Resultat 1 - 10 av 151
Gråzonsbarnen: ”Elever med stora kunskapsluckor”
I Vi Lärares artikel om Riksrevisionens pågående granskning beskriver Fredrik Sandström situationen för elever med svag teoretisk begåvning. Jag delar hans oro, men vill ställa en annan fråga: Har vi verkligen säkerställt att dessa elever får den undervisningSammanhang: ...Varför ska tillgången till specialiserad undervisning kunna skilja sig så mycket beroende på vilken sida av en gräns eleven hamnar? Jag har mött föräldrar som upplever att de ständigt måste kämpa för att deras barn ska få rätt stöd. ...
Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Rektor Linnea, Per Lidman, Fredrik Sandström.
”Nej – skolan behöver inte en upplysningstjänst”
Lärare slår larm om stora undervisningsgrupper. Om elever som behöver mer stöd än vad tiden och skolans budget medger. Om lärare som ska räcka till för allt fler elever som har särskilda behov. Det är inget nytt. Det är heller inget särskilt svårbegripligt.Sammanhang: ...Men rådgivaren på andra sidan varken känner eller har träffat eleven och har inte heller suttit med under en lektion. Rådgivaren kan omöjligen veta vilka insatser som redan har prövats på skolan. ...
Omnämnda platser: Stockholms. Omnämnda personer: Elisabeth Sandstedt.
Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd
Vi Lärare har i flera artiklar uppmärksammat ”gråzonsbarnen”, den elevgrupp som inte har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och alltså välkomnas av den anpassade grundskolan, men som har svag teoretisk begåvning och liten möjlighet att nå kravenSammanhang: ...Att hinna undervisa både grupp och enskilda elever samtidigt är svårt. Man vet att eleven inte får det stöd den behöver, säger Fredrik Sandström. Riksrevisionen räknar i dagsläget med att kunna presentera rapporten hösten 2027. ...
Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Fredrik Sandström, Rektor Linnea.
”Innan vi ställer krav måste vi skapa förutsättningar”
En lång utbildning gör dig inte automatiskt till en bra lärare. Ämneskunskaper och pedagogisk kompetens är självklart viktiga, men de räcker inte. Du kan vara hur välutbildad som helst och ändå misslyckas med att nå fram till eleverna framför dig. Det ärSammanhang: ...Små framsteg för oss kan vara stora segrar för eleven. Det betyder inte att vi ska blunda för svårigheter. Det betyder att vi måste förstå vilken kraft det finns i att också uppmärksamma det som fungerar. ...
Omnämnda personer: Sonia Larsson, Jonas Nilsson.
Lärarna vittnar: Så drabbas vi av bristande stöd i skolan
När Sveriges Lärare undersöker hur behovet av stöd förändrats, och i vilken grad elever får det stöd som de behöver, blir resultatet en krisrapport. I rapporten ”Allt fler behöver alltmer stöd” uppger sju av tio lärare att de har fler elever med behov avSammanhang: ...Dåligt klädda vid olika väder och temperaturer.” Lärare i mellanstadiet: ”Eleven är inskriven i anpassad grundskola men föräldrarna vill att eleven går i vanlig skola. Vi har otroligt svårt att hinna jobba med denna elev som kräver otroligt mycket planering och uppföljning.” ...
”Nej till beteenden är inte att säga nej till individen”
Vi vet mycket om relationer, bemötande och gränssättning var för sig. I skolvardagen behöver läraren kunna förhålla sig till allt samtidigt. Skolan behöver sluta behandla förståelse och gränssättning som motsatser. Vi kan förstå ett beteende utan att accepteraSammanhang: ...Därför är frågan kanske inte ”Vad är det för fel på eleven?” utan ”Vad behöver vi vuxna göra annorlunda för att möta eleven?” ”Kan leda till förändring” Vi i skolan behöver en kultur där lärare kan prata om när vi själva inte lyckas. ...
Omnämnda platser: Mannerheim, Norrtälje, klassrummet˝. Omnämnda personer: Ulrica Elfström.
Frågan lärare måste ställa när elever inte längre vågar
En elev får ont i magen inför skoldagen. En annan börjar vara borta allt oftare. En tredje vägrar läsa. En fjärde sitter framför uppgiften utan att skriva ett enda ord. Vi ser beteendet. Men hör vi vad det säger? ”Kommunicerar genom handling” Efter mångaSammanhang: ...Därför behöver vi bli bättre på att läsa elevens handlingsspråk. När eleven får ont i magen, lyssna När eleven börjar undvika, lyssna. När frånvaron ökar, lyssna. När eleven slutar försöka, lyssna. ...
Omnämnda platser: Sakir, Malmö. Omnämnda personer: Jonas Nilsson.
Jonas Nilsson: ”Mina elever gör alltid sitt bästa”
Under ett kvarts sekel som lärare och genom mitt intresse för forskning, ledarskap och pedagogisk utveckling har en insikt successivt vuxit fram och till slut blivit självklar för mig: Eleverna gör alltid sitt bästa. En elev som vägrar att arbeta i klassrummetSammanhang: ...Det betyder inte att beteendet är önskvärt, utan att beteendet fyller en funktion som tidigare fungerat för eleven. Den arbetsvägrande eleven kan göra sitt bästa för att slippa undan arbetet, när det känns oöverkomligt och jobbigt. ...
Omnämnda personer: Jonas Nilsson, Maria Wiman.
Uppmaningen: Prata om anpassad grundskola
Jag har jobbat vid fyra olika anpassade grundskolor. I anpassad finns två elevkategorier. De som läser ämnen och de som läser ämnesområden. De förstnämnda är verbala medan de sistnämnda oftast är icke-verbala. Det är de icke verbala eleverna som ofta inteSammanhang: ...Samuel Nordangård, assistent i anpassad grundskola LÄS ÄVEN: Eleven Leo Lust hyllas av ministern...
Matte: ”Ibland misstar vi tystnad för förståelse”
När undervisningen främst består av genomgångar och enskilt läroboksarbete riskerar vi att missa både elevers svårigheter och deras faktiska förståelse. Genom att ibland göra tänkandet synligt – med bilder, samtal och gemensamt arbete – kan fler elever fåSammanhang: ...Men vi kan vara försiktiga med att ta för givet att den tysta eleven också har förstått. När en elev sitter helt tyst behöver vår första fråga därför kanske inte vara: ”Varför säger du ingenting?” ...
Omnämnda platser: Eskilstuna. Omnämnda personer: Reynaldo Garcia Quinteros.
