JO granskar: Skolledning kallade kritiska lärare till möte

I Vindeln pågår en mångårig strid om bristande resurser till skolan mellan lärare och politiker. Inför valet publicerade dåvarande styret Socialdemokraterna och Kristdemokraterna en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om sina satsningar på skolan. Något

Sammanhang: ...Inför valet publicerade dåvarande styret Socialdemokraterna och Kristdemokraterna en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om sina satsningar på skolan. Något som fick en grupp lärare att reagera – och skriva en replik i tidningen. Lärarnas kritik De beskrev bristande stöd till elever med behov, om att läromedel endast köps in för matematik, svenska och engelska, men att övriga ämnen får vänta. ...

Omnämnda personer: Erik Nymansson, Pernilla Lindberg.

Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd

Vi Lärare har i flera artiklar uppmärksammat ”gråzonsbarnen”, den elevgrupp som inte har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och alltså välkomnas av den anpassade grundskolan, men som har svag teoretisk begåvning och liten möjlighet att nå kraven

Sammanhang: ... – Det är en enorm samvetsstress att veta att det finns elever i varje klass som skulle behöva en uppmuntrande klapp på axeln och individuell vägledning. Att hinna undervisa både grupp och enskilda elever samtidigt är svårt. Man vet att eleven inte får det stöd den behöver, säger Fredrik Sandström. ...

Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Rektor Linnea.

Lärarna vittnar: Så drabbas vi av bristande stöd i skolan

När Sveriges Lärare undersöker hur behovet av stöd förändrats, och i vilken grad elever får det stöd som de behöver, blir resultatet en krisrapport. I rapporten ”Allt fler behöver alltmer stöd” uppger sju av tio lärare att de har fler elever med behov av

Sammanhang: ...Ser en markant ökning av osäkerhet hos eleverna att t e x synas på lektion (läsa högt, stå framför klassen/grupp, vara muntligt delaktiga på lektionstiden enskilt eller i mindre grupp. (...) Frånvaron ökar och även hemmasittarna. ...

Specialläraren efter larmet: ”Vi behöver vara fler”

En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att sju av tio lärare både upplever att de har fler elever med behov av stöd – och att det stödet brister. – Det är ett stödbehov som inte är i balans med antalet specialpedagoger och speciallärare på fältet.

Sammanhang: ... – Vi behöver vara fler med specialpedagogisk kompetens som arbetar på individ, grupp och organisationsnivå. Vi behöver arbeta i klassrummen, i mindre sammanhang samt enskilt med elever. ...

Omnämnda platser: Karlskoga. Omnämnda personer: Alicia Eriksson.

Per Kornhall: Vi är besatta av utbildning

När jag började skriva detta var det självklara temat alla nya regler som börjar i höst, som mobilförbud eller stopp för vinstuttag vid nyetableringar av friskolor. Det är många förändringar, men inte de rejäla tag mot marknadsskolan som lärare, rektoreroch

Sammanhang: ...Att undervisa är en unik mänsklig egenskap som innehåller sin egen belöning. Lita på lärarna Jag frågade en gång en grupp lärare varför de hade valt yrket. Två sa att de hade haft dåliga lärare och ville göra det bättre. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Per Kornhall, Hinda Hussein, Emmelie Persson.

De står upp till bildningens försvar: ”Svår att manipulera”

LÄS ÄVEN: Torkel Klingberg: ”Alla behöver en lärare som pekar ut riktningen” ”Vad skolan var: en ljusvärldens kontroll över hålorna, den spanande ugglan, kunskapens alltid försökande fågel, som jagade gråhetens råttor och skyddade släktet från digerdöden

Sammanhang: ...Hur autokratier formas, den verkliga makten hamnar hos en person eller hos en liten grupp i stället för hos folket. Sverker Sörlin följde perioden vid förra regeringsskiftet med intresse. ...

Omnämnda platser: Järva, Stockholm, Sverige. Omnämnda personer: Torkel Klingberg, Jenny Maria Nilsson, Jenny Maria Nilssons.

Utredaren: ”Arbetsgivare tar inte regelverken på allvar”

För 15 år sedan infördes lärarlegitimation i Sverige. – Det är en reform som är full av kryphål som behöver täppas till, säger Patrik Ribe. Samtidigt som behöriga lärare kan ha svårt att få jobb anställer förskolor och skolor obehörig personal, vilket enligt

Sammanhang: ... – På riksnivå talar nästan samtliga partier om behovet av minskade grupp- och klasstorlekar, vilket är bra. Men på lokal nivå vill samma partier ofta säga upp lärare och lägga ner skolor. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Patrik Ribe.

Skolor anställer obehöriga – trots att lärare går utan jobb

Förra läsåret var majoriteten av Sjöbos och Timrås högstadielärare i svenska obehöriga, enligt Skolverkets statistik. I Askersund var sex av tio högstadielärare i engelska obehöriga. Detsamma gällde högstadielärarna i matematik i Hallstahammar. Gemensamt

Sammanhang: ...Att döma av partiernas löften i valrörelsen finns det ett brett politiskt stöd för att både reglera och minska grupp- och klasstorlekarna, framför allt i förskolan och grundskolans yngre år. Detsamma gäller behovet av att öka personal- och lärartätheten...

Omnämnda platser: Timrås, Sverige, Sveriges. Omnämnda personer: Petra Hultqvist, Henrik Magnusson.

Elinor Keiriö Östlin: Vi väljer inte vilka barn vi ska se

Jag känner igen den där lilla handen. Den som plötsligt letar efter min när vi går genom hallen. Fingrarna som försiktigt söker sig mot min hand och griper tag. Ibland hinner jag. Jag kan stanna upp. Böja mig ner. Möta blicken. Hålla kvar handen en stund.

Sammanhang: ...Det påverkar vad vi faktiskt får möjlighet att göra tillsammans med barnen. När vi är tillräckligt många kan vi dela en grupp. Vi kan stanna kvar i en fråga som plötsligt väcks, hjälpa ett barn in i en lek eller finnas kvar i en konflikt länge nog för att lyssna på båda. ...

Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.

Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”

Under regeringens presskonferens om Pisa-krisen ger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) exempel på räddningen. Det handlar bland annat om de kommande nya läro- och ämnesplanerna. Men de är ett och ett halvt år bort. – Det är inte så lätt som enskild

Sammanhang: ...Vi utestänger många från ett nationellt gymnasieprogram för att de inte får godkänt i matte. Jag menar inte som OECD, att en stor grupp inte kommer att klara sig i samhället, inte lyckas trycka på rätt hissknapp. Men utan gymnasiet riskerar du att fara illa för du utestängs från både arbetsmarknad och vidare utbildning, säger Ola Helenius. ...

Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Marcus Larsson, Jonas Vlachos, Simona Mohamssons.