Resultat 1 - 10 av 13
”Vi kan inte skrika efter högre status när vi själva sänker den”
Vi lärare pratar ofta om att vår status borde höjas – att vi borde betraktas som de akademiker som vi faktiskt är. Absolut, jag håller med. Men vi kan inte skrika efter högre status när vi ständigt sänker den själva. Vi kan inte hävda att vi är akademikerSammanhang: ...Och så fortsätter det. Differentierad undervisning. Kollegialt lärande. Formativ bedömning. Matriser. ”Hört talas om Kahoot?” Varje ny metod presenteras som det mest revolutionerade sedan fryspizzan. ...
Omnämnda platser: Sverige, Kahoot.
Faktorerna som sticker ut i Pisas topp-länder
Den 8 september släpps resultaten från den senaste Pisa-mätningen. Så hur går det denna gång? Och hur kommer resultaten att tas emot i vårt land? Troligen kommer åsikterna att bölja friskt och experthattarna bli många, allt enligt dagens klickokratiska logikSammanhang: ...Tydligast värderas läraren högt i de framgångsrika skolsystemen, vilket lägger grunden för en god lärarrekrytering, ett välfungerande kollegialt lärande och höga förväntningar – på kollegorna, eleverna och undervisningen. ”Experten och ledaren” Läraren ses som den obestridliga experten och ledaren i klassrummet, en ordning som skapar arbetsro samt håller klåfingriga politiker och respektlösa föräldrar på behörigt avstånd. ...
Omnämnda platser: Singapore, Atlanten, Stockholm. Omnämnda personer: Erik Cardelus.
Sara Bruun: När skolan förvandlar det som fungerar till något annat
Eleven sitter längst bak med sitt arbetshäfte, ett anpassat material som någon har tagit fram med omsorg. Runt omkring pågår klassens samtal, genomgången och diskussionen, medan eleven bläddrar och fyller i – närvarande i rummet men utanför undervisningen.Sammanhang: ...Undervisning förändras inte av nya dokument eller engångsföreläsningar, utan av att lärare får pröva, observera och justera tillsammans. En forskningsbaserad kultur byggs genom kollegialt utforskande över tid – inte genom ständigt nya projektsatsningar. Slutligen måste kontext gå före likriktning. ...
Omnämnda platser: Minnesåterkallning. Omnämnda personer: Sara Bruun.
Maria Wiman: I juni passerar jag bäst före-datum
Krönika ”Det är spännande vilken transformation en lärare genomgår under ledigheten – en remarkabel förvandling sker mellan junis mitt och augustis början”, skriver Maria Wiman som tackar för det här läsåret. Detta är en kommenterande text. Det är skribentenSammanhang: ...Om nätterna, i dödens timme, skyndar man genom skolans korridorer, löser konflikter och deltar i kollegialt lärande. Hänger inte med i svängarna På dagarna kanske kroppen ligger vågrätt och läser en bok men hjärnan har fullt pådrag. ”Vilken spännande text”, säger hjärnan. ”Den borde jag läsa för eleverna!” ...
Omnämnda personer: Maria Wiman.
Per Kornhall: Kollegialt lärande riskerar att bli slöseri med tid
Krönika Det finns de som sagt att Skolverkets arbete med kollegialt lärande är ovetenskapligt och det finns röster i lärarkåren som menar att man inte ska behöva gå på onödiga möten utan få förbereda sina lektioner i fred. Båda de här utsagorna stör mig.MenSammanhang: ...Så – som så ofta finns djävulen i detaljerna. LÄS ÄVEN: Forskning: Därför faller kollegialt lärande ofta platt i praktiken Kollegialt lärande döms ut som ovetenskapligt Per Kornhall: Föräldrar ska inte påverka – bara välja Per Kornhall: Yrkets status åkte ut som barnet med badvattnet...
Omnämnda platser: Jönköpings. Omnämnda personer: Jaana Nehez, Per Kornhall, Maria Jarl.
Rektorn om lärarnas tid: ”Reglering inte lösningen”
Debatt Lärare får mer att göra och samvetsstressen ökar – men lösningen är inte reglerad undervisningstid. Det skriver Susanna Franzén, rektor i Vällingby. Lärare får mer att göra – men Susanna Franzén anser inte att lösningen är regleringar. Detta är enSammanhang: ...Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna, så att planering, kollegialt arbete och uppföljning blir möjligt. Lärare skulle kunna arbeta tillsammans inom och över professionsgränser – precis det som krävs för att möta dagens elevers behov. ...
Omnämnda platser: Vällingby. Omnämnda personer: Susanna Franzén.
Lärarna reagerar på kritiken: ”En upprättelse”
Skolmyndighet Filippa Mannerheim är en av de lärare som Riksrevisionen intervjuat i sin granskning av skolmyndigheterna, som nu får kritik för sitt bristande vetenskapliga stöd. – Skolverket har varit våra fiender, säger hon. Fredrik Sandström ställer sittSammanhang: ... – Skolverket har gjort stor skada även inom fortbildningsområdet, där man förlitat sig på en variant av kollegialt lärande med innehåll som saknar vetenskapligt stöd och som påverkar lärares vardag i stor utsträckning. ...
Omnämnda platser: Skolinspektionen, Arboga. Omnämnda personer: Anna Olskog, Fredrik Sandström, Lotta Edholm.
Lärarna reagerar på kritiken: ”En upprättelse”
Skolmyndighet Filippa Mannerheim är en av de lärare som Riksrevisionen intervjuat i sin granskning av skolmyndigheterna, som nu får kritik för sitt bristande vetenskapliga stöd. – Skolverket har varit våra fiender, säger hon. Fredrik Sandström ställer sittSammanhang: ... – Skolverket har gjort stor skada även inom fortbildningsområdet, där man förlitat sig på en variant av kollegialt lärande med innehåll som saknar vetenskapligt stöd och som påverkar lärares vardag i stor utsträckning. ...
Omnämnda platser: Arboga, Skolinspektionen. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Anna Olskog, Niclas Fohlin.
Lärarna reagerar på kritiken: ”En upprättelse”
Skolverket Filippa Mannerheim är en av de lärare som Riksrevisionen intervjuat i sin granskning av skolmyndigheterna, som nu får kritik för sitt bristande vetenskapliga stöd. – Skolverket har varit våra fiender, säger hon. Fredrik Sandström ställer sitt hoppSammanhang: ... – Skolverket har gjort stor skada även inom fortbildningsområdet, där man förlitat sig på en variant av kollegialt lärande med innehåll som saknar vetenskapligt stöd och som påverkar lärares vardag i stor utsträckning. ...
Omnämnda platser: Skolinspektionen, Arboga. Omnämnda personer: Niclas Fohlin, Lotta Edholm, Martin Ingvar.
Skolverket: Bidraget går till mer personal
Skolfinansiering Kunskapsbidraget används främst för att anställa personal. Men det är också vanligt att pengarna går till kollegialt lärande. En ny analys från Skolverket visar också att kommuner och skolägare är mindre benägna än staten att fördela pengarnaSammanhang: ...Men det är också vanligt att pengarna går till kollegialt lärande. En ny analys från Skolverket visar också att kommuner och skolägare är mindre benägna än staten att fördela pengarna efter socioekonomiska behov. ...
Omnämnda platser: Kunskapsbidraget.




