”Vi har varit så snälla att vi befriat eleverna från ansvar”

Debatt Maria Wiman talar om ”den mjuka snällheten”. Men Andreas Carlsson förespråkar en väg mellan hennes klassrum och Caligulas, från filmen ”Hets”. ”Lärande och utveckling har anpassats bort till förmån för kundnöjdhet och ideologisk självgodhet”, skriver

Sammanhang: ...Jag vill också ha en mjuk och snäll skola. Därför får inte Wimans polemiska narrativ stå oemotsagt. Valet står inte mellan Maria Wiman och Stig Järrels Caligula. Ett tredje alternativ Det finns ett tredje alternativ. ...

Omnämnda platser: Falun, Mannerheim. Omnämnda personer: Anna Olskog, Stig Järrels Caligula, Andreas Carlsson.

”Gråzonsbarnen”: Varnar för riskerna med IQ-måttet

Debatt "När IQ och evidens görs till organisationsprinciper riskerar skolan att bli både snävare och hårdare. Om skolan ska vara en plats där barn tillåts vara mer än sina testresultat, måste också vår syn på kunskap vara bredare än så”. Oscar Björk villbredda

Sammanhang: ...Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. i den svenska skoldebatten växer ett narrativ fram som säger sig vara både realistiskt och ansvarstagande. Rektor Linnea Lindquist och skribenten Filippa Mannerheim beskriver på varsitt håll en grupp elever de kallar ”gråzonsbarn” – ett begrepp som säger mer om hur vi väljer att se på barn än om barnen själva – som trots omfattande stöd inte kan nå skolans kunskapskrav. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Viktor Kaldo, Oscar Björk, Rektor Linnea Lindquist.

Debatten om relationer: ”Att ställa krav är att bry sig”

Replik Vi Lärares krönikör Per Kornhall undrade vilken typ av skola rektor Linnea Lindquist vill ha utifrån hennes debattartikel om relationer och lärande. Här är Linnea Lindquists svar. Per Kornhall frågar sig i en krönika vilken skola jag vill ha. Bakgrunden

Sammanhang: ...En sådan skola vill jag ha Tyvärr har det spridit sig ett narrativ att lärare ska lösa problem i klassrummet genom att skapa bättre relationer med eleverna. Skulden för skolans systemfel läggs på lärarnas axlar. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Rita Pierson, Per Kornhall, Linnea Lindquists.

”Därför haltar kritiken mot skrivundervisnings-råden”

Debatt Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel. Agneta Gulz och Magnus Haake riktar i en granskning allvarlig kritik mot Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt

Sammanhang: ...Modellen presenteras dock inte i översikten som ett heltäckande skrivundervisningsprogram, utan används som analytiskt verktyg för att kategorisera forskningsfokus i studier i fråga om textaspekter – inte som ett ”narrativ utifrån egna preferenser”. Att modellen anpassats för ändamålet märks bland annat i att handskrift eller digitalt skrivande integreras på dess mest lokala nivå, tillsammans med stavning och interpunktion – aspekter som ofta kräver explicit undervisning i tidiga skolår, vilket översikten visar. ...

Omnämnda personer: Robert Walldén, Magnus Haake, Agneta Gulz.

OBS-klassens återkomst: Ett välkommet förslag

Vi lärare debatt ”Som undervisande lärare önskar jag förstås också att alla elever kunde finna sin plats i klassrummet. Att verkligheten sedan inte ser ut så får vi förhålla oss till”, skriver läraren Therese Rosengren. Liberalernas förslag om OBS-klasser/hjälpklasser

Sammanhang: ...Likt ett mantra upprepas att elever inte är stökiga, utan blir stökiga. Problemet står, liksom alltid i detta narrativ, att finna i omgivningen. Det är omgivningens tillkortakommanden och obenägenhet att anpassa sig som skapar de svårhanterliga eleverna - eller “vildbattingarna” och “våghalsarna”, för att citera en av texterna. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Mannerheim. Omnämnda personer: Läraren Ingvar, Therese Rosengren.

Att återinföra ”obs-klasser” är ett viktigt budskap

Krönika ”Det handlar inte om att straffa enskilda elever utan om att freda studieron och utbildningen för de övriga”, skriver Filippa Mannerheim om förslaget att införa så kallade hjälpklasser. Vi är nog rätt många som varit med om elever som beter sig så

Sammanhang: ...Vi tillstår att vi måste ha särlösningar för vissa elever, så att de inte tillåts förstöra för sig själv och andra. Höjer lärares status Detta förändrade narrativ och denna förändrade lärarsyn kommer inte bara att förbättra klassundervisningen och undervisningen för alla elever utan också höja statusen på läraryrket. ...

Omnämnda platser: Sverige, Liberalernas, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Filippa Mannerheim, Elin Z.

”Sparkrav svälter ut undervisningen i modersmål”

Vi lärare debatt ”Hoppas att staten och Skolsverige tar nya tag och skapar förutsättningar för att utveckla arbetet med detta ämne som blir ofta åsidosatt” skriver Mia Smith och Simeon Oxley, Språklärarnas riksförbund, på internationella modersmålsdagen.Två

Sammanhang: ...Kraven i utredningen • Förutsättningarna att följa upp, utvärdera och bedriva forskning om modersmålsundervisningen måste förbättras • Modersmålsundervisningens syfte bör renodlas • Studiehandledning på modersmålet bör utökas • Modersmålsundervisningens kvalitet måste höjas och bli mer likvärdig, se SOU 2019:18 • En nationell samordning av modersmålsundervisningen bör inrättas så att tillgången till modersmålsundervisning blir mer likvärdig över landet, bland annat med hjälp av fjärrundervisning • Modersmålsundervisningens kvalitet bör kontinuerligt granskas utifrån olika aspekter Förutsättningar för att följa upp, utvärdera och bedriva forskning om modersmål behövs i allra största grad för att skapa nya kunskaper inom fältet och för att kunna bidra till det arbete som redan sker. ”Slut på skadliga narrativ” Vi hoppas att narrativet om en skadlig inverkan av modersmål släpps för att ge utrymme för den goda utbildning som eleven har rätt till. ...

Omnämnda platser: Språklärarnas riksförbund, Skolsverige. Omnämnda personer: Mia Smith, Simon Oxley, Simeon Oxley.

Forskaren sågar OECD:s statistik om stök: ”Orimligt”

Skolstök Ny statistik från OECD:s visar att svenska elever är bland de stökigaste i världen. Men undersökningen som ligger till grund för påståendet har brister. – Resultatet är orimligt, säger Jonas Vlachos, professor vid Stockholms universitet. Enligtforskaren

Sammanhang: ...Det är anmärkningsvärt att det inte gjorts men resultatet följer ett aktuellt narrativ enligt vilket den svenska skolan är sämst i världen, säger Jonas Vlachos, professor vid Stockholms universitet. ...

Omnämnda platser: Nya Zeeland, Sverige, Vlachos. Omnämnda personer: Jonas Vlachos, Lotta Edholm, Ellen Kult.