Faktorerna som sticker ut i Pisas topp-länder

Den 8 september släpps resultaten från den senaste Pisa-mätningen. Så hur går det denna gång? Och hur kommer resultaten att tas emot i vårt land? Troligen kommer åsikterna att bölja friskt och experthattarna bli många, allt enligt dagens klickokratiska logik

Sammanhang: ...Här märks också en hög värdering av beprövad erfarenhet som fortlöpande befruktas av aktuell och relevant forskning, en expertis som utvecklas genom träget och målinriktat utvecklingsarbete – inte pedagogiska modenycker, skolpolitiskt fluff och managementfloskler. ...

Omnämnda platser: Singapore, Atlanten, Stockholm. Omnämnda personer: Erik Cardelus.

Lärarporträtt: ”Vi ska göra skillnad för eleverna varje dag”

För några år sedan, fram till sommaren före förra valet, såg vi läraren Sofie Nilsson och hennes kolleger och elever på Rosengårdsskolan i Malmö både på tv och i tidningar. Alla ville höra om ”Rosengårdsmodellen”, som hade fått skolan att lyfta från depptill

Sammanhang: ... – Jag oroar mig över vart den svenska skolan är på väg, och att man egentligen inte lyssnar på forskning och lärarerfarenheten. Ta mobilförbudet: många skolor, inklusive vår, har redan hittat lösningar för att starkt begränsa mobilanvändningen under både lektioner och raster. ...

Omnämnda platser: Malmö, Rosengård. Omnämnda personer: Sofie nilsson, Sofie Nilssonsjälv, Cecilia Larsson-Ståhls.

Sara Bruun: När skolan förvandlar det som fungerar till något annat

Eleven sitter längst bak med sitt arbetshäfte, ett anpassat material som någon har tagit fram med omsorg. Runt omkring pågår klassens samtal, genomgången och diskussionen, medan eleven bläddrar och fyller i – närvarande i rummet men utanför undervisningen.

Sammanhang: ...Nästa mutation pågår nu Här börjar min egentliga oro, för den svenska skolan har inte svårt att ta till sig forskning – vi är tvärtom blixtsnabba. Men mönstret upprepar sig: en princip blir en metod, metoden blir en rutin och rutinen blir ett krav, tills ingen längre frågar varför vi gör något, bara om det är gjort. ...

Omnämnda platser: Minnesåterkallning. Omnämnda personer: Sara Bruun.

”Vi lovar behöriga lärare i varje klassrum”

Svensk skola står inför en allvarlig kris. Varje år lämnar nästan 20 000 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det är en utslagning som är tio gånger högre än i våra grannländer Norge och Danmark. Detta är inte bara ett personligt misslyckande

Sammanhang: ...Vi i Centerpartiet kan inte acceptera detta. Vägen framåt är tydlig. Forskning och erfarenhet visar att behöriga lärare är den absolut viktigaste faktorn för att skapa studiero, höja kunskapsresultaten och ge varje elev chansen att lyckas. ...

Omnämnda platser: Danmark, Sverige, Norge.

Anpassningarna slopas: ”Liten skillnad i praktiken”

Debatt De extra anpassningarna slopas för att ge bättre stöd till elever med behov, och minska lärarens arbetsbörda. Elisabeth Allmér varnar för att den verkliga skillnaden blir liten för lärarna. Elisabeth Allmér varnar för att de skrotade extra anpassningarna

Sammanhang: ...Extra anpassningar var tänkta som ett första steg innan mer omfattande stöd sätts in. Forskning och lärares erfarenheter visar att anpassningar kan göra undervisningen mer tillgänglig, men leder sällan till djupare lärande om inte undervisningen förändras i grunden. ...

Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Elisabeth Allmér.

”Vad talar vi om när vi talar om kognitionsvetenskap?”

Debatt Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar MargarethaHäggström,

Sammanhang: ...I dagens skoldebatt hänvisas ofta till kognitionsvetenskaplig forskning för att motivera undervisningsmetoder, läromedel och utbildningspolitiska reformer. Arbetsminne, kognitiv belastning, aktiv återkallning och explicita instruktioner lyfts fram som vetenskapligt grundade vägar till bättre lärande. ...

Omnämnda platser: Valand. Omnämnda personer: Margaretha Häggström.

Vi riskerar förlora kunskap till ”No excuses”

Debatt ”Beforskade och utprovade arbetssätt som stärker studiero och förebygger störningar i klassrummet finns redan i Sverige. Men med förlegade lärarutbildningar och missuppfattningar om evidens riskerar vi att förlora denna kunskapsbas till “No excuses”-skolor”,

Sammanhang: ...Både kärnprinciperna och paketeringarna är välbeforskade internationellt och det finns en del nationell forskning och utvärdering. Ändå lyser kärnprinciperna – som är helt gratis att lära ut – med sin frånvaro på lärarutbildningarna och arbetssätten möts av skepsis som inte står i proportion till kunskapsläget. ...

Omnämnda platser: Sverige, Svenskt Näringsliv, Replik. Omnämnda personer: Ekaterina Ivanova, Kristina Senneryd, Ola Stadig.

Riksdagen: Trots kritiken – ingen åtgärd mot Skolverket

Skolpolitik Trots Moderaternas utspel om att skrota Skolverket får myndigheten fortsatt mandat för forskningskommunikation. Detta trots kritiken mot den bristande vetenskapliga grunden i arbetet. Regeringen ger heller ingen order om insamling av lärares beprövade

Sammanhang: ...Saknar beprövad erfarenhet Riksrevisionen och forskning pekar på att det – trots kravet på beprövad erfarenhet i undervisningen – inte finns någon myndighet som ansvarar för insamling och spridning. ...

Omnämnda platser: Skolsverige. Omnämnda personer: Agneta Gultz, Anders Ygeman, Josefin Malmqvists.

Därför vill hon dubbla kemi med specialpedagogik

Porträtt Hon fick Ingvar Lindqvistpriset för att hon gör det svåra självklart – fångar upp alla elever i sina klassrum. Gymnasieläraren Anki Norman ser en lösning på hela skolans problem i sin egen ­strategi: att använda specialpedagogiska verktyg i den ordinarie

Sammanhang: ...LÄS ÄVEN: Därför prisas hon för sitt eget lokala vetenskapspris Ämnesläraren: Prisad biologilärare om den perfekta exkursionen Forskning: Undervisningen lyfter när NO-lärare stöttar varandra...

Omnämnda platser: Strömbackaskolan, Luleå, Familj. Omnämnda personer: Ingvar Lindqvistpriset ­kanske, Simon Eliasson, Anki Norman.

Kursbetygen: ”Kan sänka elevernas motivation”

Debatt De nya gymnasiebetygen riskerar att sänka elevernas motivation. Det menar Tasnim Kafri. ”Vad händer med en skola där elever redan från start upplever att deras ansträngning saknar betydelse?”. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten somstår

Sammanhang: ...Detta gör frågan till en tydlig likvärdighetsfråga. Forskning stödjer denna bild. Tydliga mål och en synlig koppling mellan ansträngning och resultat är avgörande för motivation och lärande (Hattie, 2009). ...

Omnämnda platser: Policy, Principles, Black. Omnämnda personer: Tasnim Kafri.