”Språkstörningen DLD kräver brett samarbete”

Den 16 oktober uppmärksammas DLD-dagen internationellt. Årets tema är ”Tillsammans för DLD”. Temat understryker den samsyn och det goda samarbete som finns mellan föräldrar, logopeder, forskare och organisationer kring DLD och målgruppens behov i Sverigeoch

Sammanhang: ...Utan rätt stöd kring språk och kommunikation blir det svårt att klara skolan. Saknar logopeder Vi ser allvarligt på att tillgången till logoped är så ojämlik och att logopeder saknas i viktiga verksamheter där barn, unga och vuxna med DLD finns. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Sverige, Riksföreningen. Omnämnda personer: Albert Telon, Kerstin Wiström, Daniel Lakso Tesak.

Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd

Vi Lärare har i flera artiklar uppmärksammat ”gråzonsbarnen”, den elevgrupp som inte har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och alltså välkomnas av den anpassade grundskolan, men som har svag teoretisk begåvning och liten möjlighet att nå kraven

Sammanhang: ...Han är en av dem som uppmärksammat problemet med krav som eleverna inte har en chans att klara. Granskar Skolverket Riksrevisionen ska bland annat granska Skolverkets arbete. – Det handlar om deras tidigare arbete med nya läro- och kursplaner, men också alla reformer som är på väg och hur de kommer att påverka förutsättningarna för den här gruppen, säger projektledaren Sofia Sandgren Massih. ...

Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Rektor Linnea.

Pisa: ”Vad har vi slutat att kräva av våra elever?”

Resultaten analyseras från alla håll och som vanligt letar vi efter någon att skylla på. Är det lärarna? Läroplanen? Skolsystemet? Friskolorna? Efter snart 30 år som lärare tycker jag att vi behöver ställa en annan fråga: Har vi blivit så rädda för att ställa

Sammanhang: ...Ibland är den bästa hjälpen att säga: ”Jag vet att det här är svårt. Men jag tror på dig – och jag hjälper dig att klara det.” Belöningen uteblir Varför ska elever anstränga sig i PISA? Det påverkar inte deras betyg eller gymnasieval. ...

Omnämnda platser: Uppsala, Pisa, Stora Läspriset. Omnämnda personer: Anna Olskog, Jonas Vlachos, Sara Bengtsson.

Lärare på fängelseskolan: ”Jag vill ge dem självkänsla”

Det var 600 som sökte Kriminalvårdens 15 lärartjänster. Många nyexade lärare i jakt på ett första jobb men också många erfarna med en vilja och övertygelse att de skulle kunna göra skillnad, göra det som krävs för att hjälpa dessa barn. Men goda ambitioner

Sammanhang: ... – Vissa har man kommit så nära att tårarna rinner när det är dags att ta adjö, säger Julia Lindqvist. LÄS MER: Akutläraren får kriminella att klara godkänt i skolan F i slutbetyget – så mycket ökar risken för fängelse...

Omnämnda platser: Sveriges, Strafftiden, Sverige. Omnämnda personer: Julia Lindqvist, Åke Svensson, Gabriel Wessman.

SVA-debatten: ”Sluta mäta elevers svenska i antal år”

Två elever kan ha bott lika länge i Sverige men ändå ha helt olika språkliga förutsättningar. Ändå hör jag ofta samma fråga när en elev har svårt att följa undervisningen: ”Hur länge har eleven varit i Sverige?” Frågan kan verka relevant. Men alltför ofta

Sammanhang: ...En elev som har varit här i många år kan förväntas klara sig utan stöd, trots att det akademiska språket fortfarande inte räcker till. En annan elev kan underskattas eftersom hen är relativt ny i landet, trots att hen har en stark skolbakgrund och utvecklas mycket snabbt. ...

Omnämnda platser: Sverige.

”Min tystnad tolkades som att jag inte kunde”

När skolan diskuterar hur elever med särskilda behov ska få stöd hamnar fokus ofta på dem som stör och syns. Men vad händer med barnen som sitter tysta, kämpar i det fördolda och gör allt för att inte sticka ut? I dagens skoldebatt diskuteras hur undervisningsgrupper

Sammanhang: ...Jag vet, för jag var en av dem. ”Offrade min sömn” När jag gick i skolan slet jag halva nätterna med läxor för att nå godkända betyg. Jag offrade min sömn för att klara det som verkade komma så mycket lättare för andra. Men det syntes inte. Jag var blyg och räckte inte upp handen, även när jag visste svaret. ...

Lillemor Malmbo: Vad hände med bildningen?

”Vi måste vara relevanta.” ”Vi behöver möta elevernas behov av flexibilitet.” ”Vi måste jobba mot nämndens mål om högre genomströmning.” Alla vi som arbetar inom vuxenutbildningen möter detta. Oftast förr än senare. Och självklart är det också så och inte

Sammanhang: ...För vad ska man med bildning till om det enda man tänkt sig med komvux är snabbaste vägen till jobb? Men utbildning borde inte enbart handla om att klara nästa moment, få ett betyg eller gå vidare. Utbildning har flera mål, men vi borde prata mer om vad som händer med människan på vägen mot målen. ...

”Varför syns vårt arbete så lite – trots vår viktiga roll?"

Vi arbetar som modersmålslärare och studiehandledare i Örebro. Det finns en fråga som vi länge har funderat över: Varför syns vårt arbete så lite, trots den viktiga roll vi har för elevernas skolgång, integration och framtid? Många tror att en modersmålslärare

Sammanhang: ...Många av oss arbetar också som studiehandledare och stöttar elever från lågstadiet ända upp till gymnasiet. För att klara det krävs breda ämneskunskaper, pedagogisk kompetens och förmågan att förklara komplicerade begrepp på flera språk. ”Anpassar oss” Vi hjälper elever att förstå undervisningen i allt från matematik och NO till samhällskunskap och språk. ...

Omnämnda platser: Örebro, kommun.

Experten om Pisa-raset: Då går det inte att undervisa

I den förra Pisa-undersökningen från 2022 var det en fjärdedel av de svenska eleverna i årkurs 9 som inte klarade den grundläggande nivån i läsförståelse. Då pratade de ansvariga statsråden om en läskris och en kunskapskollaps. I dag visar den nya Pisa-mätningen

Sammanhang: ... – Det är mycket allvarligt att så många elever inte kan klara uppgifter som att urskilja ett huvudbudskap i en vanlig text, sammanfatta texten med egna ord eller hitta information i texten, säger hon. ...

Omnämnda platser: Pisa, Mohamsson, Sverige. Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Linda Fälth, Marcus Larsson.

Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”

Under regeringens presskonferens om Pisa-krisen ger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) exempel på räddningen. Det handlar bland annat om de kommande nya läro- och ämnesplanerna. Men de är ett och ett halvt år bort. – Det är inte så lätt som enskild

Sammanhang: ...Jag menar inte som OECD, att en stor grupp inte kommer att klara sig i samhället, inte lyckas trycka på rätt hissknapp. Men utan gymnasiet riskerar du att fara illa för du utestängs från både arbetsmarknad och vidare utbildning, säger Ola Helenius. ...

Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Marcus Larsson, Jonas Vlachos, Simona Mohamssons.