Resultat 1 - 10 av 31
Krisplanen efter Pisa: Svenska som andraspråk kan skrotas
I den senaste Pisa-undersökningen nådde drygt hälften av de svenska 15-åringarna som var födda utomlands med utlandsfödda föräldrar inte upp grundläggande läsförståelse. Bland svenskfödda 15-åringar med utlandsfödda föräldrar var andelen drygt 40 procent.Sammanhang: ...Till att börja med bör man identifiera vilka behov de enskilda eleverna har och inte bara placera dem någonstans. Vilken språklig nivå ligger de på, och var och hur får den bäst förutsättningar att utvecklas?...
Omnämnda platser: Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Mona Holmqvist.
Maria Wiman: Möteskedja – har ni hört något så anskrämligt?
Häromdagen lärde jag mig ett nytt ord! Men det var inget sådant där roligt ord som kökkenmödding eller knoparmoj. Nej, jag lärde mig ordet möteskedja. Har ni hört något så anskrämligt? En möteskedja är när ett möte leder till ett uppdrag som behöver följasSammanhang: ...Men jag killgissar att lärare ofta är på möten fysiskt men psykiskt planerar lektioner i huvudet. Medan det babblas någonstans om det systematiska kvalitetsarbetets utvärderingsmorsa så är tankarna samtidigt i morgondagens mattelektion eller hur Palle ska knäcka läskoden. ...
Omnämnda personer: Maria Wiman.
Maria Wiman: Här i Sverige knyter vi näven i fickan
Har ni sett vad som händer i Frankrike? Folk är tokiga! Förra fredagen hölls 400 skolor stängda på grund av våldsamma studentprotester. Man yttrar missnöje mot lärarbrist, långa skoldagar och förfallna skolbyggnader. Knasbolligt beteende såklart. Men detSammanhang: ...Knasbolligt beteende såklart. Men det får mig att tänka till. Någonstans under historiens gång blev bildning något som bara förväntades av skolan att leverera lite på uppstuds samtidigt som förutsättningarna ströps, ekonomin självdog och resten av världen snurrade vidare. ...
Omnämnda platser: Frankrike, Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman.
Lillemor Malmbo: Vad hände med bildningen?
”Vi måste vara relevanta.” ”Vi behöver möta elevernas behov av flexibilitet.” ”Vi måste jobba mot nämndens mål om högre genomströmning.” Alla vi som arbetar inom vuxenutbildningen möter detta. Oftast förr än senare. Och självklart är det också så och inteSammanhang: ...Distanskurser riskerar att bli enbart självstudier snarare än undervisning. Och någonstans på vägen smyger sig känslan på att det viktigaste är att eleven blir klar, snarare än att eleven faktiskt lär sig något. ...
”Vi vill inspireras av No excuses-skolor i USA”
Hon är född och uppvuxen i Malmö. Gick i högstadiet på dåvarande Slottsstadens grundskola och gymnasiet på Malmö Borgarskola (IB-programmet). – På ˝Slottis˝ väcktes mitt intresse för skolpolitik. Jag tyckte bland annat att betygssystemet hade för få stegSammanhang: ...Antalet elever i klassrummet har absolut betydelse, men också vilket mandat läraren har, om det finns det någonstans dit läraren kan avvisa en stökig elev, om det finns personal som tar hand om eleven och så vidare. ...
Omnämnda platser: Sundbybergs, Stockholm, Malmö. Omnämnda personer: Adam Johansson, Josefin Malmqvist.
Faktorerna som sticker ut i Pisas topp-länder
Den 8 september släpps resultaten från den senaste Pisa-mätningen. Så hur går det denna gång? Och hur kommer resultaten att tas emot i vårt land? Troligen kommer åsikterna att bölja friskt och experthattarna bli många, allt enligt dagens klickokratiska logikSammanhang: ...Därefter följer regioner knutna till Kina, som Shanghai, Macao, Taipei och Hong Kong. Någonstans i toppracet finns också Sydkorea, kanske även Japan. Även i Europa presterar öst bäst. Länge var det Finland, men numera skiner Estland starkast. ...
Omnämnda platser: Singapore, Atlanten, Stockholm. Omnämnda personer: Erik Cardelus.
”KD:s skolmanifest en lång lista utan markkontakt”
Kristdemokraterna har presenterat sitt skolmanifest under parollen ”Skolan ska bli skola igen”. Det låter lovande. Problemet är att innehållet pekar åt rakt motsatt håll, åtminstone om vi talar om svensk skola. Skoluniformer, ordningsbetyg och kvarsittning.Sammanhang: ...Att den lärare som möter en elev i behov av stöd faktiskt har någonstans att vända sig. Det arbetet är mindre spektakulärt än ordningsbetyg och skoluniformer. Det lämpar sig sämre för presskonferenser. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Markus Lindgren, Camilla Hansén.
”Det är dags för en bildningsreform – underifrån”
Bildning – ett ambitiöst ord i tider när frågor om grundläggande läs- och skrivkunnighet står högt på agendan. Det är också ett diffust ord, vad menar vi egentligen med bildning utöver något allmänt positivt? Att vara beläst? Man kan fylla hela bibliotekSammanhang: ...Senast i högstadiet kan man som lärare börja samtala med eleverna om vad denna återkommande reflektion betyder. Makt över sitt lärande Någonstans här kan man också introducera ordet ”bildning”. Då kanske bildning kan bli ett ord vi använder för att beskriva när skolan blivit ovanligt meningsfull och lärorik. ...
Omnämnda personer: Ruhi Tyson.
Sara Bruun: När skolan förvandlar det som fungerar till något annat
Eleven sitter längst bak med sitt arbetshäfte, ett anpassat material som någon har tagit fram med omsorg. Runt omkring pågår klassens samtal, genomgången och diskussionen, medan eleven bläddrar och fyller i – närvarande i rummet men utanför undervisningen.Sammanhang: ...Ingen förvanskar medvetet, tvärtom sker det med de bästa intentioner. Du försöker göra det som förväntas av dig. Någonstans på vägen kommer en princip bli en rutin som dokumenteras, följs upp och kan visas upp, och då byts frågan ”varför fungerar detta?” ...
Omnämnda platser: Minnesåterkallning. Omnämnda personer: Sara Bruun.
Maria Wiman: I juni passerar jag bäst före-datum
Krönika ”Det är spännande vilken transformation en lärare genomgår under ledigheten – en remarkabel förvandling sker mellan junis mitt och augustis början”, skriver Maria Wiman som tackar för det här läsåret. Detta är en kommenterande text. Det är skribentenSammanhang: ...Man börjar minnas att man har en sjujädra massa barn någonstans som man snart förväntas ta hand om. Man börjar fundera på snillrika saker man vill lära ut, man samlar material halvt i smyg (det är en imponerande självförnekelse). ...
Omnämnda personer: Maria Wiman.




