Resultat 1 - 10 av 12
Protest-talet: ”Vilda västern-kultur i Umeå”
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna: – Lärare riskerar att bli utbrända! Här är hela hennes tal från demonstrationen. LÄS ÄVEN: DärförSammanhang: ...Med tid för uppdraget och lagom många elever och relationer kan jag som lärare väcka den lust som sover, knäcka koder och vässa den skarpaste av hjärnor. Med tid för uppdraget kan jag planera intressanta lektioner, hinna se vad som kommer runt hörnet och ge varje elev den uppmärksamhet och uppmuntran den förtjänar. ...
Omnämnda platser: Umeå, Sverige. Omnämnda personer: Maria Cronqvist.
Så samarbetar läraren och forskaren i klassrummet
Forskning Två likadana burkar – en med lite saft i, en med mer saft i. Runt dem kretsar dagens mattelektion. Läraren Maja Sundqvist tar avstamp i forskningen när hon undervisar klass 2A på Kvarnsvedens skola i Borlänge. Det här är algebra – anpassat för yngreSammanhang: ...Jag tänker att algebra från tidig ålder är ett sätt för fler elever att knäcka mattekoden. Här kan du lyssna på podden Lärare & Forskning!...
Omnämnda platser: Borlänge, Maja Sundqvist, Dalarna. Omnämnda personer: Martin Stenmark, Maja Sundqvist, Läraren Maja.
Heta ämnen för skolan – här möts 500 lärare och forskare
Forskning Hur ska lärare få ihop pusslet med kognitiv neurovetenskap, psykologi och pedagogik i sin egen undervisning? Den frågan fick många svar på den senaste upplagan av Research Ed, där kognitionsvetenskapen var i fokus. – Med kunskap om hur arbetsminnetSammanhang: ...Hur undervisning ska utformas för att elever ska knäcka läskoden är ett annat exempel där Agneta Gulz menar att enskilda studier eller ovetenskapliga underlag lett till undervisning som inte hjälper alla elever. ...
Omnämnda platser: ResearchED, Haninge, Storbritttanien. Omnämnda personer: Magnus Haake, Alva Appelgren, David Didau.
Nya läroplaner – så ska läskrisen botas
Läsning Ljudningsmetoden phonics skrivs in i läroplanen – som också ska bli en detaljerad manual för svensklärare, med krav på mängdträning på skoltid. Målet är att läskrisen blir ett mörkt minne. – Blir läroplanerna verklighet kommer vi att få till läsandeSammanhang: ...Bland det finaste man får vara med om som lärare är att se barnen knäcka läskoden, säger Linda Fälth. En annan medicin mot läskrisen är nya bedömningsstöd, vilket utredningen också rekommenderar...
Omnämnda personer: Thomas Persson, Linda Fälth, Joe Labero.
Maria Wiman: Det känns som att det var lite varmare i skolan förr i tiden
Krönika ”I den skola jag gick i fanns fler vuxna, fler famnar och mer specialiserad kunskap. Nu lämpas detta praktiskt över på första bästa lärare”, skriver Maria Wiman. När jag var åtta år upptäckte fröken Barbro att jag skrev väldigt svagt med min blyertspenna.Sammanhang: ...Efter skolan kunde man gå till gården och spela pingpong, lyssna på dunkadunka och dricka popsoda. Hade man lite lurigt med matten eller att knäcka läskoden fick man gå till lilla gruppen så länge det behövdes. Och det var liksom inga bekymmer att ta hem läroboken om man kände ett trängande behov av att ta igen missade kunskaper (efter att exempelvis ha spenderat lektionstiden med att stirra sig blind av avund på Carros mintgröna Fruit of the loom-tröja). ...
Omnämnda personer: Moder Teresa, Maria Wiman.
Utredaren: ”Finns en gräns hur mycket stöd lärare kan ge”
Inkludering Skolans kompensatoriska uppdrag har kanske aldrig varit så svårt som det är i dag. Det säger Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström. – Den sammanhållna grundskolan levererar inte det som samhället vill att den ska göra. PontusSammanhang: ... – Det är här och nu som exempelvis en lågstadielärare behöver hjälp med elever som har problem med platsvärdet i matematiken eller att knäcka läskoden. Det handlar om väldigt specifika insatser för många av eleverna. Som att under ett par månader undervisas i en mindre grupp vid sidan om den ordinarie klassen? ...
Omnämnda personer: Lotta Edholm, Pontus Bäckström, Johan Pehrson.
Debatt: Så kan svåra skolnöten knäckas
Vi lärare debatt Lärare brinner för sitt jobb – men att pressa in allt som gör skolan kan vara svårt. Fredrik Olsson kräver planeringstid. Jag brinner för undervisning, för mina elevers utveckling och det livslånga lärandet. Men hur ska vi få allt att bliSammanhang: ...Eleverna behöver ett stabilt bygge för att lära sig saker både i skolan och senare också i vårt samhälle. Jobbiga nöten att knäcka Jag är säker på att alla lärare brinner för sin undervisning och inget hellre vill än få alla elever att utvecklas så långt som möjligt enligt läroplanens intentioner, men hur få ihop helheten är en ibland jobbig nöt att knäcka. ...
Omnämnda platser: Munkedal, Svaga. Omnämnda personer: Maria Wiman, Fredrik Olsson.
Forskarna: Därför är lärarna i förskoleklass så viktiga
Vi lärare debatt Nu är förskoleklassen i en ny brytningstid. Skolformen föreslås försvinna och grundskolan blir tioårig. Ett väntat beslut då båda politiska blocken har uttryckt enighet. Frågan är vilka skillnaderna kommer att bli efter denna reform. FokusSammanhang: ...Lärarnas viktigaste uppgift De behöver fortfarande emotionell trygghet vid skolstart, leka in kunskaperna, knäcka koderna i sin takt och bemötas av engagerade lärare med kompetens att undervisa de allra yngsta barnen i skolsystemet. ...
Omnämnda personer: Helena Ackesjö, Sven Persson, Lina Lago.
Per Kornhall: Demokratin kan hotas av teknikens faror
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall. Artificiell intelligens är (var?) på allas läppar. Man pratar om en revolution för vårt samhälle och arbetsmarknaden i stil med denSammanhang: ...Vilket i sin tur påminner mig om vad en skolminister på besök i en skola där man visade upp adaptiv programvara fick se. Hen såg eleven knäcka koden. Om man svarade fel, medvetet då och då, fick man lättare frågor. Jag tror inte AI slår det vi genom evolution är byggda för – att bli undervisade av en människa som bryr sig. ...
Omnämnda platser: USA, Elsa Beskows. Omnämnda personer: Marc S., Per Kornhall.
”Varken myter eller halmgubbar är bra för läsinlärning”
Vi lärare debatt ”Vi kan önska att läs-och-skrivinlärning skulle fungera som för det talade språket – men det är en myt och inga halmgubbar i världen kan ändra på detta”, skriver Agneta Gulz och Magnus Haake i en replik. I ett inlägg i debatten om läsinlärningSammanhang: ...I ett inlägg i debatten om läsinlärning hävdar specialpedagogen Anna Insulander att en syn på ”läsning som förståelse” är ett bättre alternativ än en syn där ”ljudningsstrategier krävs för att knäcka skriftkoden”. Detta kan bara hävdas av någon som saknar kännedom om det omfattande och breda kunskapsfältet Science of Reading som samlar väl konsoliderad empirisk evidens kring vad som sker hos en individ när hon lär sig läsa-och-skriva och sedan vidareutvecklar dessa kunnanden: vad som sker, hur det sker, vad som krävs för att det ska kunna ske, vilka undervisningsmetoder som leder respektive inte leder till att en absolut majoritet av barn och unga lär sig att läsa-och-skriva– och varför. ...
Omnämnda platser: Kronobergsstudien, Scarborough. Omnämnda personer: Magnus Haake, Anna-Eva Hallins, Agneta Gulz.