Vinnaren av Pennsvärdet: Nyckelordet är ”tillsammans”

Lärarpriser Alonnika Ritchey, matematik- och resurslärare på Bjurslättsskolan i Göteborg, är årets vinnare av Pennsvärdet. – Det är otroligt roligt och väldigt hedrande att få priset, säger hon. Det ska vara kul att lära sig saker. Och matematik är verkligen

Sammanhang: ...Det här är Pennsvärdet Sedan 2018 delar Berättarministeriet ut utmärkelsen Pennsvärdet, som syftar till att uppmärksamma och hylla lärare verksamma på skolor med högt socioekonomiskt index. Genom Pennsvärdet lyfts varje år en lärare som genom sin undervisning stärker sina elevers språkutveckling, kreativitet och kritiska tänkande. ...

Omnämnda platser: Göteborg, USA, Florida. Omnämnda personer: Roald Dahls.

Språklärarna: ”Inför en svensk språkstrategi”

Debatt ”I en tid då det demokratiska samtalet hämmas på många håll i världen, är språkkunskaper och interkulturell kompetens av yttersta vikt. Ämnet moderna språks och modersmålsundervisningens roll i skolan behöver stärkas, liksom minoritetsspråkens roll

Sammanhang: ...Behovet av en nationell språkstrategi är akut. Ämnet har lyfts vid ett flertal tillfällen de senaste åren från flera olika håll, exempelvis i regeringsdedovisningen Redovisning av uppdrag om översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer (U2020/00527/S) och i en debattartikel i GP 2024-09-30: Akut brist på flerspråkiga gör Sverige mindre konkurrenskraftigt. ...

Omnämnda platser: Norden, Sverige, Norge. Omnämnda personer: Petra Platen, Britt-Marie Karlsson, Anna Greek.

Filippa Mannerheim: Nära relationer med elever hör till det privata

Krönika Lärare bör fokusera på att ge sina elever en välplanerad, trygg, engagerande och pedagogisk undervisning – och vara hyggliga, respektfulla, uppmärksamma vuxna i det arbetet, skriver Filippa Mannerheim med anledning av ”relationsdebatten”. En ”relationsdebatt”

Sammanhang: ...I Sverige förväntas nämligen lärarkåren ”relationsskapa” fram goda resultat och ”relationsskapa” bort dåligt mående hos eleverna. ”Relationskompetens” lyfts fram som centralt begrepp i Skolverkets rådgivande texter och föreläsare åker land och rike runt för att förkunna vilken magi som skapas i klassrummet – bara lärarna lär sig relationsskapa tillräckligt väl. ...

Omnämnda platser: Fohlin, Sverige. Omnämnda personer: Linnea Lindquist, Linnea Lindquists, Filippa Mannerheim.

”Relationer handlar inte om att tycka om”

Replik Linnea Lindquist menar i sin slutreplik att det är en ”myt” att relationer mellan lärare och elever är en förutsättning för lärande. Hon skriver att elever lär sig av skickliga didaktiker oavsett vad de tycker om personen. Detta påstående är inte bara

Sammanhang: ...Men det är en helt annan sak än att påstå att relationer inte är avgörande för kvaliteten i lärandet och för långsiktiga skolresultat. ”Kraftfulla faktorer” Randomiserade studier och systematiska översikter visar att relationell pedagogik och positivt klassrumsklimat inte är ”nonsens”, utan en av de mest kraftfulla faktorerna bakom både kognitiva och socioemotionella resultat. I en stor metaanalys av Hattie (2009, 2012) lyfts just teacher-student relationships fram som en av de starkaste påverkansfaktorerna på elevers lärande, med en effektstorlek på 0.72 – långt över genomsnittet. ”Tillit och respekt” Relationerna handlar inte om ”tycka om” i vardaglig bemärkelse, utan om tillit, respekt, förutsägbarhet och känslan av att bli sedd , hörd och bekräftad. ...

Omnämnda personer: Olga Victorsdotter-Sapkina.

”Liberalernas bild av läsinlärning är nostalgisk”

Replik ”Att svenska 15-åringars läsförståelse försämrats är känt. Men att förklara detta främst med brist på särskilt stöd är att blunda för större strukturella problem”, skriver universitetslektorn Oskar Björk i ett svar på Liberalernas krav på ”färre skrivbordspedagoger”.

Sammanhang: ...Skygglapparna skymmer exempelvis tre decenniers läsdidaktisk forskning. Kognitionsforskaren Agneta Gulz lyfts istället som garant – utan att nämna att hon redan sitter i regeringens expertråd (tillsammans med bland andra rektor Linnea) och bidrar till de mycket ensidiga statliga reformer som nu hastas igenom. ”Bekväm historieskrivning" Att skylla dagens problem på 90-talet är en bekväm historieskrivning. ...

Omnämnda platser: Liberalernas, Pisa. Omnämnda personer: Agneta Gulz, Simona Mohamssons, Oskar Björk.

Skolutveckling: ”Slösar tid utan att ge förändring”

Debatt ”Trots att systematisk skolutveckling har bedrivits sedan skollagens införande 2010, är resultaten ofta magra. Kanske är punktinsatser – snarare än ständiga processdiskussioner – en mer realistisk modell för lärares yrkesutveckling”. Det skriver läraren

Sammanhang: ...Det är därför paradoxalt att just dessa ämnen ständigt lyfts, utan att man väger in styrdokumentens brister eller de individuella förutsättningarna i klassrummet. ...

Omnämnda platser: Göteborg, Evidensbaserad, Skollagen. Omnämnda personer: Håkan Sjöberg.

Skolverkets varning vid reglering av lärares tid

Arbetsbelastning Skolverket varnar för att en reglering av lärares undervisningstid kan leda till en polarisering mellan lärare och skolledare, och att det systematiska kvalitetsarbetet kan bli lidande. – Arbetsuppgifter som faller under ”övrig tid” kan också

Sammanhang: ...Drabbar kollegiala lärandet – Att samarbeta kring undervisningsrelaterade frågor i ett strukturerat och långsiktigt kollegialt lärande, är en av de framgångsfaktorer som lyfts i det nationella kvalitetssystemet. Förslaget om nationell styrning av lärares planering och undervisning kan begränsa rektorers möjlighet att besluta om sin enhets inre organisation, säger Nathalie Koverman. ...

Omnämnda platser: Drabbar. Omnämnda personer: Nathalie Koverman.

”Därför haltar kritiken mot skrivundervisnings-råden”

Debatt Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel. Agneta Gulz och Magnus Haake riktar i en granskning allvarlig kritik mot Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt

Sammanhang: ...Det är i grunden bra att tydliga begränsningar hos ofta använda ramverk lyfts fram. Modellen presenteras dock inte i översikten som ett heltäckande skrivundervisningsprogram, utan används som analytiskt verktyg för att kategorisera forskningsfokus i studier i fråga om textaspekter – inte som ett ”narrativ utifrån egna preferenser”. ...

Omnämnda personer: Robert Walldén, Magnus Haake, Agneta Gulz.

”Digitala proven: Pannkaka som ska krydda svag soppa”

Vi lärare debatt Digitala nationella proven har blivit pannkaka – och jag tror att jag med flera verksamma i skolans värld kunde talat om för er att vi skulle stå precis där vi står, en fredag eftermiddag med någon knapp vecka kvar tills proven skulle starta.

Sammanhang: ...Det som Skolverket själva säger skall finnas enligt den luddiga, oklara och tolkningsbara skrivelse som levererats i form att lagar och regler för Sveriges skolor. ”Lärarnas status minskar” Apropå att skjuta sig själv i foten: Det lyfts från många i samhället att resurser behövs i skolan i en tid av nedåtgående resultat, gängkriminalitet, socioekonomiskt utanförskap. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Angelica Tengros, Maria Wiman.

Sveriges Lärare om nya betygen: ”Kan lösa problem”

Betyg Sveriges Lärares förste vice ordförande Robin Smith är försiktigt positiv till det nya betygsförslaget. – Det måste göras något åt dagens betygssystem. Jag hoppas att det nu blir en ordentlig diskussion bland lärarna om utredningens olika förslag. ”Förändrat

Sammanhang: ...Det blir ” teaching for the test”? – Det är en av de farhågor som lyfts i debatten och något som vi behöver studera noga. Utformningen av proven blir mycket viktigt. Detsamma gäller de praktiska möjligheterna för lärarna att genomföra proven på ett bra sätt och att det finns en digital infrastruktur som verkligen fungerar när proven ska genomföras. ...

Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Lotta Edholm, Robin Smith.