Resultat 1 - 10 av 102
Per Kornhall: Sluta blunda för svensk skolas systemfel
Det går inte att sammanfatta Pisaresultaten som något annat än som ett katastrofalt misslyckande för Sverige som skolnation. Det som är utmärkande i Sveriges resultat, förutom den nedgång vi delar med många länder, är hur stor roll den socioekonomiska bakgrundenSammanhang: ...Men det är just den tången som är den mest effektiva om man vill ha högre resultat och på lång sikt högre tillväxt i ett land. Därför är Sveriges resultat en katastrof. Övergripande är trenden att nästan alla länder sjunker. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Maria Wiman, Per Kornhall.
”Varför syns vårt arbete så lite – trots vår viktiga roll?"
Vi arbetar som modersmålslärare och studiehandledare i Örebro. Det finns en fråga som vi länge har funderat över: Varför syns vårt arbete så lite, trots den viktiga roll vi har för elevernas skolgång, integration och framtid? Många tror att en modersmålslärareSammanhang: ...Legitimerade lärare Många av oss är legitimerade lärare med lång erfarenhet och bred kompetens. Vi arbetar med elever i olika åldrar, i flera olika ämnen och på flera språk. ...
Omnämnda platser: Örebro, kommun.
Anna Olskog: Ingen borde vara förvånad över Pisa-resultatet
En elev på nivå 2 kan identifiera huvudbudskapet i en medellång text, förstå samband även när informationen inte ligger alldeles på ytan och reflektera över textens syfte. Eleven kan jämföra påståenden och bedöma argument. Nästan var tredje svensk 15-åringSammanhang: ...Men det får inte skymma det som politiken faktiskt råder över: förutsättningarna för undervisningen. Svensk skola har under lång tid pressats på resurser samtidigt som uppdragen blivit fler. Lärare ska hinna mer, dokumentera mer och hantera större skillnader mellan elever – samtidigt som många undervisar för mycket och i för stora klasser och grupper. ...
Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Anna Olskog, Marcus Larsson, Jonas Vlachos.
Experten om Pisa-raset: Då går det inte att undervisa
I den förra Pisa-undersökningen från 2022 var det en fjärdedel av de svenska eleverna i årkurs 9 som inte klarade den grundläggande nivån i läsförståelse. Då pratade de ansvariga statsråden om en läskris och en kunskapskollaps. I dag visar den nya Pisa-mätningenSammanhang: ...Det betyder att eleverna – sett till antalet Pisa-poäng – nu ligger ett år längre bak kunskapsmässigt än vid den förra mätningen. OECD lyfter i sin analys fram en lång rad delförklaringar till lästappet. Till exempel har elevernas uthållighet försämrats, läsvanorna har urholkats, användning av mobiler och digitala verktyg har ökat och inställningen till lärande och skolan har förändrats. ...
Omnämnda platser: Pisa, Mohamsson, Sverige. Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Linda Fälth, Marcus Larsson.
Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera
När Pisaresultaten presenteras brukar det inte dröja länge innan käpphästarna börjar galoppera. Flumskolan. Skolsegregationen. Vinsterna. Invandringen. Mobiltelefonerna. Alla finner snart stöd för det de redan ansåg. Så lär det bli även denna gång. PisamäterSammanhang: ...Samtidigt kan svensk skola vara särskilt illa rustad för att hantera detta. Under lång tid var digitalisering ett mål i sig. Staten, kommunerna och privata huvudmän ville framstå som moderna. ...
Omnämnda platser: Mohamsson, Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Marcus Larsson, David Strömberg, Jonas Vlachos.
Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin
OECD:s kunskapsmätning Pisa 2025 ger besked om hur 15-åringar i 91 länder/regioner presterar i naturvetenskap, läsning och matematik. För svensk del är resultaten en kalldusch, visar den internationella rapporten som TT tagit del av. Tappet är störst i läsförståelseSammanhang: ...Många backar Trots de kraftigt försämrade resultaten ligger Sverige på, och inte under, OECD-snittet i samtliga tre områden. Förklaringen är att en lång rad andra länder också backar. Tydligast är det i läsförståelse, där även starka Pisaländer som Singapore, Japan och Sydkorea hör till de många som tappat sedan den föregående Pisaundersökningen, 2022. ...
Omnämnda platser: Sydkorea, Norden, Singapore. Omnämnda personer: Anna Castberg.
Maria Wiman: Vem ger lärarna tid att ställa om?
Förändringarnas vindar blåser och piskar! Känner ni hur det svider på kinderna? Nu jädrar känns det att man lever, tänker man när man smörjer det nariga ansiktet med fetkräm och vaselin. Ja, nu haglar reformerna som stenklumpar från himlen. Det blir en gedigenSammanhang: ...Det kommer att krävas mycket utbildning, mycket läsande, lång tid av förkovrande och mycket mycket avsatt tid för kollegiala samtal. Jag antar att Skolverket kommer att bomba ut en hel drös med pedagogiska moduler - måtte de göra det bra och överskådligt. ...
Omnämnda platser: Blekinges. Omnämnda personer: Maria Wiman, Mikael Persson.
”Vi vill inspireras av No excuses-skolor i USA”
Hon är född och uppvuxen i Malmö. Gick i högstadiet på dåvarande Slottsstadens grundskola och gymnasiet på Malmö Borgarskola (IB-programmet). – På ˝Slottis˝ väcktes mitt intresse för skolpolitik. Jag tyckte bland annat att betygssystemet hade för få stegSammanhang: ...Kötidens längd bör dock begränsas. Vill inte ta bort kötiden Till hur lång tid? – Det får en utredning titta på. Varför inte bara ta bort kötiden? – Om det är fler än antalet platser som önskar en populär skola behöver man ha ett sätt att prioritera de sökande. ...
Omnämnda platser: Sundbybergs, Stockholm, Malmö. Omnämnda personer: Adam Johansson, Josefin Malmqvist.
”Lärarnas förtroendetid får inte finansiera reformen”
Efter decennier där skolans växande uppdrag hanterats genom att pressa in allt fler arbetsuppgifter i lärarnas arbetstid sätter staten nu en faktisk gräns – inför nästa läsårsstart finns tydliga regleringar. Äntligen. Undervisningsuppdraget skall nu rymmasSammanhang: ...Uppgifter måste bort, undervisningen minska, organisationen förändras, fler anställas eller resurser tillföras. För första gången på lång lång tid flyttas nu problemet från individen till strukturen. Det är också här reformen i avtal kan förhandlas bort. ...
Omnämnda personer: Hanna Garberg.
Demokratilektion – med talmannen i klassrummet
Talman Andreas Norlén rör sig med snabba steg genom korridorerna på Anna Whitlocks gymnasium – Stockholms största gymnasieskola, uppkallad efter pionjären Anna Whitlock. För henne var utbildning och folkbildning ledstjärnor, och hon engagerade sig lika starktSammanhang: ...Men sett i ett världshistoriskt perspektiv är det inte särskilt lång tid. ”Det är viktigt att vi talar om demokratin, hur den fungerar och vilka utmaningar vi står inför”, säger talman Andreas Norlén i samtalet med lärare och elever. ...
Omnämnda platser: Stockholms, USA, Tiktok. Omnämnda personer: Anna Whitlock, Isabelle Engborg Roström, Truls Orrenius Skau.




