Varför pratar vi så lite om fritids viktiga funktion?

Debatt ”Fritidshemmet är inte bara en plats där barn vistas efter skoltid. Det är en social och pedagogisk verksamhet där barn får möjlighet att bygga relationer, utveckla trygghet och känna tillhörighet”, skriver Belinda Bedanho, fritidshemslärare och kriminolog.

Sammanhang: ...Vi måste investera i de miljöer där barn lär sig att bygga relationer, känna ansvar, hantera konflikter och uppleva att de hör till. Fritidshemmet är en sådan miljö. Därför behöver fritidshemmets roll få större plats i samhällsdebatten, i forskningen och i skolpolitiken. ...

Omnämnda personer: Belinda Bedanho.

Facket: ”Långt ifrån den förskola vi vill se”

Slutreplik ”Det är möjligt att det ur ett snävt politikerperspektiv går att se just 30-timmars reformen som finansierad, men bara genom att bortse från att förskoleverksamheten redan från början är gravt underfinansierad”. Det skriver Anna Olskog, förbundsordförande

Sammanhang: ...Först måste personalen ges rimliga och hållbara förutsättningar att skapa en trygg och lärorik miljö för barnen. Sedan utöka timmarna för barn till föräldralediga. Inget annat är hållbart. Visst visar statistiken på något bättre siffror och förskolan är äntligen under uppbyggnad efter många år av nedmontering. ...

Omnämnda platser: Göteborgs, Göteborg. Omnämnda personer: Anna Olskog, Blerta Hoti Singh, Andrea Meiling.

Skolans trasiga fönster får inte bytas: ”Fryser och svettas”

Arbetsmiljö Fönstren på en skola i Skänninge är så dåliga att lärare och elever inte kan fokusera på sitt arbete. Ändå har Länsstyrelsen rivit upp ett lovat fönsterbyte. – Det är så pass dålig arbetsmiljö att vi inte kan nå våra mål, säger Malin Bergling,

Sammanhang: ...Malin Bergling, lärare och skyddsombud på Lindbladsskolan, tvingas arbeta i en miljö som påverkas av de dåliga fönstren. På Lindbladsskolan i Skänninge har man i flera år haft problem med sina fönster. ...

Omnämnda platser: Lindbladsskolan, Bodens, Skänninge. Omnämnda personer: Axel Brunskog, Malin Bergling.

Emmelie Persson: Därför är jag lärare i förskolan

Jag är lärare Emmelie Persson och varför hon är lärare i förskolan – och vad hon skulle göra om hon var utbildningsminister för en dag. Därför är jag lärare: – I högstadiet sa en lärare till mig att hon tyckte jag borde bli lärare. Det fastnade, även om

Sammanhang: ...Förskolan är en levande, oförutsägbar och kreativ miljö där ingen dag är den andra lik och där jag får utvecklas tillsammans med barnen varje dag. Då känner jag extra glädje: – Jag brinner särskilt för barn i behov av extra stöd och för barn som utmanar. ...

Omnämnda personer: Emmelie Persson.

Hon jobbar på en liten skola – med stora möjligheter

Små skolor I en dalgång, alldeles vid Vindelälven i nordvästra Västerbotten, ligger Ammarnäs. I den lilla fjällbyn finns en F–6-skola som just nu har 13 elever. – Det bästa med att jobba här är att jag hinner se alla barn. Här är det inte stressigt, säger

Sammanhang: ...I samarbete med Vindelfjällens Naturum som finns på orten kan kunskap om natur och miljö läras ut i praktiken. På skolan jobbar Ann-Sofie Isaksson, Malin Johansson och Sofia Sjöström. Rektor Ola Sonidsson, som sitter i Sorsele, kommer till skolan varannan vecka och varje vecka hålls digitala möten i arbetslaget. ...

Omnämnda platser: Vindelfjällens, kommun, Ammarnäs. Omnämnda personer: Ann-Sofie Isaksson, Läraren Ann-Sofie, Eila Sivertsen.

SPSM svarar: ”Skoldebatten ska baseras på fakta”

Debatt Riksrevisionens sågning av den vetenskapliga grunden i skolmyndigheternas arbete, startade en debatt. Bland annat hamnade Specialpedagogiska skolmyndigheten i skottgluggen. Nu svarar SPSM: ”Det är viktigt att diskussionen baseras på fakta och integeneraliseringar,

Sammanhang: ...Vårt specialpedagogiska stöd gör skillnad. ”Lärare tvingas jobba fel” Vi får vårt uppdrag från regeringen och uppdraget är att vi ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning i en trygg miljö. Vi stöttar skolor genom att erbjuda specialpedagogiskt stöd, kompetensutveckling och anpassade läromedel. ...

Omnämnda platser: Sverige, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Åsa Vikström-Nilsson.

Hon ger recept på fungerande inkludering

Debatt Receptet på fungerande inkludering innehåller fyra ingredienser, enligt Disa Karlsson Malik – som sett skolor både bära och brista. ”Min uppmaning är enkel: sluta kalla resursbrist för inkludering”, skriver debattören. Specialläraren Disa Karlsson

Sammanhang: ...Det ser ut som att problemen sitter i eleverna, men ofta är det undervisningsmiljön som inte håller. ”Håll isär begreppen” Här måste vi sluta blanda ihop begreppen. Integrering är när elever placeras i samma miljö och förväntas anpassa sig. Inkludering är när miljön anpassas efter elevers olika behov. Svensk skola kallar ofta integrering för inkludering: alla, oavsett förutsättningar och behov, placeras i samma situation och ofta utan rätt anpassningar. ...

Omnämnda platser: Sollentuna. Omnämnda personer: Elin Z, Disa Karlsson.

Hon sprider forskning och fantasi till fler lärare

Porträtt Äntligen kom bekräftelsen. Efter att länge ha kämpat i motvind för de ­praktisk-estetiska ämnenas egenvärde i skolan har Maria Ripemo fått Helgepriset på 125 000 kronor för att sprida evidensbaserade ”estetiska lärprocesser” till fler lärare. Behöver

Sammanhang: ...Läraren måste också vara nyfiken, uppmuntrande och skapa en trygg miljö, där man kan fånga upp och bygga vidare på barnens impulser. Musik och ordlekar är med sedan barnsben Maria Ripemo är uppvuxen i Karlstad, där familjen först bodde i höghuslägenhet i sju år innan flytten gick till ett villaområde, med en pappa som var biolog och miljö- och hälsoinspektör och en mamma som var förskollärare. ...

Omnämnda platser: Köpenhamn, Karlstad, London. Omnämnda personer: Pedagog Värmland, Lars Strannegård, Maria Riemo.

”Stöd sätts in när barn tappat både tillit och ork”

Debatt ”Bakom varje siffra om skolfrånvaro finns ett barn som en gång försökte. Ett barn som gick till skolan med viljan att lyckas, men med en kropp som inte längre orkade möta ljuden, tempot och kraven. Ändå fastnar debatten i att peka ut föräldrar, lärare

Sammanhang: ...När lärmiljöer saknar tydligt uppdrag och stabil struktur riskerar de att bli förvaring, inte utveckling. ”Faller igenom ett hål” Vi behöver lösningar som håller över tid: kommunövergripande enheter, hybridmodeller, små och stabila grupper där elevhälsa och pedagogik arbetar tillsammans. Forskningen är tydlig: rätt miljö kan få elever att återfå både funktion, tillit och motivation. Nödlösningar gör det inte. Vi måste sluta låtsas att viljestyrka och tillfälliga lösningar kan bära ett skolsystem som inte ens bär sig självt. ...

Omnämnda personer: Camilla Dannebjörk Gustavsson.

”Oroande trenden: Symbolpolitik för skolan”

Debatt Utbildningspolitiken baseras på symbolpolitik, snarare än vetenskap och beprövad erfarenhet. ”I vilka andra samhällsbärande yrken accepteras det att personer utan yrkeskunskap fattar beslut som så direkt påverkar kärnuppdraget?”, undrar Sabina Standfuss.

Sammanhang: ...Förändringen kom först när mina föräldrar valde att byta skola. I en ny miljö, med tillgänglig pedagogik och lyhörda lärare, fick jag känna tillhörighet och möjlighet att lyckas. ...

Omnämnda platser: Örebro. Omnämnda personer: Sabina Standfuss.