Resultat 1 - 10 av 400
Lärarens drömjulklapp: ”Slopa DNP hela läsåret”
Debatt Skolverkets besked om att digitala nationella proven ska skrivas på papper under hösten får Towe Falk att drömma om en ännu längre paus i projektet. ”Ge oss hellre en tidig julklapp: slopa DNP hela läsåret och låt oss få lite lugn och ro att göra detSammanhang: ...Ett år senare står vi här, lika hålögda och ännu mer uppgivna medan Skolverkets nyhetsbrev informerar om att höstens nationella prov i svenska, engelska och matematik ska genomföras med ersättningsprov. Samtidigt har myndigheten genomgått en revision som visar att förtroendet är lågt. Ja, tro fan det, när det är ett skepp som läcker in hela oceaner medan vi på golvet står och öser med hålslev. ”Kan inte skriva ut uppsatser” Vi förväntas lägga tid på förberedelser och implementering av provplattformen men vi har FORTFARANDE ingen möjlighet att ens skriva ut elevuppsatser. ...
Omnämnda platser: Skolors, Sveriges, Rättvik. Omnämnda personer: Towe Falk.
Fackets krav på regeringen: Skjut upp digitala proven
Digitala nationella prov Skolverket har pausat höstens digitala nationella prov efter det misslyckade försöksprovet i början av november. Nu kräver Sveriges Lärare att Skolverket gör ett längre uppehåll än så. – Den digitala plattformen måste funka innandenSammanhang: ...Digitala nationella prov – detta har hänt 2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning. 2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc. 2019 ändrades uppdraget så att Skolverket ska sträva efter att en så stor andel av proven som möjligt ska automaträttas. 2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska. 2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. Samtidigt skulle Skolverket lämna förslag på hur och när central rättning ska införas även i årskurs 9. ...
Omnämnda platser: Skolors. Omnämnda personer: Anna Olskog, Niels Paarup Petersen, Lotta Edholm.
Kaoset växer – fler prov ska skrivas på papper
Digitala nationella prov Kaoset med Skolverkets provplattform fortsätter – nu ska även de nationella proven i matematik skrivas på papper i under hösten. – Jag skulle vilja att man redan nu fattar beslut om att göra likadant i vår, säger Anna Persson, matematiklärareSammanhang: ...Det är något som vår leverantör inte heller har hanterat tidigare. En av delarna är att många ska in samtidigt, för det är så provsystemet ser ut i Sverige, säger Maria Weståker. Skolverket planerar fortfarande för utrullning under 2026 men prognosen är oklar...
Omnämnda platser: Sverige, Bollnäs, Borås. Omnämnda personer: Maria Weståker, Anna Persson, Simona Mohamsson.
Skolan lägger skyddsstopp – för digitala proven
Digitala nationella prov Skolverkets senaste misslyckande kring de digitala nationella proven har fått en skola att lägga skyddsombudsstopp för allt arbete med provplattformen. – Man kan inte utsätta arbetstagare och elever för ett sådant experimentellt förfarande,Sammanhang: ...Digitala nationella prov – detta har hänt 2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning. 2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc. 2019 ändrades uppdraget så att Skolverket ska sträva efter att en så stor andel av proven som möjligt ska automaträttas. 2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska. 2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. Samtidigt skulle Skolverket lämna förslag på hur och när central rättning ska införas även i årskurs 9. ...
Omnämnda platser: Stegehus. Omnämnda personer: Martin Collin, Eddan Karlsson.
Filippa Mannerheim: Vi har uppmanats att jobba fel i många år
Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot svenska skolmyndigheter. De har brustit i vetenskaplighet i sitt material till lärare. – Lärare går miste om mycket av denkunskapSammanhang: ...De vägrade, trots att de tydligt och klart uttryckt detta i en intervju med Vi lärare. Samtidigt går lärare under av alla anpassningskrav från specialpedagoger, skolledningar och föräldrar. Att inte tydligt kommunicera vad som gäller är ett aktivt val vår skolmyndighet gör. ...
Omnämnda platser: Specialpedagogiska, Sverige. Omnämnda personer: Agneta Gulz, Helena Holmlund, Jan Björklunds.
Lärarna reagerar på kritiken: ”En upprättelse”
Skolmyndighet Filippa Mannerheim är en av de lärare som Riksrevisionen intervjuat i sin granskning av skolmyndigheterna, som nu får kritik för sitt bristande vetenskapliga stöd. – Skolverket har varit våra fiender, säger hon. Fredrik Sandström ställer sittSammanhang: ...Och så får Skolverket kort tid för att pressa ut något till lärarna, säger hon. Men säger samtidigt att en expertmyndighet borde ”streta emot”. – Man kan tänka sig att de skulle säga stopp när politikerna vill prångla ut digitala verktyg ända ner i förskolan. ...
Omnämnda platser: Skolinspektionen, Arboga. Omnämnda personer: Anna Olskog, Fredrik Sandström, Lotta Edholm.
”Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning”
Forskning Som student ville hon möblera om lärarutbildningen och på den vägen är det. Elisabet Nihlfors har alltid vetat att det är möjligt att göra skillnad och nu uppmärksammas hon för att skapa möjligheter för praktiknära forskning om undervisning ochlärande.Sammanhang: ...Att kommuner väljer att satsa på lektorer och forskning menar hon beror på en kombination av att de värderar bildningens kraft, att kunskap är förutsättning för en verksamhet på vetenskaplig grund och att engagerade lärare, i och genom forskning i samverkan, genererar högre kvalitet i undervisningen. – Alla tjänar på det. Samtidigt är forskning inte skolutveckling. Forskningen, med sin kritiska granskning av tingens ordning leder på sikt till utveckling, att det blir en förbättring i klassrummet. ...
Omnämnda platser: Almedalen, Sydafrika, Stockholm. Omnämnda personer: Maria Jarl, Björn Åstrand, Elisabet Nihlfors.
”Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning”
Forskning Som student ville hon möblera om lärarutbildningen och på den vägen är det. Elisabet Nihlfors har alltid vetat att det är möjligt att göra skillnad och nu uppmärksammas hon för att skapa möjligheter för praktiknära forskning om undervisning ochlärande.Sammanhang: ...Att kommuner väljer att satsa på lektorer och forskning menar hon beror på en kombination av att de värderar bildningens kraft, att kunskap är förutsättning för en verksamhet på vetenskaplig grund och att engagerade lärare, i och genom forskning i samverkan, genererar högre kvalitet i undervisningen. – Alla tjänar på det. Samtidigt är forskning inte skolutveckling. Forskningen, med sin kritiska granskning av tingens ordning leder på sikt till utveckling, att det blir en förbättring i klassrummet. ...
Omnämnda platser: Sydafrika, Piteå, Kungsbacka. Omnämnda personer: Maria Jarl, Björn Åstrand, Elisabet Nihlfors.
Lärarna reagerar på kritiken: ”En upprättelse”
Skolmyndighet Filippa Mannerheim är en av de lärare som Riksrevisionen intervjuat i sin granskning av skolmyndigheterna, som nu får kritik för sitt bristande vetenskapliga stöd. – Skolverket har varit våra fiender, säger hon. Fredrik Sandström ställer sittSammanhang: ...Och så får Skolverket kort tid för att pressa ut något till lärarna, säger hon. Men säger samtidigt att en expertmyndighet borde ”streta emot”. – Man kan tänka sig att de skulle säga stopp när politikerna vill prångla ut digitala verktyg ända ner i förskolan. ...
Omnämnda platser: Arboga, Skolinspektionen. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Anna Olskog, Niclas Fohlin.
Niclas Fohlin: Därför får vi lärare problem med evidenshysterin
Krönika "Undervisning är inte som en apparat där du stoppar in rätt metod och får ut samma resultat”, skriver specialläraren Niclas Fohlin efter Riksrevisionens kritik mot skolmyndigheterna. Riksrevisionen lyfter fram brittiska EEF som förebild. Så då ärSammanhang: ...Och vi lärare som sedan lutar oss mot detta tror att vi följer ”forskningen” när vi egentligen följer någons personliga urval. Hatties lista som en McDonalds-meny Samtidigt påverkas vi i skolan starkt av det som har fått kallats evidensrörelsen. Den vill med all sannolikhet väl, för grundtanken är rimlig: undervisning ska vila på vetenskaplig grund. ...
Omnämnda platser: Djurgården. Omnämnda personer: Niclas Fohlin.
