Resultat 1 - 10 av 213
Tre lärare: Det här vill vi ha forskarnas svar på
Forskning Forskningskonventet STEM 2026 för samman lärare och forskare under samma tak. Vi Lärare passade på att fråga tre lärare på plats: Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på? Azra Softic Stenhammarskolan, Flen – Hur ska man fåSammanhang: ...Samtidigt är det svårt att veta hur mycket eleverna på låg- och mellanstadiet behöver kunna om hur AI fungerar och vilka verktyg de ska lära sig använda som tillämpar AI. LÄS MER: Forskare: Så kan lärare och forskare utveckla tillsammans...
Omnämnda platser: Katrineholm, Finland, Komtek.
Filippa Mannerheim: Min lista – 10 sätt att motverka skrivkrisen
Krönika ”Vi måste vända trenden genom att själva agera. Du kanske inte kan göra allt – men åtminstone något”, skriver Filippa Mannerheim och listar 10 sätt att motverka skrivkrisen. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikternaSammanhang: ...Ni ska skriva tillsammans – du först, de sedan. Att skriva av tavlan fungerar dessutom bättre än en stressboll för rastlösa elever. Exempel: Förbered de meningar du ska skriva på tavlan (korta sammanfattningar och ordförklaringar) och se till att alla elever skriver av för hand i sina skrivhäften. ...
Omnämnda platser: Sverige, Norge, Diktamen. Omnämnda personer: Linda Feldt, Filippa Mannerheim.
”Sva-ämnet inte en enkel version av svenska”
Debatt Eleverna får en felaktig självbild – och en felaktig bild av ämnet – när svenska som andraspråk beskrivs som en sämre variant av svenskämnet. Som en konsekvens lämnar flera undervisningen för tidigt. ”Problemet är inte ämnet. Problemet är statusen”,Sammanhang: ...Det är skapat för att ge elever rätt språkliga verktyg, på rätt nivå och i rätt takt. I praktiken fungerar det ofta precis så. Men parallellt skickar skolan och ibland även vi vuxna runt eleverna signaler om att sva inte är det riktiga ämnet. ...
Omnämnda platser: Sala.
”Tillgänglig lärmiljö fungerar inte i verkligheten”
Debatt Inkludering för alla genom tillgängliga lärmiljöer? En utopi, skriver Therese Rosengren. Och fortsätter: ”Vid det här laget står detta faktum smärtsamt klart för de allra flesta som bedriver helklassundervisning”. Nu kommer hon med en uppmaning tillSammanhang: ...Med en tillgänglig lärmiljö förutsätts alla elever kunna inkluderas i klassrummet. Det finns bara ett problem. Det fungerar inte i verkligheten. Låt oss titta på varför. ”Kollektiv aktivitet” Grundförutsättningen för undervisning i svenska skolor består av ett fysiskt klassrum med en ensam lärare på ett stort antal elever. ...
Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Therese Rosengren.
”Skolans pendelpolitik sviker eleverna”
Debatt Skolan går från analys till faktakunskaper – en pendel som svänger igen, skriver Helene Sandvall: ”Pluggskolan är tillbaka. Lust är inte längre viktigast. Nu ska eleverna vänja sig vid att lärande är jobbigt. Herregud, ännu en tvär gir i skolpolitiken!”Sammanhang: ...Problemet är att vi fortsätter låtsas att skolan fungerar i ytterligheter, antingen kreativ frihet utan struktur eller disciplin utan mening. ”Saknade verktyg” För bara några år sedan skulle elever analysera allt. ...
Omnämnda platser: Ulricehamn.
Extra anpassningar skrotas – så blir elevernas nya stöd
Särskilt stöd Regeringen slopar de extra anpassningarna och inför extra undervisning i små grupper, med speciallärare eller lärare. Obligatoriska anpassningar införs både på låg- mellan- och högstadiet. – Vi sätter punkt för Gustav Fridolins läsa-skriva-räkna-garanti.Sammanhang: ...Screeningtester på varje stadium ska ge elever stöd i rätt tid, enligt regeringens förslag. Läsa-skriva-räkna-garantin fungerar dåligt. Det visar en granskning från Vi Lärares specialtidning Grundskolläraren. Både lärare och forskare är mycket kritiska mot Skolverkets stödmaterial och efter granskningen lovade dåvarande skolminister Lotta Edholm (L) att garantin ”måste göras om i grunden”. ...
Omnämnda platser: Sverigedemokraterna. Omnämnda personer: Lotta Edholm, Camilla Waltersson, Jakob Forssmed.
Jag vill slå ett slag för den mjuka snällheten
Krönika ”I en tid av no excuses, hårdare tag och bestraffningar vill jag slå ett slag för den sötpuffiga mjuka snällheten” skriver Maria Wiman. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. Den som är väldigt starkSammanhang: ...Jag kan förstå att man som beslutsfattare kan tycka att det är bättre med lite snabba och uttrycksfulla snabblösningar. ”Vad dessa kantiga stickiga ungar behöver är mjukare tag – inte hårdare” Men jag vet ju vad som fungerar. Jag kan ingen annan metod än att hålla i och hålla ut, att tålmodigt välja snällheten även när det är som svårast. ...
Omnämnda personer: Pippi Långstrump, Maria Wiman, Bob Hansson.
Forskaren: ”Kolla källan” räcker inte längre
Forskning När naturvetenskapliga nyheter sprids i rekordfart räcker det inte längre med att ”kolla källan”, enligt Josefin Reimark, gymnasielärare och forskare. Undervisningen i källkritik har förändrats över tid, konstaterar Josefin Reimark som har varitSammanhang: ... – Det gäller att välja aktuella exempel som eleverna kan relatera till och som samtidigt fungerar i undervisningen. För att vara ärlig har vi lärare inte tid att arbeta med sådant som varken ger kunskap eller bedömningsunderlag – undervisningen måste vara effektiv, men också engagerande. ...
Omnämnda personer: Josefin Reimark.
Sant eller falskt – så arbetar han med källkritik
Forskning Läraren Martin Flodkvist tror inte att man kan lära ut källkritik på det sätt som läroplan och läromedel föreslår. – För mig handlar källkritik om gedigna kunskaper så man ser igenom lögner och propaganda, säger han. Minns ni 2016? Året då socialaSammanhang: .... – Jag tror inte att det fungerar i praktiken, och jag tror definitivt inte att jag som lärare kan bedöma elevernas källkritiska förmåga utifrån en sådan modell. ...
Omnämnda platser: Myrsjöskolan, Sverige, Dagens Nyheters. Omnämnda personer: Selma Lagerlöf, Olov Svedlid, Jonas Hassen Khemiri.
Forskaren: ”'Kolla källan” räcker inte längre
Källkritik När naturvetenskapliga nyheter sprids i rekordfart räcker det inte längre med att ”kolla källan”, enligt Josefin Reimark, gymnasielärare och forskare. Undervisningen i källkritik har förändrats över tid, konstaterar Josefin Reimark som har varitSammanhang: ... – Det gäller att välja aktuella exempel som eleverna kan relatera till och som samtidigt fungerar i undervisningen. För att vara ärlig har vi lärare inte tid att arbeta med sådant som varken ger kunskap eller bedömningsunderlag – undervisningen måste vara effektiv, men också engagerande. ...
Omnämnda personer: Josefin Reimark.
