Hon ger recept på fungerande inkludering

Debatt Receptet på fungerande inkludering innehåller fyra ingredienser, enligt Disa Karlsson Malik – som sett skolor både bära och brista. ”Min uppmaning är enkel: sluta kalla resursbrist för inkludering”, skriver debattören. Specialläraren Disa Karlsson

Sammanhang: ...Svensk skola kallar ofta integrering för inkludering: alla, oavsett förutsättningar och behov, placeras i samma situation och ofta utan rätt anpassningar. När elever då misslyckas blir lösningen fler screeningar, fler åtgärdsprogram och fler individuella insatser vid sidan av. ...

Omnämnda platser: Sollentuna. Omnämnda personer: Elin Z, Disa Karlsson.

Hemmasittare: ”Vi måste titta på systemnivå”

Debatt ”Skolan är byggd på antagandet att alla elever fungerar likadant. Men så länge skolsystemet utgår från en norm som bara vissa barn klarar av, kommer andra att slås ut”, skriver föräldern Annika Hansson, grundare av ”Hemmasittare – en kreativ sida”.

Sammanhang: ...Men det kräver också att vi som profession vågar säga det uppenbara: Så länge skolnärvaro säkras genom att barn pressas tills de går sönder, är det inte barnen som misslyckas. Det är systemet. Annika Hansson, förälder till barn med NPF, Stockholm Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare? ...

Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Anna Hansson, Annika Hansson.

”Oroande trenden: Symbolpolitik för skolan”

Debatt Utbildningspolitiken baseras på symbolpolitik, snarare än vetenskap och beprövad erfarenhet. ”I vilka andra samhällsbärande yrken accepteras det att personer utan yrkeskunskap fattar beslut som så direkt påverkar kärnuppdraget?”, undrar Sabina Standfuss.

Sammanhang: ...Mitt uppdrag är att göra det som skolan allt oftare misslyckas med: att fylla på elever med det bränsle de behöver för att stimuleras och utvecklas. Kompensatorisk kraft Skolan ska inte vara ett sorteringssystem. ...

Omnämnda platser: Örebro. Omnämnda personer: Sabina Standfuss.

Maria Wiman: Hur många strängar kan en lyra ha?

Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt som trillar ner i pannloben på oss i klassrummen, utan mer tid i schemat och utan mer resurser”, skriver Maria Wiman. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står

Sammanhang: ...Det gick ju sisådär. Enligt Skolinspektionens granskning misslyckas 23 av 30 av de undersökta grundskolorna. Hör och häpna! Det är som att lärare liksom har fullt upp redan, som att stoffträngseln redan är grandios och att det inte räcker med att skriva vackra ord i ett styrdokument för att dessa magiskt ska bli till blomstrande succé. ...

Omnämnda platser: Skolinspektionens. Omnämnda personer: Maria Wiman.

”Hälsa och lärande behöver en kunskapssyn byggd på evidens”

Debatt Det finns en utbredd och problematisk kunskapssyn som gör det svårt och ibland omöjligt att ta sig an dagens problem med låga skolresultat och stor psykisk ohälsa, skriver Josef Milerad, docent, universitetslektor. Kunskap om hur det går att vända

Sammanhang: ...Att misslyckas i skolan är förödande för barns självkänsla. God självkänsla är förutsättningen för att må bra och klara framtida livsutmaningar. ...

Omnämnda platser: Fohlin, Sverige. Omnämnda personer: Filip Sandahl, Josef Milerad, Universitetslektor Oscar Björk.

Debatt: Dyslexi försvinner inte av ren viljestyrka

Debatt ”Dyslexi märks inte förrän eleven misslyckas. När eleven inte hänger med, inte kan resonera eller inte får möjlighet att visa sina kunskaper, framträder en tydlig paradox”, skriver Åsa Eliasson Qvicklund, förstelärare och specialpedagogstudent. ”Problemet

Sammanhang: ...Pennan och pappret finns visserligen där, men hjälper föga. Dyslexi märks inte förrän eleven misslyckas. När eleven inte hänger med, inte kan resonera eller inte får möjlighet att visa sina kunskaper, framträder en tydlig paradox. ...

Omnämnda personer: Sara Bruun, Åsa Eliasson Qicklund, Åsa Eliasson Qvicklund.

”Gråzonsbarnen”: Varnar för riskerna med IQ-måttet

Debatt "När IQ och evidens görs till organisationsprinciper riskerar skolan att bli både snävare och hårdare. Om skolan ska vara en plats där barn tillåts vara mer än sina testresultat, måste också vår syn på kunskap vara bredare än så”. Oscar Björk villbredda

Sammanhang: ...Lindquists förslag utgår från en begriplig omsorg om elever som misslyckas och far illa. Men det bygger samtidigt på att IQ ges en avgörande roll som styrande princip för organisatorisk differentiering inom normalspannet. ”Viktig gräns” Här passeras en principiellt viktig gräns. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Viktor Kaldo, Oscar Björk, Rektor Linnea Lindquist.

”Målstyrning kväver både elever och lärare”

Debatt ”Den utopiska idén om att alla elever ska kunna nå skolans kunskapsmål leder i praktiken till att elever med svag teoretisk begåvning gång på gång misslyckas”. Det skriver Elsa Zetterberg, som ser en väg bort från snällbetyg och anpassningar som hindrar

Sammanhang: ...En stor del av deras affärsmodell bygger på att tjäna pengar på att elever fortsätter att misslyckas. Målstyrningen och F-gränsen tär på både elever och lärare, samtidigt som en rad externa aktörer gjort stora vinster på att sälja in idéer om ”ökad måluppfyllelse”. ...

Omnämnda platser: Borlänge. Omnämnda personer: Elsa Zetterberg.

Skrota F-betyget – räddning för gråzonsbarnen

Elevhälsa Gråzonsbarnen befinner sig i ett gränsland mellan anpassad skola och läroplanens mål. För många är det en tröstlös kamp. – Att avskaffa betyget F och införa nivåanpassad undervisning skulle rädda många, menar läraren Jenny Johansson och didaktikforskaren

Sammanhang: ...Skolan är obligatorisk och det är oetiskt att tvinga eleverna att misslyckas. Det finns ingen quick fix, tyvärr. Vi kan inte fortsätta låta dem misslyckas år efter år. Vi kan sänka kraven för dem, utgå från deras kognitiva förutsättningar och erbjuda lättare kurser så de kan stå räta i ryggen efter att ha klarat målen, säger Arne Engström. ...

Omnämnda platser: Nivåanpassning, Ale, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Elevhälsa Gråzonsbarnen, Läraren Jenny Johansson, Jenny Johansson.

Hot och våld ökar bland yngre barn: ”Ett slagfält”

Arbetsmiljö Våld och hot mellan elever har ökat och krupit ned i åldrarna. Sex av tio lärare på fritidshem bevittnar kränkningar varje vecka, enligt en ny rapport. – Barnen betalar priset för en politik som urholkat fritidshemmen, säger Sveriges Lärares förbundsordförande

Sammanhang: ...Barnen som växer upp med detta får aldrig chansen och misslyckas i högre grad i skolan. Det blir en nedåtgående spiral, säger Anna Olskog. Sveriges Lärare menar att det som rapporten visar aldrig hade behövt hända...

Omnämnda personer: Anna Olskog.