”Alamerande brist på strävsamhet hos unga”

Sverige är och har länge varit en kunskapsnation, men halkar efter då det finns en alarmerande brist på strävsamhet hos de unga, och en avsaknad av ordning och reda vid skolbänken. Behovet av förändring är tydligt. I Pisa-undersökningen år 2019 inkluderades

Sammanhang: ...Färre än sex av tio elever i Sverige svarade ja på frågan om de kände tillfredsställelse av att arbeta så hårt de kan i skolan – i Sydkorea var det som jämförelse mer än nio av tio som gav samma svar. Detta innebär att Sverige, tillsammans med Finland där samma andel gav detta svar, har den lägsta nivån av uthållighet bland eleverna. ”Högt förtroende” Den svenska regeringen bad OECD, som genomför PISA-testerna, om hjälp med att granska vad som kan förbättras i landets skolsystem. ...

Omnämnda platser: Sverige, Norge, Storbritannien. Omnämnda personer: Linda Öholm.

HP Tran: Varför har skolbarn slutat orka?

Jag har arbetat som lärare i över sexton år och under alla mina yrkesår har jag varit med om en hel del förändringar. Jag har även sett och tagit del av nya och gamla trender, nytänkande inslag, spännande arbetssätt och gått på en hel del inspirationsföreläsningar

Sammanhang: ...Elevernas ork har försämrats Enligt en enkätundersökning från 2024, genomförd av tidningen Ämnesläraren, med svar från 5 000 lärare framgick det att över 93 procent av lärarna ansåg att elevernas uthållighet och ork har försämrats kraftigt på ett oroväckande sätt. ...

Två av tio lärare saknar läromedel: ”Får ont i magen”

Elevers rätt till läromedel finns numera inskrivet i skollagen. Huvudmän kan söka statsbidrag för sina inköp. Ändå visar en rapport från Ifous att två av tio lärare inte har de böcker de behöver. – Det är en väldigt intressant resursspiral som syns i rapporten.

Sammanhang: ...Rubriken på seminariet är ”Har lärare de läromedel de behöver?” och på den frågan är Mia Smiths svar ett ”nja”. Annette Jahnke säger också att det finns ett likvärdighetsproblem mellan ämnena. Lärare i praktisk-estetiska ämnena står oftare utan de läromedel de behöver. ...

Omnämnda platser: Ifous. Omnämnda personer: Annette Jahnke, Mia Smith, Frida Engman.

För Åsa Wikforss måste hjärnan komma först

LÄS ÄVEN: Nya böcker till bildningens försvar i nedskärningstider Det finns ingen tid att förlora. Samma dag som Åsa Wikforss nya bok ”Demokratins ödesstund – till försvar för det öppna samhället” släpptes befann hon sig i Oxford på kunskapskonferens med

Sammanhang: ...LÄS ÄVEN: Torkel Klingberg: ”Alla behöver en lärare som pekar ut riktningen” Du har ägnat tio år åt att försvara kunskapen, samtidigt som männi­skor i allt högre grad förväntar sig färdiga svar via AI. Hur har hotbilden mot kunskapen förändrats under den här tiden och var tar AI plats i den kurvan? ...

Omnämnda platser: USA, Ryssland, Iran. Omnämnda personer: Torkel Klingberg, Mårten Wikforss, Åsa Wikforss.

Det vardagliga föremålet kan bli vägen ut ur läskrisen

PISA 2025 visar ett historiskt svagt resultat för svenska elevers läsförståelse. Nästan var tredje 15-åring når inte den grundläggande nivån. Många elever har svårt att urskilja ett huvudbudskap, sammanfatta en text med egna ord och hitta relevant information.

Sammanhang: ...Det handlar inte om att avskaffa digitala verktyg Forskning visar att skrivande av det lästa exempelvis genom anteckningar, sammanfattningar och skriftliga svar kan stärka läsförståelsen. Studier visar också att handskrift aktiverar mer omfattande samspel mellan olika delar av hjärnan än skrivande på tangentbord, vilket kan skapa gynnsamma förutsättningar för lärande och minne. ...

Omnämnda platser: Mohamsson, Oulehri, Pisa.

”Skolan bör bli en plats för: Äntligen måndag, tjoho”

AI:s intrång i vår värld måste innebära att föreställningen om vad som är viktig kunskap för en elev i grundskolan förändras radikalt. Nu kan en femtonåring skriva: ”Förklara franska revolutionens konsekvenser för dagens samhälle.” På några sekunder kommer

Sammanhang: ...Nu kan en femtonåring skriva: ”Förklara franska revolutionens konsekvenser för dagens samhälle.” På några sekunder kommer ett begripligt svar. Sedan kan personen be om en enklare förklaring, en fördjupning eller en diskussion om vad som är omstritt. ...

”Vi behöver införa NPF-anpassade läroplaner”

Efter sju års tid som lärare inom en autismverksamhet har jag sett att skolan både kan vara en plats där elever växer och en plats där elever slås ut. Och det är, vilket den senaste granskningen av skolan har visat, elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Sammanhang: ...Men, paragrafen får inte användas i den löpande undervisningen eller under nationella prov – bara vid betygsättning. ”Vaga riktlinjer” Och Skolverket kan inte ge svar när det handlar om specifika ärenden. Dessutom är Skolverkets riktlinjer så vaga att lärare diskuterar i timmar utan att få tydliga besked om vad som faktiskt får anpassas. ...

Omnämnda platser: Mohamsson, Upplands Väsby, Sjumilaskolan. Omnämnda personer: Marcus Larsson, Daniel Brundin.

Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera

När Pisaresultaten presenteras brukar det inte dröja länge innan käpphästarna börjar galoppera. Flumskolan. Skolsegregationen. Vinsterna. Invandringen. Mobiltelefonerna. Alla finner snart stöd för det de redan ansåg. Så lär det bli även denna gång. Pisamäter

Sammanhang: ...Innan veckan är slut lär vi därför ha fått många säkra svar. Det finns större anledning att tro att de speglar avsändarnas gamla käpphästar än att de förklarar varför elevernas kunskaper har försämrats. ...

Omnämnda platser: Mohamsson, Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Marcus Larsson, David Strömberg, Jonas Vlachos.

Hon kräver svar på den stora frågan om AI i skolan

Frågan om AI i skolan är fortsatt en het potatis. I synnerhet tycks de politiska partierna vara oense. Senast gick Shekarabi (S) ut och ville se mer AI i skolan, samtidigt som skolprofilerade Liberalerna vill gå från skärm till pärm. Kommuner och skolhuvudmän

Sammanhang: ...Hon kräver svar på den stora frågan om AI i skolan...

Omnämnda personer: Theoretical Foundations, Lina Rahm.

Vi Lärare nominerad till internationella prestigepris

Sveriges Lärares redaktion på Vi Lärare och specialtidningen Ämnesläraren har under flera år i upprepade stora publiceringar gång på gång visat på grundläggande brister i den svenska skolan. Några exempel: Att stora grupper elever knappt kan läsa. Att stora

Sammanhang: ...Vi Lärares nyhetsredaktion har sedan följt upp granskningarna, intervjuat lärare, och krävt svar av ansvariga politiker. – Tack vare alla modiga lärare som vågat prata öppet om hur djup läs- och skrivkrisen är har vi lyckats få stort genomslag för våra granskningar. ...

Omnämnda personer: Hampus Jarnlo, Marcus Larsson, Michael Jonsson.