Nya lagarna om skolan för hösten 2025

Skollagen Nytt professionsprogram, ny läroplan på gymnasiet och skolbibliotek på varje skola. Vi Lärare listar lagändringarna som träder i kraft efter halvårsskiftet 2025. Skolbibliotek, meriterande studier för lärare och striktare mobilpolicy i nya skollagarna.

Sammanhang: ...LÄS ÄVEN: ”Slår mot gymnasiets nya läroplan” Matteämnet delas Matematiken delas upp i matematik och matematik fortsättning, för att gymnasieelever inte ska välja bort natur- och teknikprogrammet av rädsla för att misslyckas. Naturkunskap införs på teknikprogrammet. Spetsutbildningar på gymnasiet permanentas Hänsyn till arbetsmarknaden Arbetsmarknadens behov ska spela in när huvudmän bestämmer vilka gymnasieutbildningar de ska erbjuda. ...

”Kritiken blottar snäv syn på forskning”

Debatt Forskarna Magnus Haake och Agneta Gulz sågar Skolforskningsinstitutet rapport om skrivundervisning – och anklagar den för att vara ideologiskt färgad. ”Det är en ideologisk stridsskrift som snarare än att bidra till en nyanserad diskussion om skrivundervisning

Sammanhang: ...De kritiserar Skolforskningsinstitutets användning av Dysthes texttriangel och Ivaničs ramverk, men misslyckas med att erkänna att valet av ramverk alltid innebär ett tolkningsperspektiv. ”Djupt normativt” Att försöka reducera skrivundervisning till en fråga om empirisk mätbarhet och avfärda komplexa modeller för skrivande som olämpliga enbart för att de inte motsvarar deras egen snäva förståelse av evidensbaserad praktik, är i sig ideologiskt. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Oscar Björk, Ivaničs ramverk, Oscar Björ.

”Vill ni verkligen ha bibliotek i skolan?”

Debatt ”Sedan 2025 är det lagstadgat att skolbibliotek inte bara ska finnas – de ska vara bemannade med utbildad personal och vara en del av skolans pedagogiska arbete. Det går inte att uppfylla den lagen med illusioner” skriver bibliotekarierna Magdalena

Sammanhang: ...Det är ett uppdrag som inte går att genomföra utan att misslyckas – och gå in i väggen. Vi kan förfasas över enskilda exempel, men frågan är: vad händer när detta blir den nya normen? ...

Omnämnda platser: Mediatekssamordnare. Omnämnda personer: Magdalena Ivarsson, Sten Ivarsson.

Älskad och hatad – därför strider de om skolpengen

På djupet Älskad, hatad och ifrågasatt. Nu ska den göras om – igen. Friskolorna bävar medan andra hoppas det blir mer pengar till kommunala skolor. – Det är viktigt att den blir begriplig, säger Lena Holmdahl, utredaren som snart ska presentera en ny nationell

Sammanhang: ...Problemet är incitamentet för lönsamhet. I Sverige går det inte att misslyckas som friskoleägare. Du får en skolpeng per elev. Du får den dessutom i förväg, innan du levererat någon utbildning. ...

Omnämnda platser: Sverige, utrednings­direktiven, Almega. Omnämnda personer: Lotta Edholm, Sören Andersson, Lena Holmdahl.

Fohlin: Hotet med ”hjälpklasser” riskerar skapa fler murar

Krönika ”Återinförda obs-klasser i ny skepnad riskerar att systematiskt skapa en skola som delar upp barn i ”önskvärda” och ”icke önskvärda”. Vi behöver skolreformer som stärker gemenskapen, inte skapar fler murar”, skriver specialläraren Niclas Fohlin som

Sammanhang: ...Berövas möjligheten Vi människor utvecklas i sociala sammanhang där vi både misslyckas och lyckas, och där vi kan se och lära av hur andra beter sig. Om elever med liknande svårigheter isoleras från den ordinarie undervisningen berövas de möjligheten att studera och efterlikna fungerande beteendemönster. ...

Omnämnda platser: Fohlin, Sveriges, Stockholm. Omnämnda personer: Niclas Fohlin.

Maria Wiman: Luta er inte tillbaka nu – nytt betygssystem är inte allt

Jag läser om läraren Anki som har upplevt fem betygssystem. Hon konstaterar krasst att inget av dem var riktigt bra. Den där Anki alltså. Hon kan konsten att tala klarspråk. När regeringens utredare i onsdags presenterade sina förslag på nytt betygssystem

Sammanhang: ...Ja, nästan som att hela grejen att tratta ner yviga tankar i en stelbent siffra är dömd att misslyckas från början. Fick en fyra för femmorna var slut När jag gick i högstadiet fick jag bara fyra i svenska för att min lärare hade fått för sig att alla femmor var slut (hon hade missförstått hela skiten men vem kan klandra henne för det?). ...

Omnämnda platser: Sverige, Norge, Norden. Omnämnda personer: Maria Wiman.

Maria Wiman: Att låsa skolan är att mildra en galopperande sjukdom

Krönika ”Inga låsta skolor i världen kan rädda ett barn som inte får en rimlig chans att bli delaktigt i samhället”, skriver Maria Wiman om kraven på att låsa skolor efter masskjutningen som tog minst elva liv i Örebro. På min förra skola hittade jag engång

Sammanhang: ...Jag vet förstås inte vad som hade hänt om hans skolgång hade varit annorlunda men jag vet att det i allmänhet ligger en förtvivlad fara i att låta vissa elever misslyckas år efter år i skolan och sedan låta dem hamna i utanförskap utan skyddsnät. Här borde det finnas en skola som tidigt räddar upp, en stabil tillvaro som lotsar eleven rätt. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Örebro, Finland. Omnämnda personer: Maria Wiman, Jonas Trolle, Lotta Edholm.

Forskarens kritik: ”Bidrar till elevers misslyckande”

Granskning Skolmyndigheternas agerande bidrar indirekt till att elever misslyckas i skolan. Det menar Agneta Gulz som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. – Väsentliga delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad.

Sammanhang: ...Granskning Skolmyndigheternas agerande bidrar indirekt till att elever misslyckas i skolan. Det menar Agneta Gulz som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. – Väsentliga delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad. ...

Omnämnda platser: Solna, Stockholm, Sverige. Omnämnda personer: Johan Persson, Agneta Gulz, Joakim Malmström.

Kornhall: Undervisning faller platt om man inte kan ämnesinnehållet

Krönika ”Låt oss hoppas att utredningen om lärarutbild­ning­arna kan väcka liv i en diskussion om hur vi under­visar blivande lärare i Sverige”, skriver Per Kornhall. Det är många utredningar på gång och det finns mycket politiskt att kommentera men jaghar

Sammanhang: ...Vi kan prata hur mycket vi vill om vikten av STEM-undervisning (science, technology, engineering och maths) men om vi misslyckas med att ens se till att de lärare vi faktiskt utbildar inte kan elementära grunder om bråk ligger vi illa till. ...

Omnämnda platser: Sverige, situa­tionen. Omnämnda personer: Per Kornhall.

Trots glädjebeskedet: ”Elever har svårt med bråk”

Timss Åttornas resultat i Timss 2023 klättrar till de högsta nivåerna på decennier. Fyrorna slår rekord. Men i klassrummet på gymnasieskolan i Bollnäs ser Anna Persson, mattelärare och krönikör i Ämnesläraren, något annat. Elever som inte förstår bråk, inte

Sammanhang: ...Orsakerna hon ser är de stora klasserna, bristen på speciallärare och på legitimerade mattelärare. – Och så flyttas de uppåt även om de misslyckas, det blir spretiga grupper och läraren får anpassa sig, säger hon. I första mattekursen på gymnasiet går hon igenom bråk i stället för potenser...

Omnämnda platser: Bollnäs, Ämnesläraren, Länge. Omnämnda personer: Anna Persson.