De får Stora Läspriset: ”Vi kan öka läsmängden”

Läskrisen är väldokumenterad, och Pisa-botten ett faktum. Men på Bokmässan i Göteborg firas läsandet, när Lärarstiftelsen och SFUB (Sällskapet för folkundervisningens befrämjande) delar ut stipendier till fyra lärargrupper. Sammanlagt delas 600 000 kronor

Sammanhang: ...Varierad undervisning Marcus Åkesson säger att samarbetet sticker ut lite i hans ämnen. – Det är självklart att man läser mycket i svenskan, men att man viker lektionstid för läsning i samhällskunskapen är kanske inte kontroversiellt, men man kan ha funderingar. ...

Omnämnda platser: Vittula, Stockholm, Göteborg. Omnämnda personer: Susanna Alakoskis, Martin Schibye, Karin Herlitz.

Skolor anställer obehöriga – trots att lärare går utan jobb

Förra läsåret var majoriteten av Sjöbos och Timrås högstadielärare i svenska obehöriga, enligt Skolverkets statistik. I Askersund var sex av tio högstadielärare i engelska obehöriga. Detsamma gällde högstadielärarna i matematik i Hallstahammar. Gemensamt

Sammanhang: ... – Jag tycker att man kan jämföra med sjukvården. Har du hjärtproblem är det självklart att du ska bli behandlad av en hjärtläkare och inte en ögonläkare, även om båda är läkare. – I skolans värld är inställningen ofta en annan. ...

Omnämnda platser: Timrås, Sverige, Sveriges. Omnämnda personer: Petra Hultqvist, Henrik Magnusson.

Lillemor Malmbo: Vad hände med bildningen?

”Vi måste vara relevanta.” ”Vi behöver möta elevernas behov av flexibilitet.” ”Vi måste jobba mot nämndens mål om högre genomströmning.” Alla vi som arbetar inom vuxenutbildningen möter detta. Oftast förr än senare. Och självklart är det också så och inte

Sammanhang: ...Alla vi som arbetar inom vuxenutbildningen möter detta. Oftast förr än senare. Och självklart är det också så och inte fel i sak. Om vi inte är relevanta, varför ska då eleverna söka sig till oss? ...

”Tisdagen 8 september 2026 blir en vändpunkt”

Vissa paradoxer slår hårdare andra. Vissa dagar bär på en alldeles speciell symbolisk betydelse. Den 8 september satte två händelser den svenska läskrisen i starkaste blixtbelysning. På morgonen, med början 9:30, publicerade Skolverket de senaste PISA-resultaten.

Sammanhang: ...För när vi slår i botten, öppnas oanade höjder att börja klättringen uppåt. Och självklart borde tisdagen den 8 september 2026 bli en vändpunkt för oss alla, i skolan och i övriga samhället. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Pisa. Omnämnda personer: Jonas Vlachos, Erik Cardelus, Anna Olskog.

Efter Pisa: ”Tro inte på läxor – tro på repetition”

Träning ger färdighet. Träning, övning och repetition. Den som vill bli bättre på något behöver göra det. Om och om igen. Fotbollsspelaren tränar. Dansaren övar. Musikern spelar samma stycke tills det sitter. Men när det gäller skolan har ordet läxa nästan

Sammanhang: ...Då behöver vi inte börja från noll. För oss lärare kan syftet vara så självklart att vi glömmer bort att säga det högt. Och föräldrarna då? Många vuxna går hem från jobbet och fortsätter arbeta. ...

Omnämnda platser: Pisa, Stockholm.

”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn”

När Pisaresultaten sjunker vill skolpolitiken gärna hitta en tydlig orsak. Och orsaken är nu återigen skärmen. Utbildningsminister Simona Mohamsson talar om en ”skärmpandemi” och beskriver skärmarna som ”giftet i vårt samhälle”. Lösningen blir därefter enkel:

Sammanhang: ...När ungdomars läsförståelse försämras behöver de självklart möta böcker och få läsa längre och mer komplexa texter. Men skolans uppgift är större än så. Den är att vidga elevernas språkliga och kunskapsmässiga repertoarer. ”Öppna dörrar” För att lyckas måste vi också intressera oss för de text- och kommunikationsvärldar som barn och unga redan befinner sig i och därifrån öppna dörrar till sådant de ännu inte känner till: litterära världar, historiska resonemang, naturvetenskapliga förklaringar och de specialiserade sätt att läsa, skriva, resonera och kommunicera som olika kunskapsområden kräver. ...

Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Oscar Björk.

Almega: ”Besök våra skolor innan ni fattar beslut”

Svensk skoldebatt har hamnat långt från klassrummen. I stället för att diskutera undervisning, kunskapsresultat, studiero och vilka skolor som faktiskt fungerar handlar allt mer om ägarformer, vinster och juridiska konstruktioner. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Sammanhang: ...Ändå riskerar fullt fungerande skolor att drabbas, inte för att undervisningen är dålig utan för att politiker ogillar formen de drivs i. Självklart ska skolor med kvalitetsbrister mötas av hårda krav. Skolor som inte klarar sitt uppdrag ska förbättras och i sista hand kunna stängas. ...

Omnämnda platser: Sverige, Almega. Omnämnda personer: Andreas Mörck.

”På vissa ställen är skolan mer fritidsgård än skola”

Han beskriver sin egen skolgång i positiva ordalag. – Jag hade ganska lätt för att lära mig. Två dagar efter att Mathias Bengtsson fyllt 18 år tog han plats i Gagnef kommuns kultur- och fritidsnämnd. Som 20-åring valdes han in i kommunfullmäktige och blev

Sammanhang: ...– Kunskapsresultaten och den psykiska ohälsan bland barn och unga. Hänger det samman? – Självklart. När jag var ungdomsledare i en frikyrka mötte jag ofta psykisk ohälsa i samtal och möten med ungdomar. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Gagnef, Nalen. Omnämnda personer: Andreas Mörck, Mathias Bengtsson.

Elinor Keiriö Östlin: Förskolan är där framtiden börjar

Jag har gått barfota över ett papper täckt av färg tillsammans med ett gäng ettåringar. Jag har rullat nerför backar som rulltårtor med skrattande barn. Jag har legat i mossan i skogen tillsammans med spralliga treåringar och tittat upp mot trädkronorna för

Sammanhang: ...På kunskapsresultat, betyg och framtida utbildningar och det är självklart viktigt. Men innan barnen sitter där finns flera år av lärande redan bakom dem. De har haft lärare. ...

Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.

”Tydliga strukturer behöver inte betyda hårdare skola”

”Jag hann inte klart på lektionen.” Det är egentligen en ganska oskyldig mening. Ändå har jag börjat fundera på vad den säger om de förväntningar som har vuxit fram kring skolarbetet. För ibland tycks den inte bara betyda att tiden tog slut, utan också:

Sammanhang: ...Elever har olika förutsättningar utanför skolan och utbildningssystemet måste självklart ta hänsyn till det. Men utbildning handlar också om att successivt utveckla förmågan att organisera sitt eget arbete: att repetera något man inte förstått, ta reda på vad man missat vid frånvaro, hålla reda på sitt material och ibland avsluta det som inte hanns färdigt. ...