Elever har tappat en veckas lästid i skolan på tio år

Läsning På tio år har fjärdeklassarna förlorat motsvarande 40 timmars lästid i skolan. Det visar en rapport från Skolverket. En förklaring kan vara den kritiserade lyssneläsningen. – När det gäller lästräning får man inte välja som elev, säger professor Linda

Sammanhang: ...Det visar en rapport från Skolverket, som djupdykt i Pirls 2021, en internationell jämförande studie av fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning. ”Mängdträning jätteviktig” – Mängdträning är en jätteviktig faktor för läsförmågan, det visar studie på studie. ...

Omnämnda platser: Pirls, Sverige. Omnämnda personer: Linda Fälth.

”Sverige behöver bättre koll på sjuåringars läsning”

Debatt ”Trots att politiker länge uttryckt oro för sjunkande läskunskaper hos elever görs ingenting för att få bättre koll på läget. I många länder genomförs nationella kartläggningar redan när eleverna är 6-7 år, men i Sverige får vi invänta de nationella

Sammanhang: ...Ge politiken bättre beslutsunderlag I stället för att vara reaktiv och styra skolan utifrån internationella jämförelser med äldre elever, som till exempel PISA och PIRLS, kan politiker ta beslut baserat på färsk data om hur elever läser redan i årskurs 1. Det skulle skapa bättre möjligheter för att kunna utvärdera olika satsningar och lära av de metoder som ger resultat. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Lotta Krus.

”Vi måste se hela bilden av lärande”

Slutreplik ”Att hävda att lärande inte är socialt är att blunda för den pedagogiska verklighet lärare möter varje dag. Det är att reducera undervisning till instruktion, och att förminska det mänskliga mötet som är kärnan i utbildning”, skriver Oscar Björk

Sammanhang: ...Avkodning – där phonics är en väl beprövad metod – är en del av vägen, men det är inte läsförståelse. PISA (och PIRLS) mäter inte hur väl elever kan avkoda ord, utan hur väl de kan tolka, dra slutsatser och sätta information i relation till tidigare kunskap. ...

Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Linnea Lindquist, Lotta Edholm.

Vägen till tioårig grundskola

På djupet Om tre år ska grundskolan bli tioårig. Äntligen, säger anhängarna till reformen. Nej, det riskerar att försämra kunskaperna, säger kritikerna. Vi Lärare går till botten med frågan som diskuterats i decennier. Från vänster till höger: Helena Ackesjö,

Sammanhang: ...Här är de viktigaste orsakerna till kravet på tioårig grundskola: ● Dalande resultat i internationella undersökningar som Pisa, Timss och Pirls. ● En läs- och skrivkris där många elever saknar grundläggande läs- och skrivkunskaper. ● Rekordmånga går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. 2024 var det 16,3 procent...

Omnämnda platser: Linköping, Feldt, Sverige. Omnämnda personer: Jan Björklund, Kjell-Olof Feldt, Hanna Almcrantz.

"Lärare kan bli lidande av nya forskningstrenden”

Vi lärare debatt Internationella mätningar, som Pirls och Pisa, lyfts inte sällan som indikatorer på hur bra svenska elever presterar i läsande generellt, och används ibland som argument för specifika undervisningsmetoder, såsom phonics. Men frågan är mer

Sammanhang: ...Men frågan är mer komplex än vad många av debattartiklarna vill ge sken av. Pirls mäter läsförståelse (i årskurs 4), inte enbart de avkodningsförmåga som tränas av phonics-metoder. ...

Omnämnda platser: Pisa, Sveriges. Omnämnda personer: Oscar Björk.

”Nej – Finland är inte bättre på stödundervisning”

Det föreslås återkommande, bland annat i det senaste numret av Vi lärare, att Finland är bra på specialpedagogik då finska elever får mycket särskilt och intensifierat stöd enligt offentlig statistik. Tyvärr säger denna statistik inget om skillnader mot andra

Sammanhang: ...I praktiken överskattas alltså stödundervisning i Finland medan det underskattas i Sverige, som framgår i en jämförelse av gula (offentlig statistik) och blå (PIRLS-uppgifter) staplar i nedanstående diagram avseende årskurs 4 år 2016 (det år och den årskurs då statistik kan jämföras mellan Pirls och offentlig statistik). ...

Omnämnda platser: Sverige, Finland, Norden. Omnämnda personer: Nils Kirsten.

”De nationella proven måste göras om – inte betygen”

Betygsexperten Per Måhl skriver om problemen med de nationella proven – och hur de måste göras om. Hur fackföreningen Sveriges Lärare resonerar och agerar är svårt att förstå. Å ena sidan vill man att fler elever ska ha de kunskaper som krävs för att klara

Sammanhang: ...Om konstruktörerna hade velat göra nationella prov som ser ut som Pisa- och Pirls-prov så hade de kunnat göra det. Och då hade fler elever kunnat läsa och räkna på det sätt som krävs för att klara gymnasiet. ...

Omnämnda platser: Skolinspektionen. Omnämnda personer: Hjalmar Söderbergs, Michael Tengberg, Anna Ekström.

”Vi behöver inte OECD för att se att det är problem”

Studiero Debatten om bristande studiero i klassrummen rasar vidare. Skolverket har beslutat att revidera sina siffror efter ett metodfel i senaste undersökningen. – Vi behöver inte Pisa och OECD för att berätta att lärarna inte får de förutsättningar somkrävs

Sammanhang: ...Men den jämförelsen ger Pontus Bäckström inte mycket för. – Enligt PIRLS- och TIMSS-undersökningarna ligger Sverige runt genomsnittet men ofta under jämförbara länder som Finland och Norge. ...

Omnämnda platser: Finland, Skolinspektionens, Europa. Omnämnda personer: Anna Olskog, Pontus Bäckström.

OECD: Svenska elever sämst i Europa på disciplin

Studiero Svenska elever har den sämsta disciplinen i Europa, enligt statistik från OECD. För att få bukt med stöket föreslår skolminister Lotta Edholm (L) bland annat utökade befogenheter för lärare. Ett av regeringens förslag är att ta bort vissa dokumentationskrav

Sammanhang: ...Grovt språkbruk bland tioåringar Även i årskurs 4 är det stökigt enligt undersökningen PIRLS, som vänder sig till rektorer. Allt fler upplever ordningsproblem och åtta av tio har problem med bråkiga klassrumsmiljöer. ...

Omnämnda platser: Europa, Nya Zeeland, Sverige. Omnämnda personer: Lotta Edholm.

Ökade befogenheter för lärare ska ge bättre studiero

Studiero Svenska elever har den sämsta disciplinen i Europa, enligt statistik från OECD. För att få bukt med stöket föreslår skolminister Lotta Edholm (L) bland annat utökade befogenheter för lärare. Ett av regeringens förslag är att ta bort vissa dokumentationskrav

Sammanhang: ...Grovt språkbruk bland tioåringar Även i årskurs 4 är det stökigt enligt undersökningen PIRLS, som vänder sig till rektorer. Allt fler upplever ordningsproblem och åtta av tio har problem med bråkiga klassrumsmiljöer. ...

Omnämnda platser: Sverige, Nya Zeeland, Europa. Omnämnda personer: Lotta Edholm.