Sågar lönesatsningar på lärare: ”Ineffektivt”

Riksrevisionen har granskat de två statliga satsningarna karriärtjänster och lärarlönelyftet som infördes 2013 respektive 2016. Med en karriärtjänst kan en lärare avancera till förstelärare, med ett lönepåslag på minst 5 000 kronor i månaden. Lärarlönelyft

Sammanhang: ... – Men granskningen visar också något viktigt: förstelärare med utökat lönepåslag på skolor med svåra förutsättningar stannade kvar i större utsträckning. Det är en effekt som måste vägas in i diskussionen om vad satsningarna har åstadkommit, säger Anna Olskog. ”Bättre löneutveckling” Riksrevisionen pekar på flera svagheter i upplägget. ...

Omnämnda platser: Satsningarna. Omnämnda personer: Anna Olskog, Vivika Halapuu.

”Viktigt att förstå varför elever anstränger sig”

Med hjälp av nationellt representativa, longitudinella data från UGU-projektet vid Göteborgs universitet har jag och mina kollegor undersökt samband mellan motivation, skolprestationer, skolkrav, stress och psykisk hälsa. Resultaten visar att dessa faktorer

Sammanhang: ...Elever behöver utmaningar i skolan men när skolkraven blir svåra att hantera och stödet inte räcker till kan stress och känslor av otillräcklighet försvåra lärandet. ...

Omnämnda platser: Skaraborg. Omnämnda personer: Joanna Giota, Västra Götalandsregionen.

Gråzonsbarnen: ”Elever med stora kunskapsluckor”

I Vi Lärares artikel om Riksrevisionens pågående granskning beskriver Fredrik Sandström situationen för elever med svag teoretisk begåvning. Jag delar hans oro, men vill ställa en annan fråga: Har vi verkligen säkerställt att dessa elever får den undervisning

Sammanhang: ...Per Lidman, speciallärare i matematik, Ekerö LÄS ÄVEN: Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd Nytt larm: Kraftig ökning av elever med behov av stöd Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen” Läraren om gråzonsbarn: ”Svåra att upptäcka i tid” SPSM rycker ut för gråzonsbarnen Filippa Mannerheim: Ska vi sätta korrekta betyg på gråzonsbarnen? ...

Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Rektor Linnea, Per Lidman, Fredrik Sandström.

De vill att närvaro vägs in i betygen: ”Största hindren”

Vi ser att ett av de största hindren för att eleverna skall lyckas med sina gymnasiestudier är hög frånvaro. Varje vecka lägger vi och våra kollegor därför mycket tid på att kontrollera frånvaro, kontakta elever, följa upp, dokumentera och kalla till samtal.

Sammanhang: ...Ser den inte som viktig Vi vet att frånvaro till exempel kan bero på sjukdom, psykisk ohälsa eller svåra hemförhållanden. De eleverna behöver självklart hjälp, men huvuddelen av all frånvaro har inte sådana orsaker. ...

Omnämnda platser: Sverige, Strömstad, Norge. Omnämnda personer: Fredrik Gunterberg, Sara Philipson.

Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd

Vi Lärare har i flera artiklar uppmärksammat ”gråzonsbarnen”, den elevgrupp som inte har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och alltså välkomnas av den anpassade grundskolan, men som har svag teoretisk begåvning och liten möjlighet att nå kraven

Sammanhang: ...LÄS ÄVEN: Nytt larm: Kraftig ökning av elever med behov av stöd Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen” Läraren om gråzonsbarn: ”Svåra att upptäcka i tid” SPSM rycker ut för gråzonsbarnen Filippa Mannerheim: Ska vi sätta korrekta betyg på gråzonsbarnen? ...

Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Rektor Linnea.

Lärarna vittnar: Så drabbas vi av bristande stöd i skolan

När Sveriges Lärare undersöker hur behovet av stöd förändrats, och i vilken grad elever får det stöd som de behöver, blir resultatet en krisrapport. I rapporten ”Allt fler behöver alltmer stöd” uppger sju av tio lärare att de har fler elever med behov av

Sammanhang: ...Lärare i förskoleklass: ”Fler elever som mår psykiskt dåligt, fler elever som saknar impulskontroll, kan ej hantera sig själv el sina känslor, utagerande” ”Stora kunskapsluckor” Lärare i mellanstadiet: ”Traumabakgrund och svåra sociala förhållanden utanför boendefamiljen. Placerade barn, barn med skyddad identitet. Barn som lever under hot.” ...

Pisa: ”Vad har vi slutat att kräva av våra elever?”

Resultaten analyseras från alla håll och som vanligt letar vi efter någon att skylla på. Är det lärarna? Läroplanen? Skolsystemet? Friskolorna? Efter snart 30 år som lärare tycker jag att vi behöver ställa en annan fråga: Har vi blivit så rädda för att ställa

Sammanhang: ...För livet är inte anpassat efter oss. Man behöver kunna läsa svåra texter, lyssna, koncentrera sig, ta ansvar och hantera motgångar. Anpassning ska ge olika elever olika vägar till målen – inte innebära sänkta förväntningar eller att vi tar bort det eleven behöver utveckla. ...

Omnämnda platser: Uppsala, Pisa, Stora Läspriset. Omnämnda personer: Anna Olskog, Jonas Vlachos, Sara Bengtsson.

Statsvetarna: Hon kan bli nya utbildningsministern

I skrivande stund står en av de utbildningspolitiska talespersonerna Anders Ygeman (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Camilla Hansén (MP) närmre posten som utbildningsminister, än sina motståndare Josefin Malmqvist (M), Patrick Reslow(SD),

Sammanhang: ...Rent juridiskt kan du få ihop det, men det blir svårt att få igenom politiskt. Vissa reformer är svåra att backa ifrån. Jon Nyhlén nyanserar också friskolefrågan. – Jag har följt det här i 20 år, och det är inte så tydligt uppdelade i höger och vänster. ...

Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Anders Ygeman, Åsa Westerlund.

”Skolan bör bli en plats för: Äntligen måndag, tjoho”

AI:s intrång i vår värld måste innebära att föreställningen om vad som är viktig kunskap för en elev i grundskolan förändras radikalt. Nu kan en femtonåring skriva: ”Förklara franska revolutionens konsekvenser för dagens samhälle.” På några sekunder kommer

Sammanhang: ...Hur upplever den elev som under nio år möter höga kunskapskrav, svåra prov och jämförelser? Vad händer med självkänslan när man år efter år får flest bevis på vad man inte kan? ...

Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera

När Pisaresultaten presenteras brukar det inte dröja länge innan käpphästarna börjar galoppera. Flumskolan. Skolsegregationen. Vinsterna. Invandringen. Mobiltelefonerna. Alla finner snart stöd för det de redan ansåg. Så lär det bli även denna gång. Pisamäter

Sammanhang: ...Kombinationen av decentralisering och skolmarknad gör gemensamma kursändringar svåra. Det seriösa vore att systematiskt undersöka vad som hänt, både i och utanför skolan. Vi behöver mer forskning som jämför utvecklingen i flera länder och prövar olika förklaringar – även de digitala. ...

Omnämnda platser: Mohamsson, Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Marcus Larsson, David Strömberg, Jonas Vlachos.