”Det viktiga är vad som händer efter testet”

Måhända är lärarnas förväntningar på de nya standardiserade testerna stora. Jag måste dock erkänna att jag hyser en del farhågor för att regeringens satsning kommer att floppa. Jag är inte emot tanken på screening som sådan, tvärtom. I enskildheter hade jag

Sammanhang: ...Det finns ett starkt empiriskt stöd för att barns kognitiva förutsättningar och deras erfarenheter från hemmiljön vid skolstart spelar en avgörande roll för deras fortsatta matematikutveckling under grundskoletiden. Man bör därför inte vänta och se, utan screening bör göras tidigt. ...

Omnämnda platser: Strömstad. Omnämnda personer: Arne Engström.

JO granskar: Skolledning kallade kritiska lärare till möte

I Vindeln pågår en mångårig strid om bristande resurser till skolan mellan lärare och politiker. Inför valet publicerade dåvarande styret Socialdemokraterna och Kristdemokraterna en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om sina satsningar på skolan. Något

Sammanhang: ...Något som, enligt lärarna, de först fick veta dagen före skolstart. Dagen efter publiceringen plingade det i de undertecknande lärarnas inkorg. Rektorn kallade till möte på kommunhuset, tillsammans med bland andra skolchefen...

Omnämnda personer: Erik Nymansson, Pernilla Lindberg.

Två åtgärder för att vända krisen - redan i förskolan

Så kom resultaten från senaste Pisa, de sämsta resultaten någonsin. Med stor sannolikhet går Pisaraset hand i hand med läskrisen, för utan att kunna läsa ordentligt går det inte att lära. ”En investering” Men både läskris och Pisaresultat går att vändaoch

Sammanhang: ...Tyvärr gäller också det omvända – ju färre ord i ordförrådet vid skolstart, desto större är risken för skolmisslyckande. Så vänder resultaten Våra barn och elever förtjänar en utbildningspolitik som tar både Pisa-ras och läskris på allvar, de behöver utbildningspolitiker som förstår att vi behöver börja från början – i förskolans språkutvecklande arbete – för att vända resultaten. ...

Omnämnda platser: Pisa, Stockholm. Omnämnda personer: Anna Olskog, Jonas Vlachos.

Jonas Vlachos: Skolvalet måste ske innan platserna är tagna

I de flesta sammanhang kommer informationen först. Därefter överväger man alternativen, gör sitt val och får besked. Vid valet till populära friskolor är ordningen ofta den omvända. Först måste föräldrarna reservera en chans till plats och först långt senare

Sammanhang: ...Barnet ska kanske få ställas i kö först vid fyra års ålder eller max något år före skolstart. Det löser inte problemet utan byter bara sorteringsmekanism. Förturen går då till föräldrar som känner till den exakta öppningstiden och under arbetstid kan sitta redo med snabb internetuppkoppling. ...

Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö, Jonas Vlachos.

Liberalerna lovar mindre barngrupper i förskolan

Alla barn i vårt land ska få en bra start i livet – alldeles oavsett vilken bakgrund de har eller vilken förskola de går på. Men utmaningarna är flera. Barngrupperna är alldeles för stora och förskollärarna är för få. Förskollärare är ett av de viktigaste

Sammanhang: ...Nu behöver vi ta nästa steg Om förskolan ska kunna fortsätta ge alla barn en riktigt bra start, och de kunskaper som krävs inför skolstart, behöver vi slå vakt om förskollärarnas förutsättningar och arbetsvillkor. Regleringen av planeringstiden är en del i detta. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Lotta Edholm.

Maria Wiman: Skolstart – man känner att man lever

Uppstartsdagar är sannerligen en späkande uppvisning i läraryrkets hundratusentals små komplexiteter. Det kanske är svårt för en utomstående att förstå vilket potpurri av märkliga arbetsuppgifter som detta jobb för med sig. Kanske blir detta extra tydligt

Sammanhang: ...Snart kommer ju eleverna, jag har sprungit omkring som en sinnesvild bindgalning åtta timmar i sträck men lik förbannat är inte en enda lektion planerad, ingen aktivitet sitter till hundra procent och de kommande lektionernas innehåll är ännu djupt höljda i dunkel. Skolstart va, hörrni? Man känner att man lever. Fler krönikor av Maria Wiman hittar du här LÄS MER: Maria Wiman: Vad är gnäll värt egentligen? ...

Omnämnda personer: Maria Wiman.

Maria Wiman: Knyppelbingo och skrattyoga gör inte min undervisning bättre

När jag var liten var somrarna 48 veckor långa. Man hann till och med få lite tråkigt innan det var dags att sätta sig i sadeln igen. Som vuxen blinkar man två gånger och sedan finner man sig själv plötsligt säga saker som ”nu börjar allvaret” och ”vem har

Sammanhang: ...Timmarna galopperar snabbt Allt sånt där pågår medan dagarna för elevernas skolstart närmar sig med stormsteg. Ja, timmarna galopperar snabbt där i början av terminen. Det finns ju så mycket man vill hinna med, kommer man på sig själv att tänka mellan aktiviteterna. ...

”Vi arbetar med samma mål – med olika uppdrag”

Debatt Han vill att lärare och fritidspersonal delar på ansvaret för rasterna. Nu svarar grundskolläraren Ann Jonsson: ”Varför jämföra olika yrkesgrupper med varandra?". Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram.

Sammanhang: ...Det blir missvisande att jämföra en enskild arbetsuppgift eller arbetsvecka utan att se helheten. När grundskollärare har dagar avsatta före skolstart, används tiden sällan till att planera lektioner. Den faktiska lektionsplaneringen äger ofta rum under kvällar och helger, då den platsförlagda arbetstiden rymmer så mycket annat. ...

Omnämnda personer: Ann Jonsson.

Tioårig grundskola: ”För vissa är steget för högt”

Debatt Förskoleklassen ska bort och tioårig grundskola införas 2028. Men för vissa barn är steget mellan förskola och skola för högt, skriver Johanna Högdal, lärare i förskola och förskoleklass. Varje höst börjar tusentals sexåringar skolan. Men för en del

Sammanhang: ...Ändå lyfts uppskjuten skolstart sällan fram som ett alternativ idag. Ett extra år Jag anser att för vissa barn kan ett extra år i förskolan vara en av de mest långsiktigt ansvarstagande insatser vi kan göra. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Privat Johanna Högdal, Johanna Högdal.

God morgon – skolan har haft sovmorgon i två år

Arbetsmiljö I snart två år har eleverna på en skola i Borås haft sovmorgon. Tanken var att det skulle leda till ökat välmående och bättre prestationer. – Åsikterna om detta går isär, säger läraren Maria Mansén. Eleverna på skolan i Borås har haft sovmorgon

Sammanhang: ...För att minska krockarna gjordes schemat kompaktare och lunchrasten flyttades men brist på lokaler och klassrum gjorde att man fick begränsa antalet dagar med sovmorgon till fyra av fem. – Att det inte är senare skolstart alla dagar har gjort en del vårdnadshavare irriterade eftersom de har svårt att komma ihåg vilken dag barnet börjar tidigare. ...

Omnämnda platser: Borås. Omnämnda personer: Maria Mansén, Malin Jakobsson.