Maria Wiman: Det känns som att det var lite varmare i skolan förr i tiden

Krönika ”I den skola jag gick i fanns fler vuxna, fler famnar och mer specialiserad kunskap. Nu lämpas detta praktiskt över på första bästa lärare”, skriver Maria Wiman. När jag var åtta år upptäckte fröken Barbro att jag skrev väldigt svagt med min blyertspenna.

Sammanhang: ...Efter skolan kunde man gå till gården och spela pingpong, lyssna på dunkadunka och dricka popsoda. Hade man lite lurigt med matten eller att knäcka läskoden fick man gå till lilla gruppen så länge det behövdes. Och det var liksom inga bekymmer att ta hem läroboken om man kände ett trängande behov av att ta igen missade kunskaper (efter att exempelvis ha spenderat lektionstiden med att stirra sig blind av avund på Carros mintgröna Fruit of the loom-tröja). ...

Omnämnda personer: Moder Teresa, Maria Wiman.

Utredaren: ”Finns en gräns hur mycket stöd lärare kan ge”

Inkludering Skolans kompensatoriska uppdrag har kanske aldrig varit så svårt som det är i dag. Det säger Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström. – Den sammanhållna grundskolan levererar inte det som samhället vill att den ska göra. Pontus

Sammanhang: ... – Det är här och nu som exempelvis en lågstadielärare behöver hjälp med elever som har problem med platsvärdet i matematiken eller att knäcka läskoden. Det handlar om väldigt specifika insatser för många av eleverna. Som att under ett par månader undervisas i en mindre grupp vid sidan om den ordinarie klassen? ...

Omnämnda personer: Lotta Edholm, Pontus Bäckström, Johan Pehrson.

Debatt: Så kan svåra skolnöten knäckas

Vi lärare debatt Lärare brinner för sitt jobb – men att pressa in allt som gör skolan kan vara svårt. Fredrik Olsson kräver planeringstid. Jag brinner för undervisning, för mina elevers utveckling och det livslånga lärandet. Men hur ska vi få allt att bli

Sammanhang: ...Eleverna behöver ett stabilt bygge för att lära sig saker både i skolan och senare också i vårt samhälle. Jobbiga nöten att knäcka Jag är säker på att alla lärare brinner för sin undervisning och inget hellre vill än få alla elever att utvecklas så långt som möjligt enligt läroplanens intentioner, men hur få ihop helheten är en ibland jobbig nöt att knäcka. ...

Omnämnda platser: Munkedal, Svaga. Omnämnda personer: Maria Wiman, Fredrik Olsson.

Forskarna: Därför är lärarna i förskoleklass så viktiga

Vi lärare debatt Nu är förskoleklassen i en ny brytningstid. Skolformen föreslås försvinna och grundskolan blir tioårig. Ett väntat beslut då båda politiska blocken har uttryckt enighet. Frågan är vilka skillnaderna kommer att bli efter denna reform. Fokus

Sammanhang: ...Lärarnas viktigaste uppgift De behöver fortfarande emotionell trygghet vid skolstart, leka in kunskaperna, knäcka koderna i sin takt och bemötas av engagerade lärare med kompetens att undervisa de allra yngsta barnen i skolsystemet. ...

Omnämnda personer: Helena Ackesjö, Sven Persson, Lina Lago.

Per Kornhall: Demokratin kan hotas av teknikens faror

Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall. Artificiell intelligens är (var?) på allas läppar. Man pratar om en revolution för vårt samhälle och arbetsmarknaden i stil med den

Sammanhang: ...Vilket i sin tur påminner mig om vad en skolminister på besök i en skola där man visade upp adaptiv programvara fick se. Hen såg eleven knäcka koden. Om man svarade fel, medvetet då och då, fick man lättare frågor. Jag tror inte AI slår det vi genom evolution är byggda för – att bli undervisade av en människa som bryr sig. ...

Omnämnda platser: USA, Elsa Beskows. Omnämnda personer: Marc S., Per Kornhall.

”Varken myter eller halmgubbar är bra för läsinlärning”

Vi lärare debatt ”Vi kan önska att läs-och-skrivinlärning skulle fungera som för det talade språket – men det är en myt och inga halmgubbar i världen kan ändra på detta”, skriver Agneta Gulz och Magnus Haake i en replik. I ett inlägg i debatten om läsinlärning

Sammanhang: ...I ett inlägg i debatten om läsinlärning hävdar specialpedagogen Anna Insulander att en syn på ”läsning som förståelse” är ett bättre alternativ än en syn där ”ljudningsstrategier krävs för att knäcka skriftkoden”. Detta kan bara hävdas av någon som saknar kännedom om det omfattande och breda kunskapsfältet Science of Reading som samlar väl konsoliderad empirisk evidens kring vad som sker hos en individ när hon lär sig läsa-och-skriva och sedan vidareutvecklar dessa kunnanden: vad som sker, hur det sker, vad som krävs för att det ska kunna ske, vilka undervisningsmetoder som leder respektive inte leder till att en absolut majoritet av barn och unga lär sig att läsa-och-skriva– och varför. ...

Omnämnda platser: Kronobergsstudien, Scarborough. Omnämnda personer: Magnus Haake, Anna-Eva Hallins, Agneta Gulz.

”Fyra missuppfattningar om trendande läsmetoden”

Vi vill med detta inlägg bemöta en rad missförstånd om den metod för läsundervisning som kallas för “Phonics” och som specialpedagogen Anna Insulander lyfter i sitt debattinlägg på Vi Lärare. Missförstånd 1: Meningslösa läslistor med nonsensord Att undervisa

Sammanhang: ...Detta kan vara effektivt för ett mindre antal ord, men knappast de tiotusentals ord som en god läsare behöver kunna avkoda. Att knäcka den alfabetiska koden – vilket är målet med Phonics-baserade undervisningsmetoder – är alltså ett viktigt första steg i att kunna bli en god läsare. ...

Omnämnda platser: Self-Teaching Hypothesis, Nation, Rastle. Omnämnda personer: Ingvar Lundberg, Linda Fälth, Eva Hallin.

Specialpedagogen: Då blir läsning nonsens

Vi lärare debatt Att se Phonics som den enda tänkbara metoden för läsinlärning är historielöst och skadligt, menar debattören och specialpedagogen Anna Insulander. "Vi har läst nonsensord i skolan", berättar grannpojken. Nonsensord är ord utan betydelse,

Sammanhang: ...Skolverkets bedömningsstöd ”Nya språket” lyfter betonar “ljudningsstrategin” för att “knäcka skriftkoden”. Kognitionsvetarna Agneta Gulz och Magnus Haake vid Lunds universitet hävdar ogenerat att phonics är den enda beprövade metoden att lära barn läsa. ...

Omnämnda platser: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Omnämnda personer: Anna Insulander, Magnus Haake, Agneta Gulz.