Resultat 1 - 10 av 40
Forskaren: ”Utbildning behöver flera perspektiv”
Kognitionsvetenskapen har något av ett genombrottsögonblick i svensk utbildning. Den får större plats i lärarutbildningen, åberopas i läroplansreformer och framställs som ett sätt att ge undervisningen en stabilare vetenskaplig grund. Som någon som förvånatsSammanhang: ...Sally Windsor, docent i pedagogiskt arbete, institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet LÄS ÄVEN:...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Pernilla Nilsson, Sakina Alhadad, Sally Windsor.
Specialpedagogik: ”Lärarens ansvar får inte försvagas”
Förslaget om en ny speciallärarutbildning i SOU 2026:50 innehåller en viktig förskjutning. Den nya specialläraren ska ha sin bas i det elev- och undervisningsnära arbetet och i första hand arbeta i klassrummet tillsammans med lärare. ”Lovande” Det finnsSammanhang: ...Charlotte Arkenback, fil dr och universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, verksam inom specialpedagogisk lärarutbildning samt lärare och speciallärare i matematikutveckling LÄS ÄVEN: Utbildningen görs om – ska öka antalet speciallärare ”Lärare är utbildade för att möta elevernas behov” ”Specialpedagoger ska arbeta direkt med elever” ”Klyftan” efter ministrarnas utspel om specialpedagoger...
Omnämnda personer: Charlotte Arkenback.
Risken: Svagare demokrati med mer kontroll i skolan
Fler ordningsbetyg. Mobilförbud. Skärpta disciplinära åtgärder. Den svenska skoldebatten handlar allt oftare om kontroll, ordning och det som kan mätas och följas upp. Det är viktiga frågor. Men när de får dominera riskerar skolans demokratiuppdrag att hamnaSammanhang: ...Annelie Mickelsson, Annette Lurén och Katarina Jansson Hydén, lärare och doktorander i CULs forskarskola, Göteborgs universitet LÄS ÄVEN:...
Omnämnda platser: Skollagen. Omnämnda personer: Annelie Mickelsson, Annette Lurén, Katarina Jansson Hydén.
”Vad talar vi om när vi talar om kognitionsvetenskap?”
Debatt Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar MargarethaHäggström,Sammanhang: ...Margaretha Häggström, docent i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, HDK-Valand, Göteborgs universitet Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare? Gör så här: Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. ...
Omnämnda platser: Valand. Omnämnda personer: Margaretha Häggström.
HP Tran: Rektor Linnea är vad varje skola behöver
Under våren har skolledaren och skoldebattören Linnea Lindquist släppt sin bok ”Vad jag pratar om när jag pratar om skolan”. Det är en högst personlig bok om hennes tid som lärare och rektor i skolor som befinner sig i socioekonomiskt utsatta områden. NärSammanhang: ...Rent önsketänkande Jag som själv har arbetat i över tio år i några av Göteborgs förortsskolor kan inget annat än hålla med om det som lyftes fram i boken. Men att vi i Sverige blint och okritiskt ska implementera en modell som används i England, som för övrigt har en väldigt annorlunda skolkultur från vår egen, är rent önsketänkande. ...
Omnämnda platser: Sverige, England, Göteborgs. Omnämnda personer: Rektor Linnea, Linnea Lindquist.
Barn i farozonen får inte stöd – grupperna är för stora
F som i fängelse Redan i förskolan märks det vilka barn som är i farozonen för att senare i livet inte klara skolan. Det berättar förskolläraren Anna-Mia Nilsson. Anna-Mia Nilsson är lärare i förskolan och sitter i styrelsen för Sveriges Lärare i Göteborg.Sammanhang: ...Enligt aktuell statistik från Skolverket är drygt hälften av barngrupperna i förskolan större än verkets rekommendationer; max 12 barn i grupper med ett- till treåringar och som mest 15 barn i grupper med äldre barn. Sju av tio är för stora I Göteborgs kommun är sju av tio åldersindelade barngrupper i förskolan större än rekommendationen (2025). ...
Omnämnda platser: kommun, Stockholm, Göteborg. Omnämnda personer: Anna-Mia Nilsson, Eva Broström.
Mannerheim: Förstelärarreformen gör mer skada än nytta
Krönika ”Det är illa att välutbildade, erfarna och engagerade lärare gapskrattar åt en reform som ska handla om att utveckla skolan. Ett skolsystem tar skada när lärare inte tar de artificiellt utformade karriärstegen på allvar”, skriver Filippa Mannerheim.Sammanhang: ...Det är en kritik som återkommer i forskningen. En studie från Göteborgs universitet, visade redan 2017, att lärarkåren blivit mer hierarkisk efter reformen och att förstelärarna ofta uppfattas som skolledningens förlängda arm snarare än kollegornas representanter. ...
Omnämnda platser: Sverige, Trollkarlen. Omnämnda personer: Filippa Mannerheim.
Skolverkets uppdrag: Öka kunskapen om antisemitism
Extremism Vi Lärare har i flera artiklar skildrat hur antisemitismen ökar i svenska skolor. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser för att komma till rätta med problemet. Skolverket får i uppdrag av regeringen att genomföraSammanhang: ...Forskaren kritisk Exempelvis ska Skolverket föra dialog med Forum för levande historia och Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet i det här arbetet. Där är läraren och forskaren Christer Mattsson föreståndare. Han har i intervjuer med Vi Lärare varit mycket kritisk: – Jag skulle säga att det finns en betydande strukturell antisemitism i Sveriges utbildningsväsende. ...
Omnämnda platser: Parisa Liljestrand, Sveriges. Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Christer Mattsson.
Akut kris i anpassad skola: ”Personalen far riktigt illa”
Anpassad grundskola Den anpassade grundskolan i Göteborg är i kris. Antalet elever har rekordökat och hot och våld har blivit vardag. – Det kan inte fortsätta så här, personalen far riktigt illa, säger Terje Adkins, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare. GöteborgSammanhang: ...Anmälningar blev liggande För något år sedan uppdagades det att huvudmannen, Göteborgs stad, låtit tusentals anmälningar om hot och våld i skolan bli liggande. När det uppmärksammades blev det bättre en period men det senaste halvåret upplever Terje Adkins att det blivit sämre igen...
Omnämnda platser: Göteborgs, Göteborg, Sveriges. Omnämnda personer: Diana Storvik, Maria Andersson, Terje Adkins.
Tonåringar dömda – klottrade hakkors på skola
Extremism Nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor har blivit vanligare, enligt polisen. Nu döms tre tonåringar för hets mot folkgrupp efter att ha spraymålat hakkors på en skola i Hagfors. Tre tonåringar döms efter att ha sprayat hakkors på en skola.Sammanhang: ...Strukturell antisemitism I Vi Lärares stora granskning om antisemitism anser Christer Mattsson, lärare, forskare och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, att det finns en betydande strukturell antisemitism i det svenska utbildningsväsendet. ...
Omnämnda platser: Helagotland, Hagfors, Gotland. Omnämnda personer: Christer Mattsson, Wärmlands Folkblad.




