”Gärna professionsprogram – men inte till vilket pris som helst”

Vi lärare debatt Om professionsprogrammet ska ha en chans måste regeringen göra flera viktiga ändringar i Skolverkets förslag. Det skriver Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog i en debattartikel. Sveriges Lärare är positiva till ett införande av ett nationellt

Sammanhang: ...Detta är ett tydligt uppdrag som Sveriges Lärares kongress pekade ut i maj 2024. Införandet av ett nationellt professionsprogram står inte allra högst upp på de flesta lärares och förskollärares önskelistor i dessa tider av nedskärningar och orimlig arbetsbelastning. ...

Omnämnda personer: Anna Olskog.

Anna Olskog: Dags för systemskifte i skolväsendet

Ledare Regeringen behöver genomföra reformer som säger farväl till New Public Management. Ett sammanhållet nationellt skolsystem behöver upprättas, där staten reglerar verksamhetens ramfaktorer så att vi lärare kan fokusera på vårt kärnuppdrag. Sedan början

Sammanhang: ...Ledare Regeringen behöver genomföra reformer som säger farväl till New Public Management. Ett sammanhållet nationellt skolsystem behöver upprättas, där staten reglerar verksamhetens ramfaktorer så att vi lärare kan fokusera på vårt kärnuppdrag. ...

Omnämnda platser: New Public Management, Norden, Sverige. Omnämnda personer: Anna Olskog.

Kommission: ”Offentlighet ska gälla friskolor”

Friskolor Skärpt tillsyn av skolor och att offentlighetsprincipen om insyn ska gälla alla skolor, även friskolor. Det föreslår den produktivitetskommission som finansminister Elisabeth Svantesson (M) tillsatte förra året, i en katalog av förslag för att få

Sammanhang: ...Kommissionen vill också att betyg mer ska styras av centrala prov som rättas nationellt. Skärpt tillsyn och att offentlighetsprincipen ska gälla för alla skolhuvudmän. Universitet och högskolor ska få ställa högre behörighetskrav för vissa utbildningar och det bör prövas om de ska kunna kräva ett visst resultat på högskoleprovet. ...

Omnämnda platser: DOKUMENT. Omnämnda personer: Hans Lindblad, Elisabeth Svantesson.

Åsa Fahlén om miljarderna: ”Oerhört provocerande”

Nedskärningar Att resultatutjämningsreserven inte används fullt ut för att stoppa slakten i skolorna provocerar många. – Den kommunala budgeten anses stå över skollagen, säger Åsa Fahlén, före detta ordförande för Sveriges Lärare. Enligt kommunallagen får

Sammanhang: ...I stället fortsätter besparingarna. Sticker inte det i ögonen? – Det krävs ett nationellt grepp. En översyn av hela finansieringssystemet. Gång efter annan får vi nya argument för varför dagens system inte fungerar. ...

Omnämnda personer: Åsa Fahlén.

Nya yrkesprogram: Så ska fler elever klara gymnasiet

Yrkesutbildning Helt nya och mindre omfattande yrkesprogram – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få fler elever att klara av gymnasieskolan. – För att dessa nya program ska lyckas behövs nationell reglering och tillräckliga resurser, säger

Sammanhang: ...Bakgrunden är dels det stora behovet av yrkesutbildade i många branscher, dels den stora andelen tonåringar som lämnar grundskolan utan att vara behörig till något nationellt program i gymnasiet. I våras var det 16 procent, eller 20 000 elever, som därför var hänvisade till ett introduktionsprogram. ...

Omnämnda platser: Yrkesprov, Giota. Omnämnda personer: Anna Olskog, Joanna Giota, Johan Pehrson.

Åsa Fahlén om larmen från lärare: ”Problem överallt”

Nedskärningar Vid en manifestation i Stockholm på lördagen betonade Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén i sitt tal att läget är akut: – I de flesta kommuner pågår nu nedskärningar inom skola och förskola vilket får allvarliga konsekvenser för både kvaliteten

Sammanhang: ...Hennes tre konkreta punkter Istället för målstyrning vill hon se mer av regelstyrning. Och lyfte tre konkreta punkter: Nationellt reglerad undervisningstid. Nationellt reglerad tid till planering, för- och efterarbete. Lagstadgade regler för klass- och gruppstorlekar – från förskola till gymnasieskola. ...

Omnämnda platser: Stockholms, Stockholm, Södermalm. Omnämnda personer: Åsa Plesner, Meli Petersson Ellafi, Åsa Fahlén.

Sara Bruun: Att ”särskilt beakta” nationella proven – vilket skämt

Krönika Fler elever kommer slussas igenom systemet utan att kunna läsa och skriva ordentligt och detta görs med nationella provet i ryggen, skriver Sara Bruun. Från och med i år är det nya principer kring hur lärare ska sammanställa provbetyg på de nationella

Sammanhang: ...Där måste alla delar av kunskapskriterierna vara på E-nivå för att eleven ska klara E. Att då särskilt beakta ett nationellt prov som är kompensatoriskt blir en total krock. Kan någon förklara för mig hur man ska kunna särskilt beakta ett nationellt prov med kompensatoriska principer? ...

Omnämnda personer: Sara Bruun.

Forskarna: Förklaringarna bakom skolans matteflopp

Matematik no teknik Våren 2024 lämnade 16 000 elever nian med underkända betyg i matematik. Forskarna Linda Ahl och Ola Helenius ser orsaker i läroplaner som saknar vetenskaplig grund. För matematiken finns ingen enhetlig motsvarighet till läsningens Science

Sammanhang: ...Metoden som har forskningen med sig Men Linda Ahl, forskare vid Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), och Ola Helenius, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet och en av experterna i läroplansutredningen, menar att det finns tillräckligt underlag för det som kallas strukturerad matematikundervisning: Ett systematiskt och genomtänkt upplägg av undervisningen som skapar matematisk förståelse hos eleverna. ...

Omnämnda platser: Pisa, Nationellt centrum för. Omnämnda personer: Linda Ahl, Ola Helenius.

Nästan 16 000 elever misslyckades med matten

Matematik no teknik Andelen niondeklassare som inte blir behöriga till gymnasieskolan ökar. I den kull som lämnade grundskolan i våras var det 16,3 procent – nästan 20 000 elever – som inte klarade betygskraven. Det ämne de flesta misslyckas i är matematik.

Sammanhang: ...Skolverkets statistik visar alltså på en negativ utveckling. Andelen obehöriga till ett nationellt program på gymnasiet ökade med 1,5 procentenhet jämfört med förra året. Omvänt minskade andelen behöriga från 85,2 procent förra året till 83,7 i år. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Anna Castberg.

Fördubblat antal obehöriga elever: ”Stängs många dörrar”

Annat Endast var femte elev är behörig till gymnasiet, enligt preliminär statistik från de fyra största kommunerna. På Gotland har introduktionsprogrammet blivit det allra största. – En resursfråga, säger Tomas Antonsson, ordförande för Sveriges Lärare Gotland.

Sammanhang: ...Skolverkets rapport från 2019 visar att av introduktionseleverna 2012/2013 gick 56 procent vidare till ett nationellt program och 22 procent av dem tog examen. På yrkesintroduktion gick 26 procent över till nationella program och 15 procent tog examen. ...

Omnämnda platser: Sverige, Gotland. Omnämnda personer: Luis Barnes, Maria Wiman, Tomas Antonsson.