Filippa Mannerheim: Begreppet ”relationer” har blivit grovt feltolkat

Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. Jag tror inte att någon enda lärare i Sverige motsätter sig påståendet att det är viktigt att ha goda relationer till sina klasser och elever. Tyvärr har detta begrepp

Sammanhang: ...Han står inte bakom den Skolverkets stödmaterial svämmar idag över av texter om relationskompetens och relationellt lärande och beskriver det som en undergörande trollformel för gott beteende och godkända betyg. I P1 dokumentären ”Diagnosinflationen” får vi gång på gång höra att allt runt eleven står och faller med läraren som relationsbyggare. ...

Omnämnda platser: Sverige, Bennett. Omnämnda personer: Thomas Bennett.

”Hälsa och lärande behöver en kunskapssyn byggd på evidens”

Debatt Det finns en utbredd och problematisk kunskapssyn som gör det svårt och ibland omöjligt att ta sig an dagens problem med låga skolresultat och stor psykisk ohälsa, skriver Josef Milerad, docent, universitetslektor. Kunskap om hur det går att vända

Sammanhang: ...Varje år lämnar omkring 16 000 elever skolan utan godkända betyg och enligt officiell statistik är var sjunde elev i grundskolan patient på BUP. Så här kan det inte fortsätta. ...

Omnämnda platser: Fohlin, Sverige. Omnämnda personer: Filip Sandahl, Josef Milerad, Universitetslektor Oscar Björk.

HP Tran: F-gränsen är förödande för gråzonsbarnen

Krönika ”Vi ska ta vara på alla barns styrkor och färdigheter. Inte slå undan benen för dem för deras absoluta svagheter. Det är dags att ta bort F-betyget”, skriver HP Tran. Under hösten har det flitigt diskuterats och debatterats om de så kallade ”gråzonsbarnen”.

Sammanhang: ...Medan några i klassen klagar över att de ”bara” fick ett C eller B så skulle de göra vad som helst bara för att bli godkända. Dags att ta bort F-betyget Nuvarande betygssystem, med en skarp F-gräns är förödande. Att vi har låtit det här fortgå så länge är helt absurt. ...

Omnämnda platser: Gråzonsbarn. Omnämnda personer: Maria Wiman.

Filippa Mannerheim: Ska vi sätta korrekta betyg på gråzonsbarnen?

Krönika ”Lärare som tagit sitt myndighetsuppdrag, det vill säga betygssättningen, på allvar och underkänt teoretiskt svaga elever har anklagats, ifrågasatts och misstänkliggjorts”, skriver Filippa Mannerheim. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Lärare som tagit sitt myndighetsuppdrag, det vill säga betygssättningen, på allvar och underkänt teoretiskt svaga elever har anklagats, ifrågasatts och misstänkliggjorts av skolmyndigheter, skolledningar, elevhälsa och föräldrar men även av mindre nogräknade lärarkollegor som glatt stämplat ut godkända betyg på elever som egentligen inte kan – eftersom detta blir ett bevis på vilka duktiga lärare de själva är. ...

Omnämnda platser: Sverige, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Maria Refors Legge, Rektor Linnea, Filippa Mannerheim.

Yrkesläraren om mindre teori i skolan: ”Olyckligt”

Elevhälsa För att alla ska ha möjlighet att klara grundskolan utreds en ny läroplan med mindre teori. Olyckligt, menar yrkesläraren Tom Bergström. – Man går miste om mycket om man inte knäcker läskoden. Yrkesläraren Tom Bergström ser ett förakt mot praktiska

Sammanhang: ...Flera förslag finns på bordet för att även de svagt teoretiskt begåvade eleverna ska kunna ta sig igenom grundskolan med godkända betyg. 14 procent av eleverna, de så kallade gråzonsbarnen, bedöms ha en kognitiv förmåga som gör att de är på gränsen till anpassad undervisning. ...

Omnämnda platser: Avesta. Omnämnda personer: Linnea Lindquist, Tom Bergström, Rektor Linnea.

HP Tran: Högre måluppfyllelse betyder egentligen sänkta krav

Krönika ”När det pratas om måluppfyllelse så menas egentligen att lärarna sätter för låga betyg, bedömer för hårt – eller att de är usla på sitt jobb”, skriver HP Tran. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram.

Sammanhang: ...Man tittar på diagram, staplar, andelar, procentsatser och analyserar resultat. Hur många blev godkända? Hur hög var andelen godkända det här läsåret jämfört med året innan? Och året innan det? Hur ser det ut om vi analyserar resultaten efter kön? ...

”Synliggör språkstörning i skolan”

Debatt Den 17 oktober uppmärksammas DLD-dagen internationellt. ”DLD/språkstörning är en osynlig funktionsnedsättning som ofta ger betydande svårigheter att hänga med i skolans alla ämnen”, skriver ordförandena för Afasiförbundet och Logopedförbundet. Skolverkets

Sammanhang: ...Forskarna Olof Sandgren (LU) och Anna Ekström (LIU) visar i en delstudie av sitt forskningsprojekt om DLD i skolan att de elever som har språkstörning/DLD som har svårigheter med språklig förståelse (impressiva svårigheter) tillhör den grupp som i högre utsträckning saknar godkända betyg och därmed saknar gymnasiekompetens. Elever med DLD som har expressiva svårigheter får i högre utsträckning godkända betyg. ...

Omnämnda platser: Studiepaket. Omnämnda personer: Olof Sandgren, Anna Ekström, Kerstin Wiström.

Ny antikrångel-rapport kan frigöra tid för lärare

Arbetsbelastning Sex av tio lärare uppger att administration är en stressfaktor. Nu har Sveriges kommuner och regioner tagit fram en ”antikrångel”-rapport med förslag. – Min förhoppning är att det ska bli mindre administration för lärarna, säger Ella Kardemark,

Sammanhang: ...Kvittot för ett gott resultat ska vara att barn får godkända betyg, inte att vi har en fin processkarta, säger Ella Kardemark, till vardags Kristdemokratisk politiker i Halmstad. ...

Omnämnda platser: Halmstad, Talis, Sveriges. Omnämnda personer: Anna Olskog, Ella Kardemark.

Språklärarna: ”Inför en svensk språkstrategi”

Debatt ”I en tid då det demokratiska samtalet hämmas på många håll i världen, är språkkunskaper och interkulturell kompetens av yttersta vikt. Ämnet moderna språks och modersmålsundervisningens roll i skolan behöver stärkas, liksom minoritetsspråkens roll

Sammanhang: ...Följande målsättningar utgör stommen för en sådan strategi: Grundskola Moderna språk som obligatoriskt skolämne, jämställt med övriga ämnen Begränsade gruppstorlekar för att främja undervisningens kvalitet Stärkt rätt till modersmålsundervisning i alla modersmål under hela skoltiden Gymnasieskola Krav på godkända betyg från grundskolan i modersmål och ytterligare två språk för antagning vid högskoleförberedande program, exempelvis svenska, engelska och ett modernt språk Moderna språk som programgemensamt ämne på samtliga högskoleförberedande gymnasieprogram Moderna språk som programgemensamt ämne på hotell- och turismprogrammet Språkundervisning i moderna språk under alla tre år på gymnasiet Högre utbildning Samhällsekonomiska insatser för att locka fler studenter till språkstudier Samhällsekonomiska insatser för att säkerställa tillväxten av språklärare Bättre möjlighet att integrera språkstudier med högskoleutbildningar inom andra områden, exempelvis ekonomi och ingenjörskap Samhället i stort Uppvärdering av flerspråkighet vid anställning och lönesättning Möjlighet till relevant och kontinuerlig språkutbildning på arbetstid inom sektorer med flerspråkiga kontakter Fortsatta insatser för att säkerställa minoritetsspråkens roll i samhället och skolsystemet Skapandet av ett nationellt språkcentrum, likt Fremmedspråksenteret i Norge, som tar ett nationellt grepp om språkfrågor för både skolväsendet och samhället. ...

Omnämnda platser: Norden, Sverige, Norge. Omnämnda personer: Petra Platen, Britt-Marie Karlsson, Anna Greek.