”Sva-ämnet inte en enkel version av svenska”

Debatt Eleverna får en felaktig självbild – och en felaktig bild av ämnet – när svenska som andraspråk beskrivs som en sämre variant av svenskämnet. Som en konsekvens lämnar flera undervisningen för tidigt. ”Problemet är inte ämnet. Problemet är statusen”,

Sammanhang: ...När elever får läsa sva fullt ut och utan skam stärks både deras språk och deras möjligheter att lyckas i alla ämnen. Problemet är statusen Frågan vi borde ställa är inte när elever ska slippa sva. ...

Omnämnda platser: Sala.

Läsexperterna: Detta måste in i nya läroplanen

Läsning Sjunkande Pisa-resultat, minskad läslust, mindre läsning. Vi Lärare har visat på skolans läskris. Regeringen svarar med nya läroplaner – och nu ligger ansvaret hos Skolverket. – Gå inte miste om det gyllene tillfället, uppmanar Anki Källman, lågstadielärare

Sammanhang: ...Läser varje dag Anki Källman är lågstadielärare i Mullsjö, med speciallärarutbildning i språk-, läs- och skrivutveckling och medlem i Expertrådet för läsning, som bildats av Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare. ...

Omnämnda platser: Lärarstiftelsen, Kristianstad, Mullsjö. Omnämnda personer: Anki Källman, Johan Lindvall, Mårten Melin.

Språket undersöks över tid: ”Intressant tidsdokument”

Svenska so språk Kan dina elever skilja på ”de” och ”dem”? Skriver de ”sej” istället för ”sig”? Eller ”vart” istället för ”var”? Språkrådet undersöker nu förändringarna över tid. – Det blir ett intressant tidsdokument, säger Lena Lind Palicki, avdelningschef

Sammanhang: ...Svenska so språk Kan dina elever skilja på ”de” och ”dem”? Skriver de ”sej” istället för ”sig”? Eller ”vart” istället för ”var”? ...

Omnämnda platser: Språkrådet. Omnämnda personer: Susanna Karlsson, Catharina Grünbaums, Lena Lind Palicki.

Per Kornhall: ”Den här chansen får vi inte försumma”

Krönika ”Det är hål i huvudet att inte göra den här typen av satsningar”, skriver Per Kornhall. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. I tider när Skolverket får mycket kritik är det glädjande att ta delav

Sammanhang: ...Anna Sjögren från IFAU kommenterar resultaten med att ”insatserna har stärkt lärandet för både nyanlända och andra. Vi tror att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, bättre tillgång till språkrelaterade pedagogiska resurser och organisatoriska förbättringar har bidragit till detta.” ...

Omnämnda personer: Per Kornhall.

Ny skolfilm om Förintelsen: ”Får inte börja glömma”

Demokrati Med bilder och filmat material som inte visats för bred publik tidigare, vill Forum för levande historia nå ut med kunskap om Förintelsen till lärare och elever. En ny klassrumsfilm släpps under våren. – Jag tror inte folk har glömt, men vi fårinte

Sammanhang: ...Vi måste vara varse om vilka mekanismer som både motverkar och främjar, hur propaganda jobbar, hur lätt det är att bli gruppstyrd, hur språk kan normalisera och hur utbildning påverkar vilka människor vi blir, säger Camilla Sjöström. En trailer för filmen finns på webben, och mer information om projektet ”Berätta för framtiden” publiceras hos Forum för levande historia. ...

Omnämnda platser: Förintelsen, Nordafrika, Mellanöstern. Omnämnda personer: Camilla Sjöström.

Hon ger recept på fungerande inkludering

Debatt Receptet på fungerande inkludering innehåller fyra ingredienser, enligt Disa Karlsson Malik – som sett skolor både bära och brista. ”Min uppmaning är enkel: sluta kalla resursbrist för inkludering”, skriver debattören. Specialläraren Disa Karlsson

Sammanhang: ...Skillnaden har nästan alltid varit densamma: resurser, struktur och realistiska förväntningar. ”Vardag – inte extremfall” På skolor i socioekonomiskt utsatta områden med många Sva-elever ryms ofta en stor spridning av behov i samma klass: NPF, språk- och lässvårigheter, matematiksvårigheter och omfattande psykosocial problematik. Det här är inte ”extremfall”. ...

Omnämnda platser: Sollentuna. Omnämnda personer: Elin Z, Disa Karlsson.

Jag vill slå ett slag för den mjuka snällheten

Krönika ”I en tid av no excuses, hårdare tag och bestraffningar vill jag slå ett slag för den sötpuffiga mjuka snällheten” skriver Maria Wiman. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. Den som är väldigt stark

Sammanhang: ...Det finns övertygande forskning om skolan som håller med dem – det relationella och mellanmänskliga är vår viktigaste resurs. Jag tycker att det talar sitt tydliga språk. Snällast vinner. LÄS MER: ”Insatsstyrka” ska minska våld bland yngre elever "Tre saker som räddar skolan, utan akutstyrkor” Hot och våld ökar bland yngre barn: ”Ett slagfält”...

Omnämnda personer: Pippi Långstrump, Maria Wiman, Bob Hansson.

Hon sprider forskning och fantasi till fler lärare

Porträtt Äntligen kom bekräftelsen. Efter att länge ha kämpat i motvind för de ­praktisk-estetiska ämnenas egenvärde i skolan har Maria Ripemo fått Helgepriset på 125 000 kronor för att sprida evidensbaserade ”estetiska lärprocesser” till fler lärare. Behöver

Sammanhang: ...Och något som blev ett genombrott för mig var när jag mitt i ett projekt med sångskapande fick en liten video från en vårdnadshavare, vars barn helt på eget bevåg spelat in sin sång … Vad jag ser i allt detta är hur arbetet med sångskapandet stärker barnen, hela vägen från språk- till självkänsla. – Nyligen frågade jag ett barn om det ville göra en sång med mig utifrån boken vi arbetade med, ”Hur mår Dim?” ...

Omnämnda platser: Köpenhamn, Karlstad, London. Omnämnda personer: Pedagog Värmland, Lars Strannegård, Maria Riemo.

”Vågar ni sätta nya språkpolitiska mål?”

Debatt Senast 2025 skulle alla elever som gått ut gymnasiet ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet. Det beslutade EU för snart nio år sedan. Men hur har det gått? Den frågan ställer Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund. Detta är en

Sammanhang: ...Systemet med meritpoäng på gymnasiet har haft som syfte att få fler elever att läsa språk och matematik på gymnasiet. Även om det finns delade åsikter om systemet och det är oklart vilka effekter det haft på elevernas faktiska kunskaper långsiktigt står det utan tvekan att fler elever läser språk på högre nivåer tack vare systemet. ...

Omnämnda platser: Satsningarna, Sveriges, Göteborg. Omnämnda personer: Mia Smith.

Debatt: Dyslexi försvinner inte av ren viljestyrka

Debatt ”Dyslexi märks inte förrän eleven misslyckas. När eleven inte hänger med, inte kan resonera eller inte får möjlighet att visa sina kunskaper, framträder en tydlig paradox”, skriver Åsa Eliasson Qvicklund, förstelärare och specialpedagogstudent. ”Problemet

Sammanhang: ...Men i praktiken verkar vissa skolmiljöer luta sig tryggt mot en äldre pedagogisk sanning: har man dyslexi, då tar allt bara längre tid. Åsa Eliasson Qicklund. I moderna språk kan svaret på frågan om kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi bli: ”I moderna språk finns egentligen inga kompensatoriska åtgärder på det sättet…” Som om dyslexin artigt tar paus vid franska verb eller spanska glosor. ...

Omnämnda personer: Sara Bruun, Åsa Eliasson Qicklund, Åsa Eliasson Qvicklund.