Riksrevisionen granskar lärarnas legitimation

Lärarlegitimation En tredjedel av de som undervisar i skolorna saknar behörighet. Samtidigt frågar sig Riksrevisionen om läraryrkets status verkligen blivit högre sedan legitimationen infördes 2011. Nu ska myndigheten granska reformen. Lärarlegitimationen

Sammanhang: ...Nu granskas reformen av Keili Saluveer på Riksrevisionen. – Våra granskningsidéer kommer ofta från omvärldsbevakning. ...

Omnämnda platser: Riksrevisionen, Skolinspektionen. Omnämnda personer: Keili Saluveer.

Lärarens varning inför tioårig grundskola

Vi lärare debatt Skolan riskerar att gå miste om erfarna pedagoger när förskollärarna blir obehöriga att undervisa i förskoleklass, menar grundskolläraren Simon Fuglsang. Simon Fuglsang vill se resurser till förskoleklassen i stället för att den ska slopas

Sammanhang: ...Riskerna för utbildningen Sammanfattningsvis verkar reformen vara dåligt underbyggd och riskerar att försämra kvaliteten på våra yngsta elevers utbildning. ...

Omnämnda personer: Mia Kempe, Simon Fuglsang.

Per Kornhall: ÄNTLIGEN får vi det lärare ville ha för 17 år sedan

Krönika Nu kan lärare få större frihet att anpassa undervisningen efter de elever man har, skriver Per Kornhall. Det är dags för mig att ropa ”Äntligen!” Och det inte ironiskt, som när journalisten Gert Fylking gjorde det när Nobelpristagaren i litteratur

Sammanhang: ...och det, som synes med stora bokstäver, kommer av vad jag läser på Skolverkets hemsida kring reformen. Här finns det information och en riktningsförändring som alla Sveriges lärare, alltså inte bara gymnasiets, borde läsa och ta till sig. ...

Omnämnda platser: Krönika, 2006–2007, Gävle. Omnämnda personer: Gert Fylking, Per Kornhall, Anita Ferm.

”Lyssna på lärarna om tioårig grundskola”

Vi lärare debatt Det saknas evidens för att tioårig grundskola ger ökat lärande – regeringens förslag är kosmetiskt. Så skriver universitetslektorn Anna Järnerot, Norwegian University och Science and Technology. Skolan är redan tioårig. Reformen infördes

Sammanhang: ...Så skriver universitetslektorn Anna Järnerot, Norwegian University och Science and Technology. Skolan är redan tioårig. Reformen infördes med f-klasserna 1998. Nu ska klasserna ska döpas om, så F-klass blir första klass och nionde klass blir då tionde klass. ”En dyr förändring” Detta framstår som en dyr förändring, med tanke på läroböcker som måste anpassas och andra administrativa ändringar. ...

Omnämnda platser: Norge, Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Anna Järnerot.

Här försvinner bibliotekarien på skolan efter sparkraven

Nedskärningar Regeringen lovar bemannade skolbibliotek, men SKR menar att statsbidraget är för litet. På Mellringeskolan i Örebro sägs skolbibliotekarien upp som ett resultat av nedskärningarna. Läraren Pär Boström arbetar på en skola där bibliotekarienblivit

Sammanhang: ...SKR: Så mycket saknas Nedskärningarna riskerar att drabba fler skolor på samma sätt. Regeringen avsätter 216 miljoner kronor för reformen under 2025 och 432 miljoner för 2026 och framåt. Men Sveriges kommuner och regioner beräknar att kostnaden kommer att uppgå till två miljarder. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Örebro. Omnämnda personer: Lotta Edholm, Pär Boström.

Regeringens besked: ”Leken kvar i första klass”

Förskoleklass Beslutet om tioårig grundskola har stött på kritik. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) lovar att eleverna i nya förstaklassen ska fortsätta med inlärning med lek. – Grundskollärarna kommer att behöva fortbildning,

Sammanhang: ...Kritikerna hävdar att det saknas vetenskaplig evidens för tidig skolstart, att leken är viktig för det tidiga lärandet och att reformen innebär att en stor grupp lärare som idag undervisar i F-klass kommer att sakna behörighet för att undervisa i ettan. ...

Omnämnda platser: Örebro, Edholm, Vivalla. Omnämnda personer: Lotta Edholm, Johan Pehrson, Anna Olskog.

Anna Olskog: ”Skolor ska inte drivas i vinstsyfte”

Ledare Det var inget fel på friskolereformens syfte att skapa alternativ till offentligt drivna skolor. Det var systemets utformning och skolbolagen med vinstsyfte som gjorde att det började gå snett, skriver Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare. Nej,

Sammanhang: ...Friskole­reformen skulle leda till bättre skolresultat, ökad kvalitet och kreativ skaparförmåga. När reformen infördes för över 30 år sedan fanns en förväntan om pedagogisk mångfald, personaldrivna kooperativ och möjlighet att bedriva skola även i liten skala. ...

Omnämnda platser: Skolsverige, Västerås, kommun. Omnämnda personer: Anna Olskog, Johan Pehrson.

Nya yrkesprogram: Så ska fler elever klara gymnasiet

Yrkesutbildning Helt nya och mindre omfattande yrkesprogram – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få fler elever att klara av gymnasieskolan. – För att dessa nya program ska lyckas behövs nationell reglering och tillräckliga resurser, säger

Sammanhang: ...Facket: Krävs reglering och resurser Sveriges Lärare välkomnar initiativet men betonar att om reformen ska vara framgångsrik krävs det långsiktig finansiering och stöd för både lärare och elever. – Att skapa nya yrkesprogram för elever som inte är behöriga till dagens yrkesprogram är ett viktigt steg mot ett mer inkluderande skolsystem. ...

Omnämnda platser: Yrkesprov, Giota. Omnämnda personer: Anna Olskog, Joanna Giota, Johan Pehrson.

Krav på C-betyg – varannan lärarstudent inte behörig

Lärarutbildning Minst C i svenska blir ett krav för att komma in på lärarutbildningarna. Det kommer regeringens utredare att föreslå, erfar Vi Lärare. Och konsekvensen kommer att bli katastrofal, varnar lärarhögskolan i Borås. – Över hälften av dagens studenter

Sammanhang: ...Daniel Berlin. ”Rätt tillfälle att genomföra” Vi Lärare erfar att det ser ut på liknande sätt, ett tapp på omkring 40 procent i Stockholm och andra lärosäten. Tidpunkten för reformen är gynnsam, anser utredaren Peter Honeth. – Vi står inför stora minskningar av elevunderlaget under lång tid framåt. ...

Omnämnda platser: Dalarna, Västsveriges, Kristianstad. Omnämnda personer: Peter Honeth, Petra Pauli, Daniel Berlin.

Forskarna: Så påverkas undervisningen av klassens sammansättning

Segregation Hur ska man minska segregationen i skolan? Är lösningen att flytta elever, så kallad bussning? Vi Lärare har talat med fyra forskare om behovet av att ändra klassernas sammansättning, och vad det betyder för undervisningen. Forskarna Pontus Bäckström,

Sammanhang: ...Eleverna har också fått högre resultat på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk jämfört med innan och åren direkt efter reformen. – Elevernas förbättrade resultat visar sig först några år efter omorganisationen, säger Stefan Lund....

Omnämnda platser: Nyköping, Trollhättan, Stockholm. Omnämnda personer: Pontus Bäckström, Pontus Bäckströms, Magnus Andersson.