Maria Wiman: Det är tyst på skolan – och min själ har stämplat ut

Krönika ”Kvar finns bara vi, ett gäng urholkade dönickar till lärare som sitter med blicken fäst i fjärran och halvöppen mun”, skriver Maria Wiman efter att skolan har tömts på elever. Märker ni hur tyst allt blev? Ja, det är en sådan där tystnad man kan

Sammanhang: ...I oktober hade vi avklarat det första arbetsområdet, utvecklingssamtalen, de oräkneliga evighetslånga timmarna av vad som brukar kallas systematiskt kvalitetsarbete, den dagliga administrationen, mötena, uppföljningen på uppföljningens uppföljning. När höstlovet kom var vi fullfjädrade zombies med glasartad blick och släpande korridorsgång. Sedan blev det plötsligt december och då speedades tiden osaligt upp. ...

Omnämnda platser: Lucia. Omnämnda personer: Maria Wiman.