Resultat 1 - 10 av 28
Lillemor Malmbo: Vad hände med bildningen?
”Vi måste vara relevanta.” ”Vi behöver möta elevernas behov av flexibilitet.” ”Vi måste jobba mot nämndens mål om högre genomströmning.” Alla vi som arbetar inom vuxenutbildningen möter detta. Oftast förr än senare. Och självklart är det också så och inteSammanhang: ...Distanskurser riskerar att bli enbart självstudier snarare än undervisning. Och någonstans på vägen smyger sig känslan på att det viktigaste är att eleven blir klar, snarare än att eleven faktiskt lär sig något. ...
”Vi vill inspireras av No excuses-skolor i USA”
Hon är född och uppvuxen i Malmö. Gick i högstadiet på dåvarande Slottsstadens grundskola och gymnasiet på Malmö Borgarskola (IB-programmet). – På ˝Slottis˝ väcktes mitt intresse för skolpolitik. Jag tyckte bland annat att betygssystemet hade för få stegSammanhang: ...Antalet elever i klassrummet har absolut betydelse, men också vilket mandat läraren har, om det finns det någonstans dit läraren kan avvisa en stökig elev, om det finns personal som tar hand om eleven och så vidare. ...
Omnämnda platser: Sundbybergs, Stockholm, Malmö. Omnämnda personer: Adam Johansson, Josefin Malmqvist.
Faktorerna som sticker ut i Pisas topp-länder
Den 8 september släpps resultaten från den senaste Pisa-mätningen. Så hur går det denna gång? Och hur kommer resultaten att tas emot i vårt land? Troligen kommer åsikterna att bölja friskt och experthattarna bli många, allt enligt dagens klickokratiska logikSammanhang: ...Därefter följer regioner knutna till Kina, som Shanghai, Macao, Taipei och Hong Kong. Någonstans i toppracet finns också Sydkorea, kanske även Japan. Även i Europa presterar öst bäst. Länge var det Finland, men numera skiner Estland starkast. ...
Omnämnda platser: Singapore, Atlanten, Stockholm. Omnämnda personer: Erik Cardelus.
”KD:s skolmanifest en lång lista utan markkontakt”
Kristdemokraterna har presenterat sitt skolmanifest under parollen ”Skolan ska bli skola igen”. Det låter lovande. Problemet är att innehållet pekar åt rakt motsatt håll, åtminstone om vi talar om svensk skola. Skoluniformer, ordningsbetyg och kvarsittning.Sammanhang: ...Att den lärare som möter en elev i behov av stöd faktiskt har någonstans att vända sig. Det arbetet är mindre spektakulärt än ordningsbetyg och skoluniformer. Det lämpar sig sämre för presskonferenser. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Markus Lindgren, Camilla Hansén.
”Det är dags för en bildningsreform – underifrån”
Bildning – ett ambitiöst ord i tider när frågor om grundläggande läs- och skrivkunnighet står högt på agendan. Det är också ett diffust ord, vad menar vi egentligen med bildning utöver något allmänt positivt? Att vara beläst? Man kan fylla hela bibliotekSammanhang: ...Senast i högstadiet kan man som lärare börja samtala med eleverna om vad denna återkommande reflektion betyder. Makt över sitt lärande Någonstans här kan man också introducera ordet ”bildning”. Då kanske bildning kan bli ett ord vi använder för att beskriva när skolan blivit ovanligt meningsfull och lärorik. ...
Omnämnda personer: Ruhi Tyson.
Sara Bruun: När skolan förvandlar det som fungerar till något annat
Eleven sitter längst bak med sitt arbetshäfte, ett anpassat material som någon har tagit fram med omsorg. Runt omkring pågår klassens samtal, genomgången och diskussionen, medan eleven bläddrar och fyller i – närvarande i rummet men utanför undervisningen.Sammanhang: ...Ingen förvanskar medvetet, tvärtom sker det med de bästa intentioner. Du försöker göra det som förväntas av dig. Någonstans på vägen kommer en princip bli en rutin som dokumenteras, följs upp och kan visas upp, och då byts frågan ”varför fungerar detta?” ...
Omnämnda platser: Minnesåterkallning. Omnämnda personer: Sara Bruun.
Maria Wiman: I juni passerar jag bäst före-datum
Krönika ”Det är spännande vilken transformation en lärare genomgår under ledigheten – en remarkabel förvandling sker mellan junis mitt och augustis början”, skriver Maria Wiman som tackar för det här läsåret. Detta är en kommenterande text. Det är skribentenSammanhang: ...Man börjar minnas att man har en sjujädra massa barn någonstans som man snart förväntas ta hand om. Man börjar fundera på snillrika saker man vill lära ut, man samlar material halvt i smyg (det är en imponerande självförnekelse). ...
Omnämnda personer: Maria Wiman.
Vilka nya skolreformer har beslutats? Här är förändringarna som börjar gälla 2026 och 2028
Skolpolitik Vad, hur och när? Här är riksdagens beslut om ”den nya skolan” och reformerna som ska reglera lärares undervisningstid, öka deras makt, men minska stök, dokumentation och betygsinflation. Riksdagen har röstat igenom ett stort skolpaket – härärSammanhang: ...Det ställer också krav på huvudmän och rektorer att ordna så att eleverna har någonstans att ta vägen, så att skolan upprätthåller tillsynsansvaret. Lärare slipper kravet på skriftlig dokumentation av utvisning eller beslut om kvarsittning. ...
Omnämnda platser: Komvux, Skollagen.
Riksdagen: Ökat mandat för ordning i klassrummen
Skolpolitik Lärare får ökat mandat att köra ut elever som stör, för att hålla ordning i klassrummet. De slipper också kravet på dokumentation, om de utvisar elever eller beslutar om kvarsittning. Det är några av förändringarna i propositionen "Bättre förutsättningarSammanhang: ...Det ställer också krav på huvudmän och rektorer att ordna så att eleverna har någonstans att ta vägen, så att skolan upprätthåller tillsynsansvaret. Slipper dokumentation Lärare slipper kravet på skriftlig dokumentation av utvisning eller beslut om kvarsittning. ...
Omnämnda personer: Anna Olskog.
Lärarnas krav på utredaren: ”Långt ifrån verkligheten”
Skolpolitik Reglerade timplaner skulle ge gymnasieelever den undervisning de har rätt till – och betydligt bättre förutsättningar för lärarna. Det var ett av budskapen när Sveriges Lärare träffade utredaren Magnus Henrekson. – Listan skulle kunna bli hurlångSammanhang: ...Det är långt ifrån hur verkligheten ser ut idag, enligt Pihlo. – Man schemalägger oftast någonstans mellan 80 eller 90 timmar, och en del av de timmar som läggs ut försvinner av olika anledningar, säger Anne Pihlo. ...
Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Anne Pihlo.




