”Språkstörningen DLD kräver brett samarbete”

Den 16 oktober uppmärksammas DLD-dagen internationellt. Årets tema är ”Tillsammans för DLD”. Temat understryker den samsyn och det goda samarbete som finns mellan föräldrar, logopeder, forskare och organisationer kring DLD och målgruppens behov i Sverigeoch

Sammanhang: ...Kunskapen om DLD behöver öka i samhället som helhet, men framför allt bland potentiella remittenter, som barn- och skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Sverige, Riksföreningen. Omnämnda personer: Albert Telon, Kerstin Wiström, Daniel Lakso Tesak.

”Nej – skolan behöver inte en upplysningstjänst”

Lärare slår larm om stora undervisningsgrupper. Om elever som behöver mer stöd än vad tiden och skolans budget medger. Om lärare som ska räcka till för allt fler elever som har särskilda behov. Det är inget nytt. Det är heller inget särskilt svårbegripligt.

Sammanhang: ...Informationen som den sökande får kan vara helt korrekt, men några bostäder på marknaden finns fortfarande inte. Vad behöver lärarna? Kanske ska rådgivaren framför allt informera om vilka alternativ som finns. Men om uppdraget huvudsakligen är att hänvisa till befintliga verksamheter borde Stockholms stad kunna samla den informationen tydligt på sin webbplats. ...

Omnämnda platser: Stockholms. Omnämnda personer: Elisabeth Sandstedt.

”Innan vi ställer krav måste vi skapa förutsättningar”

En lång utbildning gör dig inte automatiskt till en bra lärare. Ämneskunskaper och pedagogisk kompetens är självklart viktiga, men de räcker inte. Du kan vara hur välutbildad som helst och ändå misslyckas med att nå fram till eleverna framför dig. Det är

Sammanhang: ...Du kan vara hur välutbildad som helst och ändå misslyckas med att nå fram till eleverna framför dig. Det är först när du förstår vilka människor du möter som undervisningen får en verklig grund att stå på. ”Följer med in i klassrummet” Som högstadielärare möter jag varje dag ungdomar mitt i en av livets mest omtumlande perioder. ...

Omnämnda personer: Sonia Larsson, Jonas Nilsson.

Ny baskurs i svenska för lärare efter skärpta krav

Det nya kravet på minst C i betyg i svenska för blivande ämneslärare och D för lärare i förskola införs sommaren 2027, och risken finns att ännu färre söker till utbildningarna. Nu svarar lärosätena med en ny baskurs – som också garanterar plats på lärarutbildningen.

Sammanhang: ...Studenter som har ett brinnande intresse för att bli lärare och är beredda att kämpa kan få de pusselbitar som saknas. När det gäller att läsa och skriva får de framför allt mängdträning, för att orka ta sig igenom så mycket kurs- och skönlitteratur som det är i utbildningen, säger han. ...

Omnämnda platser: Mälardalens. Omnämnda personer: Magnus Svensson.

Lärarna vittnar: Så drabbas vi av bristande stöd i skolan

När Sveriges Lärare undersöker hur behovet av stöd förändrats, och i vilken grad elever får det stöd som de behöver, blir resultatet en krisrapport. I rapporten ”Allt fler behöver alltmer stöd” uppger sju av tio lärare att de har fler elever med behov av

Sammanhang: ...Ser en markant ökning av osäkerhet hos eleverna att t e x synas på lektion (läsa högt, stå framför klassen/grupp, vara muntligt delaktiga på lektionstiden enskilt eller i mindre grupp. (...) Frånvaron ökar och även hemmasittarna. ...

”Nej till beteenden är inte att säga nej till individen”

Vi vet mycket om relationer, bemötande och gränssättning var för sig. I skolvardagen behöver läraren kunna förhålla sig till allt samtidigt. Skolan behöver sluta behandla förståelse och gränssättning som motsatser. Vi kan förstå ett beteende utan att acceptera

Sammanhang: ...De har gett mig en kompass i klassrummet och gjort det lättare för mig att se att beteende kan vara begripligt utan att vara okej. Framför allt har jag svårt att ge upp om personen bakom ett utmanande beteende. Elever kan provocera, ljuga, skrika, använda glåpord, förstöra och driva vuxna till vansinne. ...

Omnämnda platser: Mannerheim, Norrtälje, klassrummet˝. Omnämnda personer: Ulrica Elfström.

Frågan lärare måste ställa när elever inte längre vågar

En elev får ont i magen inför skoldagen. En annan börjar vara borta allt oftare. En tredje vägrar läsa. En fjärde sitter framför uppgiften utan att skriva ett enda ord. Vi ser beteendet. Men hör vi vad det säger? ”Kommunicerar genom handling” Efter många

Sammanhang: ...En annan börjar vara borta allt oftare. En tredje vägrar läsa. En fjärde sitter framför uppgiften utan att skriva ett enda ord. Vi ser beteendet. Men hör vi vad det säger? ”Kommunicerar genom handling” Efter många år i särskild undervisning har jag blivit alltmer övertygad om att elever ofta kommunicerar långt innan de själva kan sätta ord på vad som är svårt. ...

Omnämnda platser: Sakir, Malmö. Omnämnda personer: Jonas Nilsson.

Hon får Pennsvärdet: ”Eleverna håller mig på tå”

Berättarministeriets årliga pris Pennsvärdet går i år till Therése Ellingsen på Holmaskolan i Malmö. Hon är förstelärare i SO och svenska och klasslärare i årskurs 6. Och hon är mycket omtyckt. ”Hon ger eleverna både språk och självförtroende att uttrycka

Sammanhang: ...Anpassar lärandet Som förstelärare är hon mån om att följa med i utvecklingen och ta till sig nya rön och ny pedagogik men det är framför allt hennes elever som påverkar henne och som ger inspiration. – Det är eleverna som håller mig på tårna och gör att jag hela tiden måste anpassa mitt sätt att lära ut. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Holmaskolan, Malmö. Omnämnda personer: Therése Ellingsen.

Guide: Så kan du lära dig Phonics med mikrolektioner

Genom nio mikrolektioner går det nu att lära sig vad Phonics är och varför metoden är den som många kognitionsforskare anser ska användas. Lektionerna är runt tio minuter långa, går att ta del av på en dator men är även anpassade för mobiltelefoner. De bygger

Sammanhang: ...Vi gör inte anspråk på att våra förslag på övningar i boken är heltäckande men vi hoppas att fler vågar lära sig mer om metoden och vidareutveckla och anpassa övningarna utifrån den elevgrupp som de har framför sig. Och enligt Linda Fälth gör inte mikrolektioner heller anspråk på att ersätta boken. – Nej, att korta ned bokens texter till mikrolektionernas format utan att förlora nyanser och detaljer gick inte och var väldigt svårt att acceptera. ...

Omnämnda personer: Eva Hallins, Kennet Fröjd, Linda Fälth.

Pisa: ”Vad har vi slutat att kräva av våra elever?”

Resultaten analyseras från alla håll och som vanligt letar vi efter någon att skylla på. Är det lärarna? Läroplanen? Skolsystemet? Friskolorna? Efter snart 30 år som lärare tycker jag att vi behöver ställa en annan fråga: Har vi blivit så rädda för att ställa

Sammanhang: ...Jag tror på tydliga vuxna, studiero, struktur, respekt och höga – men rimliga – förväntningar. ”Lyssna på lärarna” Och framför allt tror jag på att lyssna på lärarna. Så nästa gång PISA-resultaten kommer kanske vi ska sluta fråga: ”Vem har gjort fel?” ...

Omnämnda platser: Uppsala, Pisa, Stora Läspriset. Omnämnda personer: Anna Olskog, Jonas Vlachos, Sara Bengtsson.