Resultat 1 - 10 av 197
Skolkar av rädsla för brott – facket kräver insatser
Skolan är den vanligaste brottsplatsen när unga drabbas, och 42 procent av eleverna i årskurs nio uppger att de utsatts för något av brotten misshandel, hot, sexualbrott, rån eller stöld. Det visar Brottsförebyggande rådets enkätundersökning med niondeklassare,Sammanhang: ...När fler vuxna hinner se, reagera och bygga relationer förebygger vi både oro, konflikter och våld, säger Anna Olskog. ”Kan inte vara nöjda” De vanligaste brotten är stöld, följt av misshandel. – Så länge elever är rädda i skolan kan vi inte vara nöjda. För att kunna lära måste man känna sig trygg. Skolan ska vara en trygg plats, inte en plats där barn går omkring på sin vakt, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare. ...
Omnämnda personer: Anna Olskog.
Barnbristen: 750 förskolor hotas av nedläggning
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har 1 200 förskolor stängts sedan 2019. Och på grund av minskat barnafödande och lägre invandring beräknar man att ytterligare 750 förskolor kan tvingas att stänga de kommande fem åren. Räknat från 2019 innebärSammanhang: ...När barnen nu blir färre har vi för första gången på länge ett faktiskt utrymme att förbättra villkoren, säger Anna Olskog. ”Förskolan är en investering” Sveriges Lärare menar att det handlar om likvärdighet och att förskolan är en samhällsinvestering...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Emelie Värja, Anna Olskog.
Frågan lärare måste ställa när elever inte längre vågar
En elev får ont i magen inför skoldagen. En annan börjar vara borta allt oftare. En tredje vägrar läsa. En fjärde sitter framför uppgiften utan att skriva ett enda ord. Vi ser beteendet. Men hör vi vad det säger? ”Kommunicerar genom handling” Efter mångaSammanhang: ...Ett beteende som ser ut som ovilja kan vara ett försök till självbevarelse. ”Bygga upp skolvana” För elever som varit borta länge räcker det därför inte alltid att bara ta igen förlorad kunskap. Ibland måste vi först bygga upp skolvana igen: att komma till skolan, stanna kvar, ta emot en instruktion, börja en uppgift, be om hjälp och våga misslyckas utan att ge upp. ...
Omnämnda platser: Sakir, Malmö. Omnämnda personer: Jonas Nilsson.
Maria Wiman: Prova att säga det högt: ”DET RÄCKER”
När jag var 14 praoade jag på en förskola. Där fanns en mycket ung rultig gosse med pigg uppsyn och rufsig frisyr. Han kunde säga två ord. ”Det jäckej”, sa han. Och han sa det frekvent i allehanda situationer. Så här trettio år senare tänker jag på honomSammanhang: ...Vi ska fortbildas kontinuerligt. Gärna i loopar dessutom. Har man jobbat länge inser man att samma typer av fortbildningar återkommer med jämna mellanrum. Faktum är att nio av tio lärare sågar den kontinuerliga fortbildningen. ...
Omnämnda personer: Maria Wiman.
Per Kornhall: Vi är besatta av utbildning
När jag började skriva detta var det självklara temat alla nya regler som börjar i höst, som mobilförbud eller stopp för vinstuttag vid nyetableringar av friskolor. Det är många förändringar, men inte de rejäla tag mot marknadsskolan som lärare, rektorerochSammanhang: ...Skola och utbildning definierar det moderna samhället. För inte länge sedan var Sverige ett av få länder som hade tolvårig skola för alla. I dag är minst gymnasieutbildning lägsta nivån i världen. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Per Kornhall, Hinda Hussein, Emmelie Persson.
”Alamerande brist på strävsamhet hos unga”
Sverige är och har länge varit en kunskapsnation, men halkar efter då det finns en alarmerande brist på strävsamhet hos de unga, och en avsaknad av ordning och reda vid skolbänken. Behovet av förändring är tydligt. I Pisa-undersökningen år 2019 inkluderadesSammanhang: ...Sverige är och har länge varit en kunskapsnation, men halkar efter då det finns en alarmerande brist på strävsamhet hos de unga, och en avsaknad av ordning och reda vid skolbänken. ...
Omnämnda platser: Sverige, Norge, Storbritannien. Omnämnda personer: Linda Öholm.
HP Tran: Varför har skolbarn slutat orka?
Jag har arbetat som lärare i över sexton år och under alla mina yrkesår har jag varit med om en hel del förändringar. Jag har även sett och tagit del av nya och gamla trender, nytänkande inslag, spännande arbetssätt och gått på en hel del inspirationsföreläsningarSammanhang: ...Men den måste finnas hos oss lärare. Frågan är bara hur länge till vi ska orka. Och vad som händer när energin är slut. Nåja, det orkar jag inte tänka på just nu....
De får Stora Läspriset: ”Vi kan öka läsmängden”
Läskrisen är väldokumenterad, och Pisa-botten ett faktum. Men på Bokmässan i Göteborg firas läsandet, när Lärarstiftelsen och SFUB (Sällskapet för folkundervisningens befrämjande) delar ut stipendier till fyra lärargrupper. Sammanlagt delas 600 000 kronorSammanhang: ... – Det kan ha sina förtjänster med ett vanligt, skriftligt prov, men med läsning av en roman får man extra krokar att hänga upp ämneskunskaperna på. Det har man med sig länge genom livet, till skillnad från ett prov, säger Karin Herlitz. Prispengarna går till att skriva en bok om arbetssättet...
Omnämnda platser: Vittula, Stockholm, Göteborg. Omnämnda personer: Susanna Alakoskis, Martin Schibye, Karin Herlitz.
Studenterna: ”Det känns som ett stort svek”
I somras tog hon sin lärarexamen vid högskolan i Kristianstad. För några veckor sedan började Emma Arvidsson arbeta på Veingeskolan strax norr om Laholm i Halland. – Det är en F–9-skola. Jag undervisar i SO-ämnena på högstadiet och är behörig i samhällskunskap,Sammanhang: ...Genom att inte annonsera ut tjänsterna ordentligt, och dessutom stapla tidsbegränsade anställningar på varandra, går det att ha obehörig personal inne ganska så länge. Vad bör göras? – Satsa mer på skolan och använda de minskande elevkullarna till att öka lärarbehörigheten. ...
Omnämnda platser: Halland, Sverige, Laholm. Omnämnda personer: Emma Arvidsson.
”Avståndet mellan valfläsk och verklighet är ofta långt"
Om storlekens betydelse har det sagts mycket. Under årets valrörelse lade exempelvis Socialdemokraterna fram sin småskolereform, ett löfte om maximalt 12 elever per klass i lågstadiet. Men hur blir det i slutändan? Avståndet mellan valfläsk och verklighetSammanhang: ...Det behövs dock en superkompetent och superslitstark arbetskraft, en elitstyrka som håller sig frisk, nöjer sig med blygsam lön och är obrottsligt lojal – i alla lägen. ”Ger lägre resultat” Problemet är den besvärliga verkligheten. Själv vill jag minnas att den svenska skolan länge har brottats med två stora problem: en synnerligen besvärlig lärarförsörjning och en skenande skolsegregation. ...
Omnämnda platser: Sydkorea, Sverige, Stockholm. Omnämnda personer: Erik Cardelús, John Hatties.




