Resultat 1 - 10 av 81
Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd
Vi Lärare har i flera artiklar uppmärksammat ”gråzonsbarnen”, den elevgrupp som inte har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och alltså välkomnas av den anpassade grundskolan, men som har svag teoretisk begåvning och liten möjlighet att nå kravenSammanhang: ...Vi Lärare har i flera artiklar uppmärksammat ”gråzonsbarnen”, den elevgrupp som inte har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och alltså välkomnas av den anpassade grundskolan, men som har svag teoretisk begåvning och liten möjlighet att nå kraven i den ordinarie. Inleder granskning Nu inleder Riksrevisionen en granskning av det arbete som regeringen, Skolverket och SPSM gör för att stötta elever med svag teoretisk begåvning, STB...
Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Rektor Linnea.
Ny baskurs i svenska för lärare efter skärpta krav
Det nya kravet på minst C i betyg i svenska för blivande ämneslärare och D för lärare i förskola införs sommaren 2027, och risken finns att ännu färre söker till utbildningarna. Nu svarar lärosätena med en ny baskurs – som också garanterar plats på lärarutbildningen.Sammanhang: ... – Poängen är att de som kommer in på utbildningen ska vara bättre rustade och starkare rent språkligt. ”Bäst på svenska” Magnus Svensson hänvisar till den pågående läskrisen, till glädjebetyg som gör att toppstudenter inte motsvarar kraven på de betyg de fått och den bristande likvärdigheten som orsaker bakom studenternas behov av en baskurs mellan gymnasiet och högskolan...
Omnämnda platser: Mälardalens. Omnämnda personer: Magnus Svensson.
Efter granskningen: ”Också skillnad på behöriga lärare”
Vi skriker efter lärare. Samtidigt söker behöriga lärare jobb utan att få dem. Först säger vi att vi behöver fler behöriga lärare. Sedan får en behörig lärare höra att en annan kandidat passar bättre. ”Personlig lämplighet.” En examen gör inte automatisktSammanhang: ...Men den som har kompetensen som efterfrågas, uppfyller kraven och verkar kunna fungera i verksamheten. En nyexaminerad lärare har lagt år på en utbildning, investerat tid och kraft i sin kompetens – och samtidigt investerat i ett yrke som samhället säger att vi behöver. ...
”Nej till beteenden är inte att säga nej till individen”
Vi vet mycket om relationer, bemötande och gränssättning var för sig. I skolvardagen behöver läraren kunna förhålla sig till allt samtidigt. Skolan behöver sluta behandla förståelse och gränssättning som motsatser. Vi kan förstå ett beteende utan att accepteraSammanhang: ...Att möta elever utifrån deras olika behov innebär inte att sänka kraven, utan att ge förutsättningar att lyckas. Att förstå ett beteende är inte samma sak som att acceptera det. ...
Omnämnda platser: Mannerheim, Norrtälje, klassrummet˝. Omnämnda personer: Ulrica Elfström.
Frågan lärare måste ställa när elever inte längre vågar
En elev får ont i magen inför skoldagen. En annan börjar vara borta allt oftare. En tredje vägrar läsa. En fjärde sitter framför uppgiften utan att skriva ett enda ord. Vi ser beteendet. Men hör vi vad det säger? ”Kommunicerar genom handling” Efter mångaSammanhang: ...Ibland måste vi först bygga upp skolvana igen: att komma till skolan, stanna kvar, ta emot en instruktion, börja en uppgift, be om hjälp och våga misslyckas utan att ge upp. Det är inte att sänka kraven. Det är att göra lärandet möjligt. Ibland behöver eleven en omstart. Inte en omstart där vi suddar ut förväntningarna, utan en där vi återupprättar relationen till skolan, lärandet och den egna förmågan. ...
Omnämnda platser: Sakir, Malmö. Omnämnda personer: Jonas Nilsson.
Så många elever klarar inte grundskolan: ”Bedrövad”
Skolverkets senaste statistik om gymnasiebehörighet visar att andelen pojkar som lämnar grundskolan med godkända betyg för första gången är högre än flickornas. Trenden har pågått de senaste åren och skillnaden är liten. 83, 6 procent av pojkarna och 83,Sammanhang: ...Trenden har pågått de senaste åren och skillnaden är liten. 83, 6 procent av pojkarna och 83, 4 procent av flickorna klarar kraven. Ingen tävling Utvecklingen mellan olika grupper är stor. För elever med utländsk bakgrund är andelen flickor med gymnasiekompetens fortfarande högre. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Anna Castberg, Anna Olskog.
Lärarnas krav på nya regeringen: ”Börja inte om”
Talmannen Andreas Norlén meddelade på en pressträff på fredagen att Magdalena Andersson (S) får i uppdrag att försöka bilda regering. Anna Olskog, Sveriges Lärares förbundsordförande, har redan förberett sitt budskap. Det första du vill säga till en nyutbildningsminister?Sammanhang: ...Riksdagen har röstat ja till ett nytt stöd i skolan, där man skrotar extra anpassningar. Anna Olskog skärper kraven på den kommande utbildningsministern, och vill ha garantier för att alla barn får stöd i tid. – Vi måste sluta vänta tills elever redan har misslyckats. ...
Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Magdalena Andersson, Anna Olskog, Bo Jansson.
Pisa: ”Samma politiska paket paketeras om”
Om PISA-resultaten numera har någon självklar funktion är det att generera politiska poänger. Bara dagar efter publiceringen har krönikörer och politiker dragit sina slutsatser. En gymnasielärare pekar, utan stöd för ett sådant orsakssamband, ut lyssningsläsningenSammanhang: ...En gymnasielärare pekar, utan stöd för ett sådant orsakssamband, ut lyssningsläsningen som en central förklaring. ”Ytliga analyser” En biträdande rektor efterlyser djupare analyser men radar samtidigt upp sina egna ytliga: elever lämnas åt sitt eget lärande, kraven på punktlighet är för låga, tryggheten och studieron brister – trots att den upplevda tryggheten förbättrats. ...
Omnämnda platser: Liberalernas, Sveriges, Norden. Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Marcus Larsson, Jan Björklund.
”Reformerna riskerar göra det svårare för små skolor”
Den svenska skolan står inför stora förändringar. Nya reformer ska stärka kunskapsresultaten, öka likvärdigheten och säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. Ambitionerna är goda och i många delar nödvändiga. Problemet är att reformerna alltförSammanhang: ...Många som valt mindre skolor har gjort det för möjligheten att använda sitt professionella omdöme och anpassa verksamheten efter elevernas behov. När styrningen blir alltmer detaljerad och kraven allt fler upplever många att tilliten gradvis ersätts av kontroll. Därmed försvinner också en del av det som gjort små skolor till attraktiva arbetsplatser. ...
Omnämnda platser: Skellefteå, kommun. Omnämnda personer: Jonas Wallin.
”Vad innebär en SD-minister för svensk skola?"
Efter valet den 13 september kan Sverige få en sverigedemokratisk utbildningsminister. Vad skulle det innebära i praktiken? Låt oss gå igenom SD:s förslag. Bristen på behöriga lärare är skolans största problem. Omkring en fjärdedel av lärarna saknar behörighet.Sammanhang: ...Det enda förslag som Sverigedemokraterna presenterat för att få fler behöriga lärare i klassrummen är att obehöriga lärare ska ges behörighet utan vidare utbildning. Inte bara är det oseriöst att vilja sän ka kraven på det svenska läraryrket. Det skulle också få mycket negativa konsekvenser på undervisningen, då vi vet att elever klarar sig mycket bättre om de undervisas av en lärare som gått lärarutbildningen. ...
Omnämnda platser: Sverige, Sverigedemokraternas.
