Forskning: Skolvalet ökar segregationen

Forskning Skolsegregationen har ökat i samhället efter skolvalsreformen, enligt en ny studie från Göteborgs universitet. Något som försvårat för de kommunala skolorna att bedriva utbildning – samtidigt som det ger ett försämrat kunskapsresultat. Skolvaloch

Sammanhang: ... – Som jag nämnde kollar vi nu även andra storstadsmarknader där vi kombinerar statistik med intervjuer om uppdrag och förutsättningar i de mest segregerade områdena. Förhoppningsvis ska det ge en tydligare bild av segregationens konsekvenser, säger Anna-Maria Fjellman. ...

Omnämnda platser: Göteborg, Stockholms, Västra Götalandsregionen. Omnämnda personer: Anna-Maria Fjellman, Filippa Mannerheim, Kajsa Yang Hansen.

”Nej – Finland är inte bättre på stödundervisning”

Det föreslås återkommande, bland annat i det senaste numret av Vi lärare, att Finland är bra på specialpedagogik då finska elever får mycket särskilt och intensifierat stöd enligt offentlig statistik. Tyvärr säger denna statistik inget om skillnader mot andra

Sammanhang: ...I praktiken överskattas alltså stödundervisning i Finland medan det underskattas i Sverige, som framgår i en jämförelse av gula (offentlig statistik) och blå (PIRLS-uppgifter) staplar i nedanstående diagram avseende årskurs 4 år 2016 (det år och den årskurs då statistik kan jämföras mellan Pirls och offentlig statistik). ...

Omnämnda platser: Sverige, Finland, Norden. Omnämnda personer: Nils Kirsten.

Läraren om skräcksiffrorna: ”Inte mer fortbildning”

Matematik no teknik Fortbilda lärare och anställ specialpedagogisk kompetens. Så vill Skolverket lösa mattekrisen. Bakgrunden: Motsvarande 8 000 underkända niondeklassare hade F redan i årskurs 6, och en fjärdedel har helt saknat särskilt stöd under skolgången.

Sammanhang: ...Det är väldigt svårt att ta igen det som du inte fått med dig från låg- eller mellanstadiet och dessutom det du ska lära dig högstadiets matte, säger Anna Smit, mattelärare på högstadiet i Borås. Skolverkets rapport bygger på statistik över bland annat särskilt stöd och nationella prov för den årskull elever som gick ut årskurs nio under vårterminen 2024. ...

Omnämnda platser: Skolinspektionens, Borås, F. Omnämnda personer: Anna Smit, Kristin Westerholm.

Barnen som saknar språket – ”Ett stort misslyckande”

På djupet Många barn pratar inte tillräckligt bra svenska efter fyra, fem år i förskolan. – Ett stort misslyckande, säger Helena Lückner, förskollärare och vice ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg. Vi Lärare tittar närmare på frågan som gått från tabu

Sammanhang: ...Nu är det i bästa fall en förskollärare på varje avdelning, säger Helena Lückner. ”Ett stort misslyckande” I Göteborg har bara 38 procent av personalen förskollärarlegitimation enligt Skolverkets statistik, vilket är något under riksgenomsnittet. I utsatta områden där nio av tio barn har utländsk bakgrund är andelen med förskollärarlegitimation ännu lägre. ...

Omnämnda platser: Rosengård, Trollhättan, Järva. Omnämnda personer: Jessika von Malmborg, Helena Lückner, Lars Åberg.

Finska modellen: Här får var fjärde elev särskilt stöd

Inkludering Ungefär var fjärde grundskoleelev i Finland får särskilt eller intensifierat stöd. – Därutöver ges extra stöd i klassrummen, bland annat i samband med att speciallärare samundervisar med klass- eller ämneslärare, säger Heidi Hellstrand som ärdoktor

Sammanhang: ...Hur stor andel av eleverna får stöd? – Det är svårt att säga. Det saknas statistik när det gäller det allmänna stödet, till exempel hur ofta speciallärare samundervisar med ordinarie lärare. ...

Omnämnda platser: Vasa, Sverige, Finland. Omnämnda personer: Heidi Hellstrand.

Elever som får stöd – stor skillnad mellan kommuner

Inkludering Andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram varierar stort mellan Sveriges kommuner, oavsett om eleverna går i kommunal eller privat skola. Men att en elev har ett åtgärdsprogram är inte samma sak som att eleven också får rätt stöd. Vi Lärare

Sammanhang: ...Vi Lärare har sammanställt listor och kartor över hur stor andel av eleverna som har ett åtgärdsprogram i kommunala respektive privata skolor. Enligt Skolverkets statistik för det senaste läsåret hade 6,2 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram (som är ett villkor för att få ”särskilt stöd”). ...

Omnämnda platser: Sverige, Specialpedagogiska, USA. Omnämnda personer: Nils Kirsten.

Skolverket svarar på sina egna utskällda frågor

Skolverket Den stora gymnasiereformen GY25 står för dörren och lärarnas frågor är många. Då får Skolverkets informationsarbete omgående kritik. – Tror de att vi är idioter, frågar sig delar av lärarkåren? Skolverkets förslag på frågor i informationsmaterialet

Sammanhang: ...Vi vet att det kan finnas en viss risk att elever väljer att inte läsa en högre nivå via Skolverkets statistik. Skolverket kommer också att följa upp Gy25 och bland annat denna fråga. LÄS MER: Därför får gymnasiet nya ämnesplaner Mattelärarens hårda kritik mot gymnasiereformen Debatt: Stoffträngseln gör läroplanen till en rättsosäker bluff...

Omnämnda platser: Lärarguiden, Sverige. Omnämnda personer: Anna Jägberg.

Fyra av tio elever tog sig inte till gymnasiet: ”Gör vad vi kan”

Betyg Nästan 20 000 elever tog sig inte vidare efter grundskolan, visar ny statistik från Skolverket. I Gnosjö kämpar politiker och lärare för att höja andelen behöriga till gymnasiet. – Resultatet är inte vad vi hoppats på, säger Elina Jonsson, ordförande

Sammanhang: ...I Gnosjö klarade inte 42 procent av eleverna att ta sig vidare till gymnasiet, enligt Skolverkets senaste statistik. Skolverkets statistik om gymnasiebehörighet visade ett generellt tapp på 1,5 procentenheter. ...

Omnämnda platser: Vaxholm, Gnosjö, Nacka. Omnämnda personer: Elina Jonsson, Anette Skötte.

Här är fler pojkar behöriga: ”Bekymrade över tjejerna”

Betyg Strömsund går mot strömmen. Här klarar betydligt fler pojkar än flickor att få gymnasiebehörighet. Men anledningen oroar. I Strömsund tar sig fler pojkar än flickor vidare till gymnasiet, vilket oroar Sveriges Lärares ordförande Marina Wahlström och

Sammanhang: ...Oroade över siffrorna I Strömsund är det tvärtom, enligt Skolverkets statistik. 21,8 procent fler pojkar än flickor tog sig från grundskolan med gymnasiebehörighet. Totalt ligger kommunen sämre till än riksgenomsnittet på 16,3 procent med sina 23,8 procent av alla niondeklassare som inte fått godkänt i tillräckligt många ämnen. ...

Omnämnda personer: Tomas Sjövall, Marina Wahlström, Strömsund Marina Wahlström.

Jantelag bakom pojkars låga behörighet till gymnasiet

Betyg Pojkarna har överlag lägre gymnasiebehörighet än flickorna. I Överkalix syns det tydligast. – Ambitionsnivå och Jantelag kan vara ett par av förklaringarna, säger Katarina Nilsson, vice ordförande för Sveriges Lärare i Överkalix. Synen på skolan och

Sammanhang: ... – Det finns många anledningar men det är samtidigt vanskligt med statistik. Jag har varit matematiklärare och vet att man kan bevisa vad som helst med statistik. Med detta i beaktande finns det ändå skillnader mellan flickor och pojkar. ...

Omnämnda platser: Sverige, Luleå, Danderyd. Omnämnda personer: Anna Castberg, Katarina Nilsson, Maria Carlsson.