”No excuses”: Räddning – eller skola för zombier

På djupet Rapporterna om oredan i den svenska skolan avlöser varandra, samtidigt visar senaste Pisa-mätningen att var fjärde 15-åring knappt kan läsa. En lösning som lanseras nu är skolmodellen ”No excuses”. – Det är en skola som fostrar zombier, säger lärarprofilen

Sammanhang: ...Vilka delar av konceptet som kan passa i en svensk kontext bör en utredare titta närmare på, anser hon. – Alla barn ska kunna få möjligheten att lyckas, oavsett vilka ens föräldrar är eller var man växer upp. ...

Omnämnda platser: USA, England, Liberalernas. Omnämnda personer: Linnea Lindquist, Maria Wiman, Josefin Malmqvist.

Slutspurt för friskoleavtalet: ”Målet är regleringar”

Avtalsrörelse Förhandlingarna mellan Sveriges Lärare och Almega går in på slutspurten. Precis som i avtalet med Sveriges kommuner och regioner, är det svårt att komma överens om reglerad undervisningstid så länge regeringen inte har bestämt sig om förslagen

Sammanhang: ...Det är inte ett stopp i och med Hök25, det finns hållplatser på vägen mot vårt mål och vi är bestämda i att vi ska nå det. Den lösning vi kom fram till med SKR är en kontext vi behöver förhålla oss till även nu, säger Moa Andersson. ”Lokala överenskommelser” Daniel Andersson är förhandlingschef på Almega utbildning. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Hök25, Almega. Omnämnda personer: Moa Andersson, Bo Jansson, Daniel Andersson.

Debatt: ”Lyssneläsningens storhetstid är över”

Debatt ”Varför finns det ett motstånd mot en bra, säker och beprövad läsmetod? Kan det vara så att en del personer, som själva lärde sig att läsa, skriva och räkna på detta systematiska och noggranna sätt, i efterhand konstruerat en bild av hur tråkig och

Sammanhang: ...I dessa kretsar raljeras det kring phonics, kanske delvis just för att man kallar det så. Det låter liksom lite löjligt i svensk kontext. Men man kan lika gärna säga ”Klassisk svensk läsmetod”, för det är det det är. Det är en väl beprövad metod som passar det svenska språkets ljudsystem och som har gjort svenska barn till goda läsare i generationer. ...

Omnämnda platser: Ssssss. Omnämnda personer: Sara Persson, Whole Language.

Så samarbetar läraren och forskaren i klassrummet

Forskning Två likadana burkar – en med lite saft i, en med mer saft i. Runt dem kretsar dagens mattelektion. Läraren Maja Sundqvist tar avstamp i forskningen när hon undervisar klass 2A på Kvarnsvedens skola i Borlänge. Det här är algebra – anpassat för yngre

Sammanhang: ...Jag utforskar det sättet att jobba i en svensk kontext, i undervisning utifrån en svensk läroplan. ”Man behöver bli undervisad i hur systemet fungerar, annars kanske polletten aldrig trillar ner” säger forskaren Helena Eriksson. ...

Omnämnda platser: Borlänge, Maja Sundqvist, Dalarna. Omnämnda personer: Martin Stenmark, Maja Sundqvist, Läraren Maja.

Avtalsstriden: ”Motpartens ointresse är chockerande”

Hök25 ”Dessa organisationer företräder intressen som inte har den kompetens eller insikt som krävs för att hantera de komplexa samhällsinstitutioner som skolväsendet utgör, skriver John Nilsson, gymnasielärare och förhandlingsombud. Processen kring avtalsförhandlingarna

Sammanhang: ...Mina förväntningar var eller är inte direkt stora. Det ska ärligt medges, i denna kontext, att mina förväntningar på dessa organisationer inte var eller är direkt stora. Att de däremot visar på ett direkt obstruerande agerande samtidigt som en mängd politiskt tillsatta tjänstemän, digitala strateger eller bekanta sitter i dessa organisationer med löner som vida överstiger de bäst betalda, mest erfarna lärarna med högsta akademiska utbildning är ett hyckleri av sällan skådat slag. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Almega. Omnämnda personer: John Nilsson.

Debatt – Hon ger AI i skolan F i betyg

Debatt ”Erfarenheten från min klassrumspraktik i svenska som andraspråk har avslöjat hur AI:s språkmodeller stjälper lärande och undervisning. Men lärare i framkant förväntas ta till sig hur härlig, innovativ och nödvändig AI är för att skolan ska hänga med”

Sammanhang: ...Här brister språkmodellerna grovt, vilket gör läsare mer sårbara för desinformation. ”Hotar läsförmågan" I en tid när demokratin är hotad, sanningen är under förhandling och kunskapsbegreppet ifrågasatt framstår flitig textgenerering som ett högriskprojekt inte bara för textens kontext och dess eventuella sanningsvärde men framförallt angående elevernas läsförmåga. Läsforskaren Maryanne Wolf skriver i The Guardian om den mödosamma evolutionära process som våra hjärnor genomgår för att erövra läsförmåga. ...

Omnämnda personer: Läsforskaren Maryanne.

Harriet blev behörig lärare – som 78-åring

Behörighet För att få fast jobb som lärare krävs lärarlegitimation. Det såg Harriet Weissglas Frejd 78, till att fixa. – Jag kollade vilka möjligheter som fanns för att få det och nu är det fullt ös, säger hon. ”Det var inga konstigheter med att sätta sig

Sammanhang: ...Det har också inneburit att jag fått möta nya människor i en ny social kontext, framför allt då jag parallellt med klassrumsundervisning också arbetar med distansundervisning via Teams. ...

Omnämnda personer: Weissglas Frejd, Harriet Weissglas Frejd.

”Ny lärarutbildning faller – utan mer pengar”

Debatt ”Utredningen diskuterar vår framtid, men Sveriges Lärarstudenter var inte remissinstans. Debatten pågår utan hänsyn till varken lärarstudenternas eller professionens behov. Detta är anmärkningsvärt”, skriver ordföranden Adam Kedert. Adam Kedert, ordförande

Sammanhang: ...Detta innebär i praktiken att man klipper av lärares historiska kontext och försvagar deras förmåga att tolka, förstå och kritiskt granska ändringar av styrdokumenten. ...

Omnämnda personer: Adam Kedert.

”Phonics är en nödvändig grund för alla elever”

Vi lärare debatt Oscar Björks farhågor om att ett "alltför snävt fokus på Phonics" skulle hämma språkutvecklingen missar poängen, skriver Linda Fälth, lärare, specialpedagog och professor i pedagogik. Det finns ingen motsättning mellan F-3-lärares professionella

Sammanhang: ...Oscar Björk lyfter i sitt debattinlägg "risker med Phonics" och påstår att "ett sätt att undervisa, exempelvis enligt Phonics, visat sig effektivt i en viss kontext betyder heller inte att den automatiskt ska implementeras överallt". Det är visserligen så att många elever – kanske runt 70 procent – knäcker läskoden oavsett undervisningsmetod. ...

Omnämnda platser: Foorman, Nation, Phonics. Omnämnda personer: Linnea Lindquist, B. R., R. K..