Replik: ”Elevhälsan inte ett parallellt system”

Debatt ”Elevhälsan är inte ett vårdalternativ. Den är en integrerad del av skolan, med ett tydligt hälsofrämjande uppdrag – tillsammans med skolans övriga professioner. Att skilja ut elevhälsan riskerar att underminera det stöd eleverna har rätt till”, skriver

Sammanhang: ...Lärarnas två roller I den pågående skoldebatten märks stor osäkerhet: Vad är skolans ansvar? Vad ska elevhälsan göra? I stället för samverkan och samarbete ser vi ibland ett ”High Chaparral” där ansvar och roller blandas ihop och kritiken flyger åt olika håll. ...

Omnämnda platser: Replik, Mannerheim, Elevvård. Omnämnda personer: Charlotte Friberg, Malena Wengberg, Jenny Nordfors.

”Lärare tvingas bli generalister, inte specialister”

Debatt Lärare är inget vidare på att lösa samhällsproblem eller bota elevers psykiska ohälsa. Vi kan däremot ge de elever som drabbas hårdast av problemen verktyg som gör att de i framtiden kan skapa bättre förutsättningar för sina egna barn; Flit, disciplin,

Sammanhang: ...Även om pendeln sedan 90-talet åtminstone på ytan har svängt bort från den konstruktivistiska kunskapssynen, lever socialarbetarrollen kvar i allra högsta grad. Detta märks inte minst genom att även kunskapsuppdraget har fått ett alltmer snävt instrumentellt värde som verktyg för lösa specifika samhällsproblem. ...

Omnämnda platser: Stenlås, Sverige, Weimarrepubliken. Omnämnda personer: Daniel Tröhler, Magnus Henrekson, Carl Bildt.

”Därför haltar kritiken mot skrivundervisnings-råden”

Debatt Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel. Agneta Gulz och Magnus Haake riktar i en granskning allvarlig kritik mot Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt

Sammanhang: ...Modellen presenteras dock inte i översikten som ett heltäckande skrivundervisningsprogram, utan används som analytiskt verktyg för att kategorisera forskningsfokus i studier i fråga om textaspekter – inte som ett ”narrativ utifrån egna preferenser”. Att modellen anpassats för ändamålet märks bland annat i att handskrift eller digitalt skrivande integreras på dess mest lokala nivå, tillsammans med stavning och interpunktion – aspekter som ofta kräver explicit undervisning i tidiga skolår, vilket översikten visar. ...

Omnämnda personer: Robert Walldén, Magnus Haake, Agneta Gulz.

Wiman: Det babblas över skallen på oss mest hela tiden

Krönika ”De dyker upp överallt, ofta klämkäcka människor som på bästa sändningstid uttalar sig hejvilt om högt och lågt, ditt och datt – och inte alltför sällan om skolan”, skriver Maria Wiman. Har ni tänkt på vad det tycks hela tiden? Världen är full av

Sammanhang: ...Otaliga är de kännare som vet bäst när det kommer till skolsystem, betyg, nationella prov, lektionsupplägg, pedagogik, digitalisering, klassrumsmöblering och hur man ska skapa arbetsro. Detta märks i politiska debatter, i kommentarsfält, på middagar, utvecklingssamtal och på tidningarnas insändarsidor. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman.

Sex av tio lärare: Vi har för hög arbetsbelastning

Arbetsbelastning Lärare är den yrkesgrupp där störst andel uppger att de lider av för stor arbetsbelastning. Enligt Arbetsmiljöverkets nya undersökning anger 57 procent att trycket på jobbet är för högt. – Jag tycker att det är allvarligt, säger Ann Ponton

Sammanhang: ... – Det är bra att det krigas för planeringstiden, säger Carina Lindmark Jonsson, fritidspedagog på Lejonströmsskolan i Skellefteå. Att lärare i fritidshem är ett bristyrke märks inte på arbetsvillkoren, säger hon. – Generellt är det brist på fritidspedagoger, så de som är kvar borde få det ganska bra. ...

Omnämnda platser: Skellefteå, Lejonströmsskolan, Sobona. Omnämnda personer: Ann Ponton Klevestedt, Anna Olskog, Anna Nord.

Rasar mot regeringens bidrag: Räcker till mandariner

Hoten mot lärarna Regeringen lägger 250 miljoner kronor på ett statsbidrag som ska gå till ”läraravlastande personal med relevant utbildning”. – Ett hån – det räcker kanske till mandariner på julavslutningen, säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges

Sammanhang: ...Men i Stockholms stad menar Sveriges Lärare att nedskärningarna märks. Under de senaste tolv månaderna har det upprättats 1 500 indidentrapporter om hot och våld i skolan...

Omnämnda platser: Stockholm, Stockholms, stad. Omnämnda personer: Lotta Edholm, David Gustafsson.

Flerlärarsystem på skolan – då höjdes resultaten

Matematik no teknik Högre resultat. Mer samarbete mellan lärarna. Det är resultatet av mattesatsningen på Tumba gymnasiums natur- och teknikprogram. Nu utökas samarbetet till samtliga högskoleförberedande utbildningar. Varje elev hälsas i dörren av Calle

Sammanhang: ...Eleverna som började naturvetenskapliga och tekniska programmen hade svårt att klara mattekurserna, trots höga betyg från grundskolan. – Problemet med glädjebetyg märks allt mer, säger Lotta Floresten, lärare i matte och fysik. Satsningen på nya eleverna Det var en tidigare lärare som fick idén om flerlärarsystem, och som skötte planeringen av den modell som fortfarande används. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Tumba. Omnämnda personer: Rektor Alf, Calle Lindén, Meli Petersson.

Professorn om resultatet: ”Bättre under tidiga skolår”

Timss Kris i Pisa, nationella proven – och i betygen. Men succésiffror i Timss. – Vi gör något bättre under de tidiga skolåren, säger Ola Helenius, professor i didaktik. En tredjedel av eleverna presterar dock på lägstanivå. Professor Ola Helenius påpekar

Sammanhang: ...I de nationella proven i årskurs 9 underkändes 15 procent av eleverna. Uppsortering mellan skolor I klassrummen märks att mattelärare fått väldigt olika villkor. – Många lärare har många elever med socioekonomiska utmaningar, vi har fått en uppsortering mellan skolor, säger han. ...

Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Ola Helenius.

Trots glädjebeskedet: ”Elever har svårt med bråk”

Timss Åttornas resultat i Timss 2023 klättrar till de högsta nivåerna på decennier. Fyrorna slår rekord. Men i klassrummet på gymnasieskolan i Bollnäs ser Anna Persson, mattelärare och krönikör i Ämnesläraren, något annat. Elever som inte förstår bråk, inte

Sammanhang: ...Så påverkar läsraset Den fallande läsförståelsen märks tydligt även under hennes lektioner. – Problemlösningsuppgifter är mycket svårare. Man kan inte ha en uppgift med mycket information, de kan inte sålla ut ur texten. ...

Omnämnda platser: Bollnäs, Ämnesläraren, Länge. Omnämnda personer: Anna Persson.

”Särskilt begåvade elever behöver också stöd”

Elevhälsa Hur upptäcker man en särskilt begåvad elev i klassen? Vad är viktigast att tänka på som lärare? Specialpedagogen Mona Liljedahl svarar. 10-årige Vincent (till höger) är särskilt begåvad. ”Skolverkets riktlinjer om de här eleverna räcker inte”,säger

Sammanhang: ... – Skolsköterskor kan exempelvis hjäl­pa till att fånga upp ett särskilt begåvat barn i första hälsosamtalet i förskoleklass. Barnen märks ofta tidigt, sedan kan de ge upp. Om eleven har kunskaper som mot­svarar högre årskurser är det skolledningen som beslutar om uppflyttning en eller flera årskurser. ...

Omnämnda platser: Afrika. Omnämnda personer: Mona Liljedahl.