Två av tio lärare saknar läromedel: ”Får ont i magen”

Elevers rätt till läromedel finns numera inskrivet i skollagen. Huvudmän kan söka statsbidrag för sina inköp. Ändå visar en rapport från Ifous att två av tio lärare inte har de böcker de behöver. – Det är en väldigt intressant resursspiral som syns i rapporten.

Sammanhang: ... – Jag blir så ledsen när jag går på de här stora läromedelsmässorna, och som möter inga högstadielärare överhuvudtaget. De enda som är där är låg och mellanstadielärare, kanske någon enstaka specialpedagog har lyckats slinka i väg. ...

Omnämnda platser: Ifous. Omnämnda personer: Annette Jahnke, Mia Smith, Frida Engman.

Vi Lärare nominerad igen – kan vinna Tidskriftspriset

Tidsskriftspriset är ett av Sveriges tyngsta mediepriser med några av landets främsta mediechefer i de olika jurygrupperna, från mediebolag som SVT, Sveriges Radio, TV4, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Linkedin med flera. Michael Jonsson. – Det känns stort

Sammanhang: ...Och ännu viktigare, att de har fått upp ögonen för de problem som finns inom skolans värld och de utmaningar som Sveriges lärare dagligen möter, säger chefredaktör Michael Jonsson. ”Från lärarrummet till riksdagen” Vi Lärare, ”Årets Tidskrisft Fackpress”: Konceptet att med journalistik påverka samhällsdebatten. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Estelle Ejdeholm, Charlotta Friborg, Kalle Sandhammar.

”Hur ska två lärare räcka för 60 barn?"

Till er som fattar beslut om kommunens fritidshem: Jag skriver till er som yrkesverksam i fritidshemmet, men framför allt som en vuxen som varje dag möter våra barn. Jag vill att ni ska förstå hur verkligheten ser ut bakom siffrorna och budgeten och att

Sammanhang: ...Till er som fattar beslut om kommunens fritidshem: Jag skriver till er som yrkesverksam i fritidshemmet, men framför allt som en vuxen som varje dag möter våra barn. Jag vill att ni ska förstå hur verkligheten ser ut bakom siffrorna och budgeten och att situationen som beskrivs ser nästan likadant ut på de flesta andra ställen i kommunen. 60 barn inskrivna På vår fritidshemsavdelning är omkring 60 barn inskrivna. ...

Omnämnda personer: Peter Lenngård.

SVA-debatten: ”Sluta mäta elevers svenska i antal år”

Två elever kan ha bott lika länge i Sverige men ändå ha helt olika språkliga förutsättningar. Ändå hör jag ofta samma fråga när en elev har svårt att följa undervisningen: ”Hur länge har eleven varit i Sverige?” Frågan kan verka relevant. Men alltför ofta

Sammanhang: ...Modersmålet spelar också roll Även elever som är födda i Sverige möter språket på olika sätt. En elev kanske använder svenska i skolan, på fritiden och hemma. En annan kanske främst möter svenska under lektionstid. ...

Omnämnda platser: Sverige.

Lillemor Malmbo: Vad hände med bildningen?

”Vi måste vara relevanta.” ”Vi behöver möta elevernas behov av flexibilitet.” ”Vi måste jobba mot nämndens mål om högre genomströmning.” Alla vi som arbetar inom vuxenutbildningen möter detta. Oftast förr än senare. Och självklart är det också så och inte

Sammanhang: ...I en studie från Linköpings universitet beskriver forskare hur komvuxlärare möter en dold läroplan, där marknadslogik, konkurrens, effektivitet, ekonomiska incitament och kortsiktiga resultat påverkar lärarnas arbete. ...

”Varför syns vårt arbete så lite – trots vår viktiga roll?"

Vi arbetar som modersmålslärare och studiehandledare i Örebro. Det finns en fråga som vi länge har funderat över: Varför syns vårt arbete så lite, trots den viktiga roll vi har för elevernas skolgång, integration och framtid? Många tror att en modersmålslärare

Sammanhang: ...Det innebär att vi ständigt behöver anpassa oss efter olika ämnen, årskurser, lärare och elevers individuella behov. Varje dag möter vi elever som befinner sig i en mycket krävande situation. De ska lära sig svenska samtidigt som de förväntas följa undervisningen och nå kunskapsmålen i skolans alla ämnen Här blir studiehandledningen avgörande. ...

Omnämnda platser: Örebro, kommun.

”Skolan bör bli en plats för: Äntligen måndag, tjoho”

AI:s intrång i vår värld måste innebära att föreställningen om vad som är viktig kunskap för en elev i grundskolan förändras radikalt. Nu kan en femtonåring skriva: ”Förklara franska revolutionens konsekvenser för dagens samhälle.” På några sekunder kommer

Sammanhang: ...Svaret är ett kraftfullt nej. Hur upplever den elev som under nio år möter höga kunskapskrav, svåra prov och jämförelser? Vad händer med självkänslan när man år efter år får flest bevis på vad man inte kan? ...

”Vi behöver införa NPF-anpassade läroplaner”

Efter sju års tid som lärare inom en autismverksamhet har jag sett att skolan både kan vara en plats där elever växer och en plats där elever slås ut. Och det är, vilket den senaste granskningen av skolan har visat, elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Sammanhang: ...Vi differentierar, anpassar, pyser och varierar. Vi möter upp, stämmer av och ställer upp. Men vi räcker ändå inte alltid till. Dagens betygskriterier kräver att alla ska kunna föra resonemang, analysera orsaker och konsekvenser samt beskriva samband i nästan alla ämnen. ...

Omnämnda platser: Mohamsson, Upplands Väsby, Sjumilaskolan. Omnämnda personer: Marcus Larsson, Daniel Brundin.

”Ska eleverna drillas med ljudning dagarna i ända?”

Ny läroplan och nya kursplaner för grundskolan är på ingång. Grundlärarutbildningens läs- och skrivkurser ska utökas och skärpas med innehåll som ger studenterna en grund i systematisk och strukturerad läs- och skrivundervisning i lågstadiet. ”Möter viss

Sammanhang: ...Grundlärarutbildningens läs- och skrivkurser ska utökas och skärpas med innehåll som ger studenterna en grund i systematisk och strukturerad läs- och skrivundervisning i lågstadiet. ”Möter viss skepsis” I flertalet lärarutbildningar har detta inte varit ett tydligt fokus på många år. ...

Omnämnda platser: Referens, Dalarna.

Lärarutbildningen: ”Hur ska kunskaperna mötas?”

När lärarutbildningen reformeras inför 2028 är det lätt att göra frågan till en kamp om innehåll: mer ämneskunskap, mer kognitionsvetenskap, mer metodik, mer specialpedagogik. Men den avgörande frågan är en annan: Hur ska kunskaperna mötas och bli till professionell

Sammanhang: ...För lärarskicklighet uppstår inte i mellanrummen mellan kurser. Den utvecklas när kunskap möter kunskap – och när kunskapen möter verkligheten. Maryam Barkadehi, universitetsadjunkt och legitimerad lärare Beskedet: Så blir nya lärarutbildningarna...