Resultat 1 - 10 av 29
”Vi måste vara beredda att betala för behöriga lärare”
Hon är en av fyra ledamöter i riksdagens utbildningsutskott med yrkesmässig lärarbakgrund, om än en kort sådan. – Jag är legitimerad gymnasielärare med behörighet i svenska och psykologi. Efter ett år på Tullängsgymnasiet i Örebro återvände jag till ÖrebroSammanhang: ...Vi vill därför inte ge friskolorna mindre pengar, utan kommunerna mer, säger Camilla Hansén som även vill att det införs ett gemensamt och obligatoriskt skolvalsystem utan kötid som urvalsinstrument....
Omnämnda platser: Nalen, Sverige, Örebro. Omnämnda personer: Camilla Hansén, Jonas Eriksson, Lena Holmdahl.
”På vissa ställen är skolan mer fritidsgård än skola”
Han beskriver sin egen skolgång i positiva ordalag. – Jag hade ganska lätt för att lära mig. Två dagar efter att Mathias Bengtsson fyllt 18 år tog han plats i Gagnef kommuns kultur- och fritidsnämnd. Som 20-åring valdes han in i kommunfullmäktige och blevSammanhang: ...Kötiden ska vara kvar Mathias Bengtsson vill att det under den kommande mandatperioden införs ett gemensamt och obligatoriskt skolvalssystem. – Kötiden bör begränsas, men inte tas bort som urvalsmetod. ...
Omnämnda platser: Stockholm, Gagnef, Nalen. Omnämnda personer: Andreas Mörck, Mathias Bengtsson.
”Arbetet med att återreglera svensk skola har påbörjats”
Simona Mohamsson lovar lärarna att sätta skolan först. Debatt Liberalernas partiledare Simona Mohamsson listar 10 reformer som riksdagen har genomfört för skolan – och vilket arbete som kvarstår. ”Det tar tid att vända en atlantångare”. När LiberalernaklevSammanhang: ...Vi tar bort den skarpa F-gränsen så att fler elever ska ta sig vidare från grundskolan. Istället införs ett mer rättvist betygssystem där glädjebetyg omöjliggörs genom centralt rättade slutprov. Samtidigt slopas också dagens långa betygskriterier och ersätts med en enkel tio-gradig skala. ...
Omnämnda platser: Liberalernas, Sveriges. Omnämnda personer: Lotta Edholm, Simona Mohamsson.
Vilka nya skolreformer har beslutats? Här är förändringarna som börjar gälla 2026 och 2028
Skolpolitik Vad, hur och när? Här är riksdagens beslut om ”den nya skolan” och reformerna som ska reglera lärares undervisningstid, öka deras makt, men minska stök, dokumentation och betygsinflation. Riksdagen har röstat igenom ett stort skolpaket – härärSammanhang: ...En tiogradig skala där F-betyget skrotas. Nationella slutprov införs i grundskola, specialskola, gymnasieskola och Komvux. Dessa ska från 2031 rättas digitalt. Samtidigt införs ett nytt meritvärde. ...
Omnämnda platser: Komvux, Skollagen.
Riksdagen: Fritt fram för nya betygen i skolan
Skolpolitik Skrotat F-betyg, tiogradig betygsskala, obligatoriska bedömningsråd för lärare och ett nytt meritvärde som baserats både på lärares betyg och resultat på nationella slutprov. Riksdagen har godkänt förslagen om nytt betygssystem. Riksdagen röstadeSammanhang: ...Men nu har riksdagen klubbat Magnus Henreksons förslag till ett nytt system: En tiogradig skala där F-betyget skrotas. Nationella slutprov införs i grundskola, specialskola, gymnasieskola och Komvux. Dessa ska från 2031 rättas digitalt. Samtidigt införs ett nytt meritvärde. ...
Omnämnda platser: Komvux. Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Magnus Henreksons.
Riksdagen: Ny typ av stöd – extra anpassningar skrotas
Skolpolitik Riksdagen går på regeringens linje om ett nytt system för stöd till elever som inte når målen. Det innebär bland annat att de kritiserade extra anpassningarna skrotas. Det står klart efter onsdagens omröstning där riksdagen röstade ja till ”FörbättratSammanhang: ...Lärare är ansvariga för det stöd som kan ges enskilda elever inom ramen för undervisningen, enklare insatser som inte påverkar helklassundervisningen negativt. Standardtester införs för att screena elevernas kunskaper och identifiera stödbehov. Testerna genomförs i årskurs 1,2,3,5 och 8 i grundskolan och anpassade grundskolan. ...
Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Pontus Bäckströms, Lotta Edholm.
Riksdagen: Nya läroplaner som ska motverka läskrisen
Skolpolitik De nya läroplanerna för grundskolan är klubbade i riksdagen. Det är en del i regeringens arbete för att motverka läskrisen – och det faktum att var fjärde elev inte når läskraven. Riksdagen klubbade på onsdagen igenom de nya läroplanerna förgrundskolan.Sammanhang: ...Grundläggande svenska blir ett eget ämne med egen kursplan, för nyanlända elever. Sammantagen bedömning införs även för betyget E. De nya kursplanerna införs i juli 2028, i komvux i januari 2031. Kritiken mot kursplanerna: ”Politisk styrning” Socialdemokraterna och Centerpartiet vill undvika politisk detaljstyrning av undervisningen. ...
Omnämnda personer: Thomas Perssons.
Nya lagen om friskolor: Uppgifterna som blir offentliga – och hemliga
Offentlighetsprincip Från och med januari 2027 gäller offentlighetsprincip även för friskolorna – och det fackliga arbetet kan bli lättare. Men det är en insyn med begränsning – bland annat av ägare och vinster. – Man kommer kanske inte åt det kritikernahadeSammanhang: ...Offentlighetsprincip i friskolor: Detta gäller Offentlighetsprincipen införs den 1 januari 2027. Uppgifter ska enligt offentlighetsprincipen lämnas ut ”skyndsamt”. Men friskolorna får längre tid på sig, fram till 2029. ...
Omnämnda personer: Maria Refors Legge, Maria Refors-Legge.
S-förslag om max 12 elever per lärare: ”Räcker inte”
Valet 2026 Socialdemokraterna går till val på max tolv elever per lärare på lågstadiet. – Det är ett viktigt steg för att minska gruppstorlekarna och stärka undervisningens kvalitet, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare. SocialdemokraternasSammanhang: ...Socialdemokraterna hoppas på att förslaget också ska göra övergången mellan förskoleklass och lågstadium mjukare, fram till dess att tioårig grundskola införs 2028. Pengarna ska, enligt TT, delvis tas från friskolornas skolpeng. – När det gäller finansieringen behöver vi analysera förslaget närmare. ...
Omnämnda personer: Anna Olskog, Sara Bruun, Magdalena Andersson.
Kommunlistan: Här är barngrupperna för stora
Arbetsmiljö Varannan barngrupp i förskolan är större än Skolverket rekommenderar – trots att det föds färre barn. Det visar Skolverkets siffror. Nu kräver Sveriges Lärare att regeringen kommer med maxtak i lagen. – Det är inget annat än skamligt att välfärdslandetSammanhang: ...Vi förväntar oss inget mindre än att en tvingande reglering införs, säger hon. LÄS ÄVEN: Beskedet: Inget beslut om maxtak i förskolan före valet Lärarnas larm: Stödbehoven skenar i förskolan Larmet: Barnen riskerar att skadas varje dag...
Omnämnda platser: Siffrorna, Skolverket, Sverige. Omnämnda personer: Anna Olskog.




