanhang: ...Sociokulturella perspektiv har gjort viktiga saker synliga: språkets betydelse, samspelet i klassrummet, de kulturella redskap som formar lärande. Kognitionsvetenskapliga perspektiv synliggör andra saker: minne, uppmärksamhet, återkoppling och belastning. Metodik synliggör lärarens konkreta handlande. ...
Omnämnda platser: Sundsvall. Omnämnda personer: Pål Christensson, Erik Cardelús.
Därför vill hon dubbla kemi med specialpedagogik
Porträtt Hon fick Ingvar Lindqvistpriset för att hon gör det svåra självklart – fångar upp alla elever i sina klassrum. Gymnasieläraren Anki Norman ser en lösning på hela skolans problem i sin egen strategi: att använda specialpedagogiska verktyg i den ordinarieSammanhang: ...Det här handlar om att ha effektiva klassrumssituationer som synliggör lärandeprocessen. Foto: Simon Eliasson Anki Norman med eleven Milla Ström i mentorsklassen. ”Jag fick prestationsångest” Ofta när hon har en ny klass med ambitiösa naturvetare berättar hon om sig själv, när hon var i deras ålder...
Omnämnda platser: Strömbackaskolan, Luleå, Familj. Omnämnda personer: Ingvar Lindqvistpriset kanske, Simon Eliasson, Anki Norman.
Fina hyllningen till läraren Viveca: ”Förändrade allt”
Debatt Shahla Osman Sofis första kontakt med det svenska samhället var läraren Viveca. På ett halvår gick hon från att inte kunna ett ord svenska – till att läsa trettio böcker. Nu arbetar hon själv på en skola där eleverna talar 50 olika språk. ”VivecasengagemangSammanhang: ...Lyft det som fungerar. Bekräfta, uppmuntra och synliggör framstegen för föräldrarna också. Låt även de vuxna känna stolthet och förtroende för skolan. Tillit är grunden till allt lärande. ...
Omnämnda platser: Uppsala, Stordammens, Sverige. Omnämnda personer: Shala Osman.
”Synliggör språkstörning i skolan”
Debatt Den 17 oktober uppmärksammas DLD-dagen internationellt. ”DLD/språkstörning är en osynlig funktionsnedsättning som ofta ger betydande svårigheter att hänga med i skolans alla ämnen”, skriver ordförandena för Afasiförbundet och Logopedförbundet. SkolverketsSammanhang: ...”Synliggör språkstörning i skolan”...
Omnämnda platser: Studiepaket. Omnämnda personer: Olof Sandgren, Anna Ekström, Kerstin Wiström.
Så vill Jonna Bruce få fler delaktiga i barns läsning
Läsning Jonna Bruce lever efter sin dröm: Att alla vuxna krokar arm för att barn ska läsa mer. – Det finns många knep för att en lärare inte ska uppleva att den lämnas ensam med detta stora ansvar, säger skolbibliotekarien som kommer ut med en handbok i ämnet.Sammanhang: ...Glöm inte att ta hjälp av skolbibliotekarien! ” Synliggör läsningen ”Att få barn och unga att identifiera sig som läsare anser jag vara en viktig del av mitt uppdrag som skolbibliotekarie. ...
Omnämnda platser: Göteborg, Friberg, Sverige. Omnämnda personer: Jonna Bruces, Easy Peacy Guide, Läsning Jonna Bruce.