Resultat 1 - 10 av 18
Resultathetsen: ”Ta ansvar för det du kan påverka”
Debatt Ledningen presenterar röda, gula och gröna staplar över elevernas resultat. Men undervisning och elevresultat påverkas av faktorer lärare har liten makt över. ”Vi är i terminsslutet och har nu en chans att titta tillbaka på våra processer i ställetSammanhang: ...Precis som inom kortspelet finns stora slumpfaktorer som påverkar en lärares utfall såsom tjänstefördelning, elevgrupper, materiella och strukturella faktorer. Den bästa läraren får bäst resultat utifrån de förutsättningar som ges, det är ju inte bara slump – men det går ju inte att jämföra resultaten rakt av. ...
Omnämnda personer: David Larsson, Jakob Olofsson.
Kaoset på fritids: Forskare söker orsaker bakom våldet
Hot och våld Efter Sveriges Lärares larm om våldet mot lärare i fritidshem, bestämde sig Helena Ackesjö, professor i pedagogik, att forska på frågan. Målet är att identifiera risker och hitta lösningar på vad som kan göra yrket mer hållbart. Fynden hittills?Sammanhang: ...Marina Wernholm Forskargruppen från Linnéuniversitetet har fått pengar av Afa försäkring för att undersöka vilka faktorer som ligger bakom den otrygga arbetsmiljön på fritidshem, och komma med förslag på förbättringar. ”Ser risker” – Vi ser att det finns strukturella risker i arbetet i de fritidshem där respondenterna jobbar, säger Helena Ackesjö. Hon menar att våldet till stor del kan förklaras med de resurser som fritidshemmen har till förfogande för att svara på enorma, och spretiga behov...
Omnämnda platser: Forskargruppen. Omnämnda personer: Marina Wernholm, Helena Ackesjö, Richard Andersson.
”Det är bortförklaringarna som är missvisande”
Slutreplik Finska skolan valde bort marknaden – och läraryrket har fortfarande hög prestige. Det skrev Kari Parman, och fick kritik från Christoffer Hökmark, Almega utbildning. Han menar att uppgifterna är missvisande, och att även finska elever sjunker iSammanhang: ...Så länge debatten fastnar i enskilda resultat slipper vi tala om de strukturella vägval som har format den svenska skolan. ”Inte perfekt” Finland är inte perfekt, men det är heller inte det som är poängen. ...
Omnämnda platser: Hökmarks, Sverige, Almega. Omnämnda personer: Kari Parman, Christoffer Hökmark.
Hatet: Antisemitismen ökar i svenska skolor
På djupet ”Folkmördare”, ”Judehora” och ”Hitler hade rätt”. Det kan judiska lärare och elever höra i korridorerna. – Antisemitismen har inte bara ökat, den har ändrat uttryck, säger Björn Westerström, gymnasielärare och samordnare för Malmös arbete mot antisemitism.Sammanhang: ...Men är det verkligen antisemitiskt att säga så? – Nej, men det är det strukturella sättet att tänka kring antisemitism när den inte får lov att vara ett eget problem. Christer Mattsson tycker ändå att de flesta som går på de seminarier han lett i hela Sverige både är intresserade, engagerade och vill väl...
Omnämnda platser: Umeå, Trelleborg, Gaza. Omnämnda personer: Lars Thornberg, Helena Wollin, Simona Mohamsson.
Läraren: ”Hit borde pengarna gå i stället”
Hoten mot ”nya skolan” I fjol gick Habo kommun strax norr om Jönköping med 49 miljoner kronor i överskott – mer än budgeterat. – Det är pengar som bland annat kan användas till att öka personaltätheten och minska barngruppernas storlek i förskolan, sägerJillSammanhang: ...Under 2023 och 2024 satsade Habo kommun mindre på grundskolan jämfört med snittet för svenska kommuner efter att hänsyn tagits till strukturella faktorer som till exempel befolkningssammansättning, enligt statistikdatabasen Kolada. – Det har skjutits till en del till skolan, framför allt till högstadiet. ...
Omnämnda platser: Jönköping, Habo. Omnämnda personer: Jill Trygg.
Staten satsar på skolan – då sparar kommunerna
Hoten mot ”nya skolan” Sedan Pisachocken slog till mot Sverige för 15 år sedan har staten ökat sina satsningar på grundskolan. Under samma period har kommunerna gjort tvärtom – trots återkommande politiska löften om motsatsen. LÄS OCKSÅ: Granskning: HotenSammanhang: ...Trängre klassrum, många elever per lärare, mindre stödresurser och en stor andel obehörig personal leder till lägre kostnader, åtminstone i ett kortare perspektiv. ”Det är tydligt att den ekonomiska ambitionsökningen, i kronor per elev, som har skett under perioden i stor utsträckning har burits av staten”, skriver regeringsutredaren Lena Holmdahl försiktigt i utredningen ”Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan” Enligt statistikdatabasen Kolada skiljer det mellan hur mycket kommunerna väljer att lägga på skolan, även om man tar hänsyn till strukturella faktorer som till exempel befolkningssammansättning och andel mindre skolor. För knappt ett år sedan föreslog Lena Holmdahl därför i sin utredning att det bör införas en vägledande statlig norm för hur mycket resurser kommunerna ska satsa på grundskolan, efter att hänsyn tagits till bland annat lokalt kostnadsläge och socioekonomiska förutsättningar. ...
Omnämnda platser: Sverige, Sjöbo, Färgelanda. Omnämnda personer: Lena Holmdahl, Emelie Värja.
Fohlin: ”Vi läser samma text och ser olika saker”
Debatt Niclas Fohlins text om ”nånannanismen” har fått flera lärare att reagera. ”Varför anamma motståndarens argument” frågade sig Andreas Williamsson. Nu får han svar från Niclas Fohlin. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikternaSammanhang: ...Vi tillsammans. Jag skriver ingenstans att strukturella problem inte spelar roll, att kampen för bättre villkor är onödig, eller att lärare ska ”bara lösa det”. ”Värnar kärnan” Tvärtom försvarar jag läraryrkets professionella kärna när jag skriver att ”även om politiken vänder och organisationen ritas om är det fortfarande vi som är närmast eleverna som behöver genomföra förändringarna. ...
Omnämnda personer: Niclas Fohlin, Niclas Fohlins, Andreas Williamsson.
”Vi möts bara av: Lös det inom verksamheten”
Debatt Lärare blir sjuka av arbetsbelastningen. Det saknas vikarier. Elever får inte det stöd de behöver. Men budskapet lärare möts av är "lös det inom verksamheten”. Yvonne Mosling efterlyser en ”Lex skola”. Yvonne Mosling är grundskollärare och specialpedagogSammanhang: ...På tystnad. På att professionen ska kompensera strukturella brister med sin egen hälsa. Men elevernas rättigheter kan inte vila på vuxnas uppoffring. Vi behöver en Lex Skola Vi behöver en lagstadgad anmälningsskyldighet när skolor inte kan leva upp till lagens krav. ...
Omnämnda platser: Arvika. Omnämnda personer: Yvonne Mosling, Lex Sarah.
Inget skydd för de minsta – dags för ”Lex förskolan”
Debatt Stora barngrupper, stressad personal, brist på resurser. Trots riskerna saknas skydd för de allra minsta – barnen i förskolan. Nu går ledningsgruppen för Förskoleupproret ut med en uppmaning: Det är dags för en ”Lex förskolan”. Debattörerna vill seSammanhang: ...Det saknas både struktur och skydd för den som vill slå larm. ”Dags för Lex förskolan” En Lex förskolan skulle kunna innebära: Anmälningsplikt vid allvarliga händelser eller strukturella risker i verksamheten. Oberoende granskning av missförhållanden, likt IVO inom vården. Skydd för visselblåsare, ingen pedagog ska riskera repressalier för att slå larm. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Katrin Nörthen, Anki Jansson, Diana Hall.
Skolfrånvaro: ”Barn blir brickor i ett maktspel”
Debatt ”Att 19 000 barn ofrivilligt hålls hemma visar att skolan inte alltid är den skyddsfaktor den påstås vara”. Det skriver föräldern Marie Larsson. Och fortsätter: ”Barnens rättigheter är inte förhandlingsbara. Vi kan inte acceptera otillgängliga skolor,Sammanhang: ...Sådana uttalanden flyttar ansvaret från skolan till barnen och deras familjer och osynliggör de strukturella brister som driver utvecklingen. När politiker reducerar en komplex kris till individuella tillkortakommanden förlorar vi möjligheten att lösa de verkliga problemen. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Marie Nilsson, Marie Larsson.
