Krisplanen efter Pisa: Det SKA bli mindre klasser

I somras föreslog en statlig utredning reglering av barngruppernas storlek i förskolan: högst tolv barn i åldern 1–2 år, femton barn i åldern 3–5 år och tolv barn i åldern 1–5 år, det vill säga det som i dag är Skolverkets riktlinjer och som i fjol överskreds

Sammanhang: ...Gör en forskningsöversyn I sitt utredningsdirektiv skriver regeringen att mindre klasser kan påverka elevers resultat positivt och även leda till en högre utbildningsnivå och bättre löneutveckling. Studien som det hänvisas till har dock nästan 15 år på nacken...

Omnämnda platser: Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Pontus Bäckström, Bo Jansson.

Krisplanen efter Pisa: Barn SKA lära sig läsa

De nya kurs- och läroplanerna för grundskolan ska börja tillämpas från och med höstterminen 2028 och väntas bland annat betona att elever i de lägre åldrarna ska lära sig basfärdigheter: att läsa, skriva och räkna. Undervisningen och kunskapskraven ska anpassas

Sammanhang: ...Hur länge dröjer det innan de nya kursplanerna leder till förbättrade Pisa-resultat i läsförståelse? – Det dröjer, men jag tror att vi är på rätt väg. En annan positiv förändring är reformeringen av lärarutbildningen, inte minst när det gäller lärare som ska arbeta med årskurs 1-4...

Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Linda Fälth, Ulrika Andersson.

Efter Pisa-larmet: Fyra av tio pojkar underkända i läsning

Det är långt ifrån första gången det larmas om läskris. Inte minst Vi Lärare och vår systertidning Ämnesläraren har i återkommande reportage uppmärksammat hur svenska elever läser allt mindre – och sämre. Att den senaste Pisa-undersökningen ändå väcker stor

Sammanhang: ...I läsförståelse uppvisar 28 av 37 OECD-länder försämrade resultat jämfört med undersökningen 2022, däribland starka Pisaländer som Singapore, Japan och Sydkorea. ...

Omnämnda platser: Sydkorea, Singapore, Japan. Omnämnda personer: Michael Tengberg, Björn Borg, Ulrika Andersson.

De ska vända läskrisen – från förskolan till gymnasiet

Pisa-resultatet faller. Eleverna läser allt mindre i skolan. Vi Lärare har dokumenterat läskrisen i flera stora granskningar. I Borås stad pågår ett läsprojekt, där en röd tråd löper från förskola till gymnasium. Samma röda tråd som Expert­rådet för läsning

Sammanhang: ...På sikt hoppas hon att pilotprojektet mynnar ut i forskning och i att sprida arbetssättet till fler kommuner än Borås. På Bredaredskolan ser lärarna resultat. Andelen elever som nått godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper i svenska ökade från 87,6 till 91,6 mellan juni 2025 och skolavslutningen 2026. ...

Omnämnda platser: Borås, Bredaredsskolan, Skattkistan. Omnämnda personer: Lizette Fredriksson, Sven Eriksonsgymnasiet, Matilda Barber.

Pisa-raset: ”Så kan vi få barn att bli frivilliga läsare”

Efter de senaste Pisa-resultaten har diskussionen om svensk läsundervisning i hög grad kommit att handla om hur vi ska lära eleverna att knäcka läskoden. Systematisk undervisning i bokstav–ljud-samband lyfts fram som en central lösning. Det är en viktig del

Sammanhang: ...Ett sådant arbetssätt bidrar till delaktighet och självförtroende – viktiga förutsättningar för att elever ska våga läsa, utvecklas och fortsätta försöka. Pisa-resultat är viktiga, men de ger oss inte i sig ett svar på varför läsförmågan sjunker eller vilken enskild undervisningsmetod som löser problemet. ...

Omnämnda personer: Åsa Westerlund.

”Läsförståelsen sjunker – men granskar vi rätt saker?”

När jag analyserade mina elevers resultat i Legilexi såg jag att flera behövde utveckla ordförråd och hörförståelse. Jag uppmanade dem att lyssna noga och fråga när de inte förstod. Men snart insåg jag: Hur ska barn kunna fråga om de inte ens vet vad somgör

Sammanhang: ...När jag analyserade mina elevers resultat i Legilexi såg jag att flera behövde utveckla ordförråd och hörförståelse. Jag uppmanade dem att lyssna noga och fråga när de inte förstod. ...

Omnämnda platser: Legilexi, Helgepriset, Helsingborg. Omnämnda personer: Barbro Westlund, Nanny Palmkvistskolan, Natalie Hansson.

”Viktigt att förstå varför elever anstränger sig”

Med hjälp av nationellt representativa, longitudinella data från UGU-projektet vid Göteborgs universitet har jag och mina kollegor undersökt samband mellan motivation, skolprestationer, skolkrav, stress och psykisk hälsa. Resultaten visar att dessa faktorer

Sammanhang: ...Ser starka samband När elever följs upp från årskurs 6 till 9 framkommer starka samband mellan upplevelsen av ökade skolkrav, stress och psykiska besvär, särskilt bland flickor. Resultat visar också att elever från socioekonomiskt mindre gynnade hem oftare återfinns i grupper med hög eller ökande stress över tid. ...

Omnämnda platser: Skaraborg. Omnämnda personer: Joanna Giota, Västra Götalandsregionen.

Maria Wiman: Så kan fängelse för barn bli överflödiga

Krönika ”Det finns ett grovjobb att göra som vi helt går miste om när vi förlikar oss med tanken på att fängelse är bästa sättet att lösa en skenande situation”, skriver Maria Wiman. I somras öppnades portarna till tre särskilda barn- och ungdomsavdelningar

Sammanhang: ...Anpassad läroplan för elever i behov. Så gör man i Estland och kolla på deras Pisa-resultat! Fler mindre undervisningsgrupper för elever att vistas i tillfälligt eller permanent, don efter person. ...

Omnämnda platser: Estland, Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman.

Efter Pisa: Så kan Sverige lära av estländska skolan

Sveriges Pisa-resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse fortsätter att bli sämre. Samtidigt placerar sig återigen Estland i Europatoppen. Skillnaden väcker en avgörande fråga: Varför lyckas ett grannland skapa både höga kunskapsresultat och stark

Sammanhang: ...Sveriges Pisa-resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse fortsätter att bli sämre. Samtidigt placerar sig återigen Estland i Europatoppen. ...

Omnämnda platser: Estland, Estlands, Sverige. Omnämnda personer: Håkan Wiclander, Anna Olskog, Iwan Langermo.

Maria Wiman: Här i Sverige knyter vi näven i fickan

Har ni sett vad som händer i Frankrike? Folk är tokiga! Förra fredagen hölls 400 skolor stängda på grund av våldsamma studentprotester. Man yttrar missnöje mot lärarbrist, långa skoldagar och förfallna skolbyggnader. Knasbolligt beteende såklart. Men det

Sammanhang: ...Svenska politiker vill ha innovatörer, fina Pisa-resultat, gymnasiebehörighet, demokratiska världsmedborgare och konkurrenskraftiga företag. Ibland talar de stort om Sverige som kunskapsnation. ...

Omnämnda platser: Frankrike, Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman.